BiBB®  är ett för alla fritt uppslagsverk
med signerade artiklar och andra resurser


Tredje uppgiften

tredje uppgiften

Högskolorna har tre lagstadgade uppgifter. Figuren visar att utbildning är högskolornas första och största uppgift. Den andra är forskning. Den tredje uppgiften är den i särklass minsta och dess historia visar en pendling mellan två perspektiv och facetter: Business och Bildning (den röda kvadraten).

Samverkan som Business och Bildning

I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Högskolelagen Kap 1 § 2

Man får en bra förståelse av samverkansuppgiftens tillkomst och förändring om man läser dessa två forskningsrapporter.

Den allmänna forskningsinformationen, folkbildningsarbetet, hade visserligen en minst lika lång historia och omfattades av en välutvecklad retorisk legitimering, men vilade inte på den institutionaliserade infrastruktur som samverkanstraditionen hade. (Ibid. s. 81)

En viktig historisk punkt är när samverkansuppgiften gjordes till en av lärosätenas huvuduppgifter i paritet med utbildning och forskning 1998. (Ibid. s. 7)

Samverkan som business

Om man läser om samverkansuppgiften på ett tiotal universitet och högskolor ser man snart att fokus är på att etablera kommersiella relationer med näringslivet. Ett typiskt exempel är högskolan i Dalarna som 2015 fick 28 miljoner från EU för tre större samverkansprojekt med regionens näringsliv. Samverkan baserades på en tankefigur om ömsesidig nytta och att projekten förhoppningsvis skulle leda till fler företag, mer forskning, bättre produkter och fler anställda.

Organisationen Svenskt Näringsliv publicerade 2011 en rapport Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften som utöver att redovisa att en majoritet av de kontaktade forskarna är positiva till samarbete med näringslivet också understryker nyttoaspekten i samverkansuppgiften.

Samverkan har idag ingen påverkan på tilldelningen av de direkta forskningsresurserna. För att få till ett systemskifte där fokus skiftas från resurser till resultat, måste ett även de direkta forskningsmedlen konkurrensutsättas mot såväl kvalitet som nyttiggörande. Först då skapas de rätta drivkrafterna. (Ibid.)

Svenskt Näringsliv trycker på för att högskolorna centralt ska stärka den kommersiellt inriktade tolkningen av samverkansuppgiften. Rapporten berörde inte samverkansuppgiftens bildningsaspekter.

SNITTS är en mötesplats och en organisation för verksamma inom det akademinära innovationsstödssystemet..

Samverkan som bildning - och dialog

Om samverkansuppgiften som business inte är helt tydlig är de aspekter som mer kan betecknas som kunskapsspridning och bildning både mindre framgångsrika och diffusa. Ett av skälen till detta är det ringa akademiska meritvärde detta ger. Inom ramen för samverkan som business skapas ofta ett naturligt meritvärde för de involverade forskarna och institutionerna. Inom samverkansuppgiften som bildning - och dialog med en bred allmänhet - behövs nya former för meritvärdering.

Ett ökande antal tunga forskningsintressenter som Vitterhetsakademin, Riksbanken Jubileumsfond och Vetenskapsrådet har under senare år ökat sitt intresse för hur forskning inom humaniora och samhällsvetensakap ska samverka med samhället. Ett tecken på detta är den skrift - Kunskapens nya rörelser, Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan - som publicerades 2016 av Östling et al. ref+a på uppdrag av de tre nämnda organisationerna. Rapporten skiljer mellan att göra kunskap tillgänglig och att göra forskning tillgänglig - inte bara på engelska, och vill därmed betona vikten av att många fler människor får en uppfattning om och insikt i vad denna forskning bidrar med i samhället.

I Rapporten sägs att - ... Ytterst anser vi att en välfungerande infrastruktur för humanistisk och samhällsvetenskaplig samverkan måste skapas. En del av de insatser som vi föreslår är konkreta och kan mer eller mindre direkt förverkligas. Man säger också att man måste experimentera med nya former för publicering, samverkan och redaktionellt arbete.

Uppslagsverket BiBB (och min avhandling) ligger i linje med de målen.

Vetenskap och allmänhet

Föreningen Vetenskap och Allmänhet publicerade 2015 ett inspel inför regeringens forskningsproposition 2016. Bland elva punkter kan nämnas förslag att bredda det nuvarande samverkansbegreppet, att öka forskares meritvärde för samverkan och kommunikation, och förslag om en obligatorisk kommunikationskurs i forskarutbildningen. Läs inspelet, Pdf.

Samverkansprojektet KLOSS

KLOSS är ett stort projekt - projekthemsida på KTH - som startade 2013, delfinansierades av Vinnova och engagerade nio högskolor och universitet som projektpartners. I sammanfattningens inledning, Pdf-rapport, står

I den här rapporten diskuteras strategisk samverkan – ett förhållningssätt till omvärlden som utgår från ambitionen att fördjupa lärosätets roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutveckling. (Ibid. s. 10)

Några andra citat med relevans för BiBB ...

Att utveckla formerna för samverkan handlar alltså både om att stärka nyttiggörandet av den akademiska kunskapsmassan och att skapa bästa möjliga förutsättningar för hög kvalitet i högre utbildning och forskning. s 11

En central utmaning är att hitta vägar att integrera samverkansaspekter i de bedömningar av forsknings- och utbildningsskicklighet som görs. s 15

Att tredje uppgiften anses vara viktig ses bland annat i regeringens samverkansprogram och i stora både nationella och internationella forskningsprojekt om samverkan.

Det vore positivt om det fanns en aktuell dokumentation på att forskares och lärares engagemang i Tredje uppgiften hade ett synligt / tydligt meritvärde. Man kan jämföra med många forskningsfinansiärers ökade krav på forskningens impact.a


Samverkan och marknadsföring av högskolor

Det blir allt viktigare för högskolevärlden att marknadsföra sig. Detta kan bland annat avläsas i investeringarna i ackrediteringar och ranking. Läs mer om BiBB som en kanal för marknadsföring och samverkan.

BiBB som publiceringsplattform

Tredje uppgiften hanteras mycket olika på landets högskolor och detta är en utmaning som kräver nya lösningar. Ett mål i BiBB är att öka värdet för de lärare och doktorander som publicerar artiklar eller berättelser i BiBB.

Publicerades: 2016.   Uppdaterad senast: 19 maj 2020



Feedback, se 39 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/