Uppslagsverk och AI

Vår tids grundmodell för uppslagsverk etablerades på 1700-talet. I början på 2000-talet kom en ny modell med Google för sökmotorer och och Wikipedia för uppslagsverk. Utvecklingen fortsätter. AI kommer att förändra hur uppslagsverk produceras och används. BiBB är ett exempel.

Alla ORD i BiBB har flera svar, ett av dessa är ofta genererat i en dialog med en AI-tjänst. Just nu Chat GPT-4.

A) Kännetecken för uppslagsverket BiBB

/1Flera svar på samma ORD

I BiBB finns flera svar för samma uppslagsORD och av olika karaktär. Det finns kanske två svar om franska revolutionen eller fyra svar om golfströmmen ORD .

BiBB ser varje ORD som en fråga: vad är X? Och ger flera svar. I tryckta uppslagsverk och dess onlineversioner är modellen ETT svar för varje ord.

Flera svar, och av olika karaktär och skribenter, på samma ORD kan ge läsarna fler perspektiv.

/2Fyra kategorier av svar

För att öka variationen av svar har BiBB fyra svarskategorier: AI, Notiser, Stories och Artiklar. Vad detta innebär beskrivs mer på sidan om vår Modell för ORD.

/3Info om när och av vem ett svar skrevs och uppdaterades

Varje uppslagsverk har en mycket stor utmaning i att uppdatera sitt innehåll. I BiBB anges alltid NÄR ett svar publicerades första gången, av vem, och när det uppdaterades. Uppdateringar anges för respektive svar och kategori.

Ett ORDs trovärdighet beror också på en kombination av ett uppslagsverks generella Referensstatus ↓ och vem som har skrivit ett svar. Lätt tillgänglig information om skribenten ökar trovärdigheten. "Transparens är den nya objektiviteten".

/4BiBB har hög modernitet / webbnivå

Ett digitalt uppslagsverk är mer modernt än ett fysiskt, men man kan även gradera digitala uppslagsverk. BiBB beskriver ofta detta som ett uppslagsverks 'Webbnivå'. Detta begrepp innehåller delar som tillkomsthistoria, teknisk standard, transparens, design och länkar. BiBB strävar efter en hög webbnivå.

Hyperlänkar eller webblänkar är bland det mest grundläggande på nätet. Alla sajter har interna länkar för att underlätta att man finner det man är intresserad av. Många uppslagsverk som till exempel Wikipedia har externa länkar till referenser. NE har inte externa länkar vilket är ett bland flera tecken på dess låga webbnivå.

Externa länkar ställer högre krav på underhåll och uppdateringar. Och en viss acceptans hos läsaren att länkfel inte helt kan undvikas.

/5 Möjliggör informationsbekvämlighet och källkritik

Svaren i BiBB har en grundmodell som antar att läsare vill veta olika mycket mer och att denna önskan skiftar beroende på situation och avsikt. Svaren i BiBB erbjuder flera nivåer för ökad lätthet - informationsbekvämlighet - att få veta lagom mycket mer.

Att väcka intresse för mervetande är ett av målen i BiBB.

B) Några andra frågor om uppslagsverket BiBB

//B1Metadiskussion och transparens

I såväl strategiska som tekniska och etiska frågor ställs ägarna och ledningen av ett uppslagsverk inför ett antal vägval. Dessa kan presenteras mer eller mindre öppet. En öppnare attityd bidrar till ökad trovärdighet. Det måste finnas en metadiskussion.

//B2BiBB som publiceringsplattform

Doktorander - (cirka 3.000 startar varje år) - är en intressant grupp artikelförfattare i BiBB. En idé och möjlighet är att en doktorand som en del i sina studier skriver en eller några artiklar och får ett antal högskolepoäng i sin utbildning. Dessa BiBB-svar kan ses som en del i högskolornas lagstadgade Samverkansuppgift. Denna uppgift har förstärkts i den nya Högskolelagen 2021.

//B3 BiBBs redaktion

En redaktion avgör vilka svar som publiceras, men skribenten ansvarar för svarets innehåll. Innan BiBB får en anställd redaktör kommer det uppdraget att skötas av Johan Schlasberg som i denna fas av BiBB även kommer att skriva en del svar.

Cirka 90% av de nya artiklarna i NE↗ skrivs idag av den egna redaktionen.

//B4BiBB och Wikipedia

BiBB är inte en wiki som till exempel Wikipedia↗ svW.

Varje uppslagsord i uppslagsverket BiBB kommer, om så är möjligt, att ha en länk till motsvarande ord i Wikipedia. Vi vill göra det lätt för läsarna att få veta mera. Referenserna i Wikipedia - i första hand svenska och engelska Wikipedia ökar möjligheten till källkritik.

//B5Upphovsrättsliga frågor

De doktorander, forskare och andra som skriver artiklar som publiceras på BiBB kommer att ha upphovsrätt till sina artiklar. BiBB får rätt att publicera dessa. En text kommer senare att publiceras som mer i detalj reglerar dessa frågor. En bra modell är motsvarande text↗ i fria Stanford Encyclopedia of Philosophy.

//B6Tekniska frågor och AI

Systerverksamheten IDstories↗ har en egenutvecklad teknisk plattform. Utvärdering pågår om att inledningsvis använda denna och parallelt utveckla en plattform som är anpassad för BiBB.

På sikt kommer uppslagsverket BiBB att bli mycket mer sofistikerat och presenteras i en helt annan design än idag.

Alla svar i BiBB är kodade för att kunna läsas i såväl datorer som paddor och mobiltelefoner.

AI-utveckling

Ett av flera svar i ett ord i BiBB är ofta genererat via ChatGPT ORD. ChatGPT 4 är väsentligt mer sofstikerat än den förra versionen.

C) Generella aspekter på moderna uppslagsverk

/// C1 Referensstatus och trovärdighet

Johan Schlasberg har i sin avhandling formulerat begreppet referensstatus↗ för för att beteckna en källas trovärdighet. Det bygger på ett äldre koncept om 'kognitiv auktoritet'.

Bilden visar ett hierarkiskt mönster för hur till exempel ett uppslagsverks referensstatus sprider sig neråt och horisontellt.

Källor har olika rangordning, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på graden av kännedom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. En uppnådd referensstatus lever ofta kvar länge.

Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus.
Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.

/// C2 Fri och likvärdig tillgång

Tillgänglighet och likvärdighet är centrala faktorer när man bedömer kvaliteten i Sveriges sjukvård, skola och omsorg. Samma kriterier är av nationellt värde också för ett allmänt svenskt uppslagsverk med signerade svar!

/// C3 Volym och användbarhet

Utöver tillgänglighet och referensstatus är ett uppslagsverks omfång en viktig faktor när en användare bedömer ett uppslagsverks användbarhet. Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja tjänster med flest produkter och hög Referensstatus. I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) inom varje kategori nästan helt dominerar marknaden. Google har ungefär 90%↗ av marknaden för Sök i många länder. Chrome är den helt dominerande webbläsaren↗ enW med en global marknadsandel på cirka 65%. Amazon.com är störst inom e-handel i USA och allt fler söker produkter direkt↗ på Amazon och inte via en sökmotor då man är tillräckligt säker på att Amazon ger relevanta och handlingsbara (actionable) svar.

Volym och referensstatus föder det man brukar kalla nätverkseffekter↗ enW. Ju fler som är 'med' desto fler blir med (typ Facebook eller förr innehav av telex- och faxmaskiner). Det är stor skillnad på att gå direkt till en viss (stor och känd) sajt och att hitta ett visst ORD via Google och på andra sätt. Detta gör att ganska många kan hitta ett ORD på BiBB även i denna fas när antalet ORD är lågt. Enligt uppgift kommer över 50% till NE via Google.

/// C4 Användargränssnitt och användarnytta

I webbdesign skiljer man ibland mellan "user interface" (UI) och "user experience" (UX). Det första kallas ofta användargränssnitt och kan handla om navigering, knappar, design och känsla. UX - usability/användarnytta handlar mer om besökaren får den upplevelse och nytta som var förväntad. BiBB fäster stor vikt vid dessa frågor.

/// C5 Ägande, organisation och företagsmiljö

Ägarfrågan påverkar affärsmodellen och relationen till innehållsproducenterna. Ägs uppslagsverket - som till exempel Store Norske Leksikon - av en ideell organisation eller är det privatägt som NE? Vad vill ägaren med uppslagsverket och i vilket större "paket" ingår det? Kostnaderna för att driva ett ideellt ägt uppslagsverk är lägre och företagskulturerna är och blir mycket olika.

Publicerades: 2016. Uppdaterad: 12 maj 2023

34 kommentarer. Din är välkommen. Även som SMS till 070 576 20 15.