Uppslagsverk, Sök och AI
Hur vill du veta mer?
För många är Google tillräckligt bra som uppslagsverk ...
... men Google är en sökmotor och inget uppslagsverk.
Wikipedia är bra, fritt och en stor global succé ...
... men har inga signerade artiklar.
Vilken roll kan AI och tjänster som ChatGPT få när du vill veta mer?
Är ChatGPT trovärdigt?
Din situation och avsikt är avgörande
Det är rimligt att man använder flera källor för att få veta mer. Det är din situation, avsikt och tillgängliga resurser som avgör. Idag kan hela konceptet 'uppslagsverk' omprövas och vidareutvecklas. Wikipedia är ett mycket stort exempel. BiBB är ett litet.
Din situation och avsikt är skiftande ...
... så också möjligheten och lättheten att få veta mer.
Fria uppslagsverk är nåbara för många fler än uppslagsverk bakom en betalvägg. Som NE online.
Vanor för att få nyheter, åsikter och söka mervetande
Att vanans makt är stor gäller också för hur vi söker mer information via olika media och digitala tjänster. Vi har olika Vägar till Vidgat Vetande. Det är skillnad mellan att få nyheter och åsikter via (sociala) media, Twitter, FB med flera och att söka specifikt "mervetande" om något man undrar över.
Uppslagsverk och AI-dialoger
ChatGPTORD och liknande tjänster är på väg att, troligen ganska snabbt, bli ett nytt sätt för många att få veta mer.
De tidigare formerna av uppslagsverk gav statiska svar på frågor och sökord men AI-baserade tjänster kan ge en serie svar. Vi kan förslagsvis kalla den nya formen för "mervetande" för en "AI-dialog".
Exempel finns i AlgoritmerORD och i LärstilarORD.
Man ska vara medveten om att cirka 10% av svaren via ChatGPT är rent "hittepå", detta gäller även ChatGPT 4 som är väsentligt mer sofistikerat än tidigare versioner. Den engelska facktermen för detta är att ChatGPT "hallucinates". Det är extra förrädiskt att den fabulerar fram exakta felaktigheter vilket ger ett intryck av trovärdighet. Enligt forskare är detta ett strukturellt fel i ChatGPT som är mycket komplicerat att undvika.
I det finstilta längst ner på ChatGPTs startsida står ChatGPT may produce inaccurate information about people, places, or facts. (ChatGPT May 12 Version).
Som många har påpekat finns det betydande risker och stor sannolikhet att åtskilliga aktörer med hjälp av verktyg som ChatGPT kommer att producera mängder av falska och avsiktlig vilseledande nyheter, inlägg på sociala media, stories med mera.
Wikipedia och ChatGPT
Är ChatGPT ett hot mot Wikipedia och andra uppslagsverk? I den interna diskussionen inom Wikipedia kan man läsa farhågor för att lättheten att få svar från ChatGPT och liknande tjänster kan underminera Wikipedia↗ (Biblioteksbladet). En märklig följd av att en icke ringa del i den datamängd som ChatGPT är tränad på bygger på att bolaget Open AI, utan betala, kopierat stora delar av Wikipedia. Artikel i NEw York Times Wikipedia’s Moment of Truth↗ (betaltjänst) är en lång artikel om hur tjänster som ChatGPT kan komma att påverka Wikipedia.
Google SÖK i framtiden
Google - en del av det börsnoterade moderbolaget Alphabet - är ett megastort företag som kommer att göra sitt yttersta för att försvara sin kassako "Google SÖK" och de intäkter man får när många klickar på annonserna.
Men hur ska Google förhålla sig till tjänster som ChatGPT?
Konkurrenten Microsoft med sin sökmotor Bing ser nya vinstmöjligheter via AI vilket de markerat genom att investera över 100 miljarder kronor i bolaget OpenAI. Kanske finner Google en formel där man både ger svar utifrån indexerad data som idag och ger svar baserade på BARD, Googles motsvarighet till ChatGPT?
Det finns en mycket livaktig open-source community som bygger chatbots som ChatGPT - och till väsentligt lägre kostnader - som i flera avseenden är nästan lika kapabla. Det kommer att finnas ett flertal "konkurrenter och alternativ" till ChatGPT.
Utvecklingen visar på ett ökande behov av trovärdigt och relevant vetande.
Bra uppslagsverk har en framtid!
Utveckling av uppslagsverket BiBB
Hur startar man ett nytt uppslagsverk?
Först måste man modernisera hela konceptet för tjänsten uppslagsverk. Så gjorde Wikipedia och så gör BiBB. Om uppslagsverket BiBB.
Det tog några decennier på 1700-talet för Denis Diderot och hans medarbetare att skapa det klassiska franska uppslagsverket Encyclopédie↗. Fria digitala Store Norske Leksikon och Den Stor Danske "överfördes" från tidigare tryckta uppslagsverk.
Sverige verkar inte alls få ett modernt fritt uppslagsverk på det sättet.
Uppslagsverk kan ha olika hög modernitet / webbnivå
Med webbnivå avses hur väl en tjänst använder de möjligheter som webben och andra digitala möjligheter erbjuder. Ett exempel: att länka till andra digitala resurser. Wikipedia och BiBB har ett stort antal externa länkar vilket bidrar till ökad trovärdighet och nytta. NE online har inga externa länkar.
Vill man veta vem som har skrivit en text - och när - i ett uppslagsverk kan detta vara mer eller mindre lätt, eller omöjligt. I NE är detta oftast omöjligt eller besvärligt. Ökad transparens ger ökad trovärdighet i den digitala världen.
Dessa frågor är viktiga då transparens är en central kvalitet i ett modernt uppslagsverk. Läs mer på sidan Om uppslagsverket BiBB.
AI-utveckling och BiBB
Ett av flera svar i ett ORD i BiBB är ofta genererat via ChatGPTORD. Vår policy och strategi är att där så bedöms intressant publicera resultat från ChatGPT som ett av flera Svar i ett ORD men att alltid låta vår redaktion göra en bedömning och ibland kommentera AI-svaret.
Dina kommentarer är mycket välkomna.
You know a lot, we may add a little®
