BiBB®  är ett för alla fritt uppslagsverk
med signerade artiklar och andra resurser


Vision och vinnare

01 Ett modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk

Hög trovärdighet kräver att ett uppslagsverk är transparent om sitt innehåll, artiklarnas uppdatering, sina författare med mera. Trovärdighet i den digitala världen skapas på ett annat sätt än i bokvärlden.
Mer om uppslagsverket i BiBB.

02 En ny publiceringsplattform för forskare och experter

Högskolor och universitet ska enligt Högskolelagen samverka med samhället. BiBB är en ny publiceringsplattform för forskare men även för experter utanför högskolan. För doktorander erbjuder BiBB en plattform där artiklar är tänkta att ge högskolepoäng i doktorandutbildningen.

03 Ett uppslagsverk med Fria resurser och berättelser

BiBB har ett antal Fria resurser med ett bibbliotek av kunskapssajter, stories om impact av forskning, stories om forskning i samhället och ett uppslagsverk som bildar en helhet.

Fria resurser gör att BiBB kan tillföra mer värde och väcka mångas intresse.

04 BiBB bör ägas av en stiftelse

Det har stor betydelse vem som äger och finansierar ett uppslagsverk. I Norge ägs fria Store Norske Leksikon av en stiftelse där Norges universitet och högskolor är centrala akörer. Det vore nog en bra modell även för BiBB.

Några intressenter och vinnare med BiBB

Kommuner och staten

Kommuner och skolor är mitt uppe i en process att lära sig vilka digitala läro- och hjälpmedel de ska upphandla och hur. Ska man köpa stora paket med många läromedelsenheter eller blanda detta med enheter från många mindre leverantörer?

Man kan tänka sig att Sveriges Kommuner och landsting (SKL) verkar för att "mervetande" i digitala läromedel ska presenteras enligt en Öppen modell. a

Universiteten, högskolorna och forskare

Utöver att samverka med samhället där BiBB blir ett bra verktyg, kan BiBB bidra till högskolornas marknadsföring.

Den nyligen publicerade forskarrapporten Kunskapens nya rörelser. (Östling et al, 2016, ref+)a lyfter bland annat fram behovet av att universitet och högskolor medverkar i olika experiment för att finna nya vägar att kommunicera akademisk kunskap. BiBB är en tjänst i den andan.

Projektgrupp för BiBB

Tanken är att finna en grupp på cirka fem personer som har intresse och visst inflytande för att kunna intressera sin högskola / sitt universitet för att eventuellt bli delaktig i BiBB. Gruppen är informell och deltagande innebär inga åtaganden. Uppgiften är att diskutera förutsättningarna för att Sveriges högskolor ska medverka i att skapa något som har likheter med Store Norske Leksikon. Hör gärna av dig.

Näringslivet

Ledande personer inom Näringslivet uttrycker ofta sin oro inför sjunkande kunskaper inom skolor och universitet och man tar flera initiativ för att öka intresset för utbildning i naturvetenskapliga ämnen. Företag är välkomna att sponsra forskningsorienterade artiklar i BiBB.

Politiker på alla nivåer

Politiker talar ofta om likvärdig tillgång till områden som vård och skola. Om Google och Wikipedia hade varit betaltjänster hade vi haft en större diskussion om allas fria "rätt" till västvärldens största sökmotor och Wikipedia.

I forskarvärlden finns en ökande debatt och växande kritik mot att forskning finansierad av offentliga medel inte är fritt tillgänglig.

Att alla har tillgång till minst ett modernt artikelsignerat allmänt uppslagsverk borde vara en självklarhet för politiker som talar om likvärdighet och lika möjligheter till kunskap och mer bildning.

Folkbiblioteken

Folkbiblioteken har som min studiea tydligt visar ett idag förlegat inköpsperspektiv på de databaser man erbjuder i sin tjänst 'Databaser'.

En mer modern utgångspunkt vore att erbjuda fler fria resurser och ha de köpta som komplement. Ur ett användarperspektiv spelar det mycket liten roll om Databasen är en fri eller en köpt tjänst. Mycket få bibliotek listar de utmärkta fria tjänsterna Svenska.se som drivs av Svenska Akademin, Wikipedia eller Store Norske Leksikon som är avsevärt modernare och bättre än NE.

BiBB kan tillföra en ökad medvetenhet om hur man kan utveckla sin tjänst Databaser. Den skulle enkelt och utan andra kostnader än några få dagars internt arbete bli väsentigt mycket bättre i alla landets folkbibliotek. BiBB skulle kunna utveckla ett exempel.

Idag har 67 (23%) a av 290 folkbibliotek uppslagsverket NE. Se en bred utvärdering av NE.a

Allmänheten och journalister

Har det blivit lättare eller svårare att finna trovärdig kunskap? Lättheten att producera och sprida material via Internet har paradoxalt nog gjort det svårare att finna trovärdig kunskap, inte för att det inte finns utan för att den riskerar att bli svårfunnen i mediabruset och motarbetad av aktörer med andra agendor. President Trump har - som Washington Posts pågående faktagranskning visar - ljugit eller förfalskat sanningen över 15.000 gånger under tre första åren. Fox News och flera alt-right radiostationer är andra sorgliga och allvarliga exempel på en medveten underminering av tilltron till fakta och seriösa källor.

Uppslagsverk har i denna helhet en liten men inte oviktig roll. De tränar unga människor och många andra att söka trovärdig kunskap, att värdera källor och att det är bra att söka fakta som grund för åsikter. Journalister letar ständigt fakta via Google och Wikipedia. Ett modernt transparent uppslagsverk gör även Google bättre.

Publicerades: november 2011.   Uppdaterad senast: 16 juni 2020



Feedback, se 39 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/