Trumps "Liberation day" importskatter
är de högsta på decennier

President Donald Trump presenterade en genomgripande ny tullplan den 2 april 2025, för att omforma USA:s handel och stärka den inhemska industrin

Han kallade tillkännagivandet "Liberation day/Befrielsedagen" och föreslog en tull på 10 % på i stort sett all import, med högre tullar för stora handelspartner, inklusive 34 % på kinesiska varor och 20 % på varor från EU. Från och med den 3 april kommer en tull på 25 % på alla utlandstillverkade bilar och bildelar att träda i kraft – ett beslut som han säger kommer att förnya produktionen i USA och återställa USA:s handelsagenda.

Men fanfaren kring tillkännagivandet döljer ett mycket större risktagande. Det som verkligen står på spel handlar om förtroende – om USA:s långvariga status som en stabil och förutsägbar marknad för globala investeringar. Och när det förtroendet är förlorat är det otroligt svårt att vinna tillbaka.

Strategin presenteras som ett starkt försvar av amerikansk tillverkning och medelklassen. Men utländska direktinvesteringar – när utländska företag bygger fabriker eller utökar verksamheten i USA – beror på mer än bara möjligheter. Det beror på säkerhet.

Om globala investerare börjar oroa sig för att USA:s handelspolitik kan förändras abrupt, kan de flytta sitt kapital någon annanstans. Således riskerar administrationens aggressiva inställning till importskatter att undergräva själva det förtroende som länge har gjort USA till en favoriserad marknad för globalt kapital.

Importskatter på bilar som exempel

Ingenstans är denna risk mer synlig än i bilindustrin.

Enbart under 2023 gjordes över 148 miljarder USD i utländska direktinvesteringar i USA, med nästan 42,9 miljarder USD knutna till tillverkning, inklusive i fordonssektorn. Under de senaste decennierna har stora globala biltillverkare som Toyota, BMW och Hyundai etablerat expansiva fabriker i flera delstater inklusive Alabama, Ohio och Kentucky.

Dessa anläggningar – av vilka många har fått betydande följdinvesteringar och expansion under de senaste åren, inte minst som svar på övergången till elfordon – sysselsätter tusentals amerikaner och bidrar avsevärt till lokala ekonomier.

Trumps importskatter syftar till att få biltillverkare att tillverka fler fordon på amerikansk mark för att undvika stigande importkostnader. Det är en strategi han använt tidigare. Under sin första mandatperiod bidrog hotet från biltullar, vid sidan av befintliga planer, till Toyotas investering på 1,6 miljarder dollar i en fabrik i North Carolina och Volkswagens expansion av sin verksamhet i Tennessee. Det är inte långsökt att tänka sig att Honda eller Mercedes följer efter med nya fabriker i Indiana eller Texas.

Men det finns en hake: "Made in the USA" betyder inte alltid "made for less." Amerikanska bilfabriker har ofta sämre produktivitets- och effektivitetsdata jämfört med utländska konkurrenter. Arbetskostnaderna är högre. Det löpande band rör sig långsammare, delvis på grund av strängare arbetsskydd, mindre automatisering och åldrande infrastruktur. Och amerikanska biltillverkare som Ford och GM är fortfarande starkt beroende av globala leveranskedjor. Även för fordon monterade i Amerika importeras cirka 40 % av delarna, såsom motorer från Kanada och ledningsnät från Mexiko.

När de delarna beskattas ökar produktionskostnaderna. Moody's uppskattar att pickuper som Ford F-150 och Chevy Silverado kan komma att kosta $2 000 till $3 000 mer som ett resultat av importskatterna. Goldman Sachs förutspår prishöjningar på upp till $15 000, beroende på fordon. Biltillverkare står då inför ett dilemma: höja priserna och riskera att förlora kunder eller absorbera kostnaderna och minska sina marginaler.

Följdeffektrer genom hela ekonomin

Importskatter kan skydda en bransch, men deras följdeffekter når mycket längre. De höjer kostnaderna för andra sektorer som är beroende av importerade insatsvaror, bromsar produktionen genom att göra leveranskedjorna dyrare och mindre effektiva, pressar vinstmarginalerna och ger företag och konsumenter svårare val.

Det tar många år att få tillbaka miljardinvesteringarna för en fabrik. Blandade signaler, som att presidenten kallar tullarna "permanenta" ena stunden och förhandlingsbara i nästa, skapar ett klimat av osäkerhet. Detta gör företag mer tveksamma till att bygga, anställa och expandera.

Investerarna följer händelserna noga. Om det blir dyrare och mindre förutsägbart att bygga i USA, är det då fortfarande en smart långsiktig satsning? När ett företag bestämmer sig för var det ska bygga sin nästa batterianläggning eller chipanläggning, kan volatiliteten i USA:s policy vara en deal breaker.

Konsekvenserna kan snart bli synliga. Goldman Sachs har redan sänkt sin prognos för USA:s BNP-tillväxt för 2025 till 1,7 %, en minskning från tidigare 2,2 %, med hänvisning till regeringens ökade handelspolitiska risker. Konsumenter, som fortfarande brottas med inflation och höga räntor, kan börja skjuta upp stora kapitalvaruköp, särskilt som importskatterna pressar priserna upp priserna på dessa.

De internationella följdverkningarna

Amerikas handelspartner tiger inte stilla. Kanadas premiärminister Mark Carney säger att hans land "kommer att slå tillbaka - med vilja och kraft." Europeiska unionen undersöker att lägga skatter på amerikanska teknikföretag. Japan, en långvarig allierad, signalerar oro. Om dessa länder omdirigerar investeringar till andra länder kan USA förlora sin konkurrensfördel under många år framöver.

Ungefär 1 miljon amerikaner av ungefär 150 miljoner i den totala amerikanska arbetskraften arbetar inom biltillverkningsindustrin. När importskatterna driver upp insatskostnader kan det utlösa en kedjereaktion, skada återförsäljare, stoppa tjänstesektorns jobb och bromsa den totala ekonomiska tillväxten.

Konsumenterna kommer också att känna av det. Högre priser innebär lägre försäljning, minskade skatteintäkter och krympande vinster. Allt detta försvagar ekonomin i en tid då hushållens budgetar redan är ansträngda.

Lärdomar från historien

USA har upplevt hur handelspolitik kan forma investeringsbeslut – även åt det andra hållet. På 1980-talet svarade japanska biltillverkare på amerikanska importskatter inte genom att lämna utan genom att bygga fabriker i USA. Den reaktionen var möjlig eftersom politiken var tydlig och förhandlad, inte abrupt eller fientlig.

Idag är situationen en annan. Volatila, ensidiga tullar skapar inte förtroende – de urholkar det. Och när förtroendet urholkas, minskar också investeringarna.

Ja kanske en fabrik i Indiana eller Kentucky kan öppna igen. Men om det sker till priset av att avskräcka miljarder dollar i långsiktiga investeringar, är det värt det?

Så även om presidenten kanske firar den 2 april som "Befrielsedagen", kan marknaderna komma att se det som vändpunkten – när det globala förtroendet för den amerikanska ekonomin började vackla på allvar.

Referenser

• Trump’s ‘Liberation Day’ tariffs are the highest in decades − an economist explains how that could hurt the US, Bedassa Tadesse (2025.04.03) | The Conversation
• Fler bilder (av upphovsrättsskäl) plus några länkar i det engelska originalet.

Skribent

Bedassa Tadesse, Professor of Economics, University of Minnesota Duluth