Våra vanors kraft är mer bra än dåligt
Originalꜜ från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ // Kommentarer (0)ꜜ
Most of your actions are driven by habit, not thought – here’s why that’s not a bad thing
Att ta upp mobilen direkt när vi vaknar, stå på samma plats på perrongen, smyga till oss något sött efter kvällsmaten – vi har alla vanor som formar våra liv.
Men vi underskattar ofta vilken kraft vanor faktiskt har i vår vardag. Vår nya studie visar att majoriteten av handlingarna vi gör under en dag sker på autopilot.
Vaneutlösta beteenden är saker vi gör utan att tänka, utlösta av vår omgivning och inlärda genom upprepning. När vi möter en välbekant signal – som ett ljud, en plats eller en annan person – kan det väcka en inlärd koppling som i sin tur leder till en automatiserad impuls att agera. Ljudet från väckarklockan räcker exempelvis ofta för att vi ska sträcka oss efter mobilen, utan att vi aktivt fattar det beslutet.
Du läser nu en av 84 artiklar från The Conversation
Vanor kan påverka vårt beteende på två sätt. Vi kan starta en vana – välja att göra något rätt oreflekterat – eller utföra en vana, där stegen i en viss sekvens helt eller delvis sker på autopilot.
Men hur stor del av vårt dagliga liv formas egentligen av vanor?
Det var vad vi ville undersöka i vår nya studie. Vi rekryterade 105 personer, 18 till 73 år gamla, och skickade meddelanden till deras mobiler sex gånger om dagen under en vecka. Vid varje tillfälle fick de fyra frågor: Vad gjorde de när vi hörde av oss? I vilken utsträckning var handlingen initierad utan medveten tanke? I vilken utsträckning utfördes den automatiskt? Och hur mycket ville de göra det?
De vanligast rapporterade aktiviteterna var arbete eller studier, hushålls- eller barnomsorgssysslor samt användning av skärmbaserade enheter. Viktigast är att 65 % av handlingarna utfördes av vana – det gjordes alltså utan ett aktivt beslut. Och 88 % av handlingarna utfördes på autopilot.
Det tyder på att runt två tredjedelar av de beslut vi fattar varje dag är automatiserade, snarare än resultatet av medvetna överväganden.
Men detta betyder inte att vi alltid agerar tanklöst, utan medvetenhet eller fri vilja.
Cirka en tredjedel av handlingarna i studien var avsiktliga men inte vanemässiga. Personerna hade alltså valt själva att göra dem – troligen för att situationen var ny eller för att vanan inte var tillräckligt stark för att styra beteendet.
Det mest intressanta är att 76 % av alla handlingar – inklusive 67 % av dem som utfördes eller påbörjades av vana – var något personer hade för avsikt att göra. Vanor utvecklas när vi gör saker upprepade gånger i vissa situationer. Flera studier pekar på att man, om beteendet upprepas dagligen, behöver ungefär två månader för att etablera en vana. Variationen är dock stor – en studie från 2021 visade att det kan ta mellan fyra och 335 dagar att skapa en ny vana.
Vad gör du allra först på morgonen? Sannolikheten är stor att det är något du gör av gammal vana.
Bara två personer (2 %) i vår studie uppgav att de alltid agerade avsiktligt och aldrig av vana. Den stora majoriteten handlade i enlighet med intentioner eller vanor – eller både och – åtminstone ibland. Det verkar finnas en variation, över tid, i hur mycket vi agerar av vana eller medvetet, antagligen beroende på hur vår uppmärksamhet och motivation varierar naturligt.
Vi skulle inte anstränga oss att upprepa dessa beteenden om de inte fyllde något syfte. Våra vanor och mål är därför ofta i linje med varandra. Vi sträcker oss automatiskt efter mobilen – men det hjälper oss kanske att hålla oss informerade. Vi väljer samma plats på perrongen – men det hjälper oss att hitta en sittplats på tåget.
Vanor är anpassningsbara. Vi har bara begränsade mentala resurser åt gången. Om vi skulle analysera alla små beslut varje dag – som när vi ska duscha – hade vi mindre energi till saker som verkligen kräver vår uppmärksamhet, till exempel att förbereda oss inför en viktig presentation.
Faktum är att det kan slå fel att börja analysera handlingar som man annars brukar göra per automatik. En studie från 2017 visade att när deltagare fick incitament att prestera bra valde de att bortse från sina vanor och vara mer uppmärksamma. Ironiskt nog presterade de som reflekterade sämre än de som lät vanan styra.
Vanor är alltså inte fienden till fri vilja – tvärtom, de kan underlätta livet.
Nackdelen med vanor uppstår om de slutar tjäna våra syften. Dåliga vanor leder oss till val som motarbetar våra egentliga önskningar. Personer som försöker gå ner i vikt kämpar ofta mot gamla matvanor som gynnar sämre alternativ. Att hålla kursen kräver i dessa stunder stark, uthållig viljestyrka för att stå emot gamla vanor. När vi är distraherade, stressade eller trötta är det svårare att jobba emot våra dåliga vanor. Även tillfälliga motivationsdippar kan leda till bakslag, negativa känslor, sämre självförtroende och att våra ansträngningar att ändra beteendet gradvis rinner ut i sanden.
Effektiva sätt att bryta dåliga vanor är att identifiera och undvika triggers för oönskade beteenden, samt att göra det svårare att utföra beteendet automatiskt. Ett exempel är kvällssnacksaren som undviker köket på kvällen för att slippa bli frestad av snacks.
Våra resultat visar att vanor spelar en mycket stor roll för hur vårt vardagsliv ser ut och ofta gör oss effektiva. Att förstå hur vanor fungerar är ett kraftfullt verktyg för den som vill förändra beteenden. Oavsett om du vill skapa nya rutiner eller bryta gamla, så kan insikten om vilka triggers som driver dina handlingar – och hur du svarar på dem – hjälpa dig att behålla kontrollen.
References
- Most of your actions are driven by habit, not thought – here’s why that’s not a bad thing, Benjamin Gardner and Amanda L. Rebar (2025.10.02) | The Conversation
- Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
- Artikeln är publicerad med tillstånd
- Om den mycket stora forskar-och mediaplattformen The ConversationORD i BiBB
About BiBB, an encyclopedia 4.0 and media company
Author
Benjamin Gardner, Professor in Psychology, University of Surrey
Amanda L. Rebar, Associate Professor, University of South Carolina
Kommentarer
- Din kommentar // Namn, titel (2025....)
The Conversation: 2025.10.02 Publicerades i BiBB: 2025.10.05
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Kategorier 20
The Conversation 84
(T) Hälsa och livsstil 39
Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna
You know a lot, we may add a little®