Wikipedia och andra källor i skolan
Detta kapitel handlar om vilka källor - referenser - elever rekommenderas att använda för att få veta mer om ett ämne utöver det som står i tryckta eller digitala läromedel. Råden och reglerna skiftar mellan skolor, lärare och referensens användning.
Att lära för skolan eller livet?
En känd latinska mening säger att "Man ska lära för livet och inte för skolan", Non scholæ sed vitæ discimus. Hur ser lärarna och eleverna på detta i dagens skola?
Att klara ett prov är ett kort - och nödvändigt - perspektiv, att lära sig vanor och metoder för att lära sig mer i framtiden är än viktigare. Utan de senare klarar man sig sämre i många avseenden.
Det är således viktigare för eleverna att de lär sig förstå och använda fria källor som de kan använda även efter avslutad skolgång. Därför är Wikipedia per definition viktigare än uppslagsverket NE online. Att Wikipedia dessutom är bättre än NE diskuteras här. Wikipedia har en artikel om Wikipedia i undervisningen↗.
Det är rimligt att det finns ett antal konkurrerande digitala tjänster inom utbildningsområdet. Men frågan har flera dimensioner inte minst om man för in begreppet och ambitionen likvärdighet. Ska Skolverket eller någon annan organisation regelbundet utvärdera de digitala läromedelsenheterna och vad säger att lärare och inköpsansvariga bryr sig om detta?
Wikipedia är viktigare än uppslagsverket NE då det kommer att användas efter skoltiden.
Fria källor och kvalitet - referensstatus
Huruvida en källa för att få veta mer är fri eller kommersiell är i sig inte avgörande vad avser kvalitet och användbarhet. I skolan är det troligen den enskilde läraren och kanske skolan som har det "praktiska" ansvaret för detta. Vore det bra med en policy per skola? Och att det fanns transparent information om detta?
Öppen och sluten modell för att få veta mer
En Öppen modell betyder att ett digitalt eller tryckt läromedel hänvisar till en fri källa och en Sluten modell kräver tillgång till en betaltjänst.
Figuren visar leverantörer av läromedel som till exempel använder Wikipedia, Store Norske Leksikon och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel. Det finns många fria källor i BiBBs Bibbliotek
Den slutna modellen som här representeras av NE online är dessutom kortsiktig - vilket bryter mot Skolverkets utbildningsmål - då nästan inga elever kommer att använda NE online uppslagsverk när de slutat sin skolgång.
Figurerna på denna sida publicerades först i 'Läromedel i skolan och uppslagsverk'↗, kapitel 30 i Johan Schlasbergs doktorsavhandling i företagsekonomi.
NE online eller Wikipedia i skolan? Vore intressant att veta mer
I samtal med elever och föräldrar har det framkommit att många lärare säger att eleverna får använda och citera NE online men inte Wikipedia. Varför?
BiBB kommer nu att sända ett antal mejl och brev till skolor och lärare för att få bättre kunskap om hur de ser på användningen av Öppna och Slutna modeller och tjänster för att få veta mer. Synpunkter från alla är välkomna. Ingen citeras med namn utan tydligt tillstånd till detta.
Kommentarer
(Kommentarer utan namn anges med kategori om känt - typ lärare/elev/förälder, datum och stad)
Publicerades: 1 nov. 2023 Uppdaterad senast: 3 november 2023
Dina kommentarer är mycket välkomna.
You know a lot, we may add a little®
