IDstory /The Conversation/ + Tags

Tandborstning och de dolda problemen med mikroplaster

Originalꜜ från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

The hidden plastic problem in your daily dental routine – and what’s being done about it

Du borstar tänderna två gånger om dagen, använder ofta tandtråd och går till tandläkaren var sjätte månad. Men tänk om dessa rutiner för munhygien i det tysta bidrar till en av planetens mest akuta miljökriser?

Allt mer forskning visar att vår jakt på rena, friska tänder har en oväntad baksida: vi spolar ner miljarder mikroplastpartiklar i avloppet varje dag.

Ta till exempel tandkräm. Decennier av tandkräm med plastmikropärlor ledde till förbud i många länder, men studier har visat att många moderna tandkrämer fortfarande innehåller mikroplastpartiklar.

Och tandkräm är inte den enda syndaren – tandtråd är en annan dold bov. De flesta tandtrådar är gjorda av nylon eller teflon, icke-nedbrytbara fibrer som lossnar och hamnar i ekosystemen.

Du läser nu en av 84 artiklar från The Conversation

Även den vanliga tandborsten släpper ifrån sig mängder av nylonfragment från borsten vid normal användning. Dessa fragment hamnar i avloppsvattnet, passerar reningsverken och till slut i marina näringskedjor där de konsumeras av plankton, skaldjur, fisk – och så småningom oss själva.

Det stannar inte vid dagliga hygienprodukter; även materialet tandläkare använder i våra munnar spelar roll. Under flera år har tandläkare bytt ut kvicksilverhaltiga amalgamfyllningar mot vita plastfyllningar, i tron att de är säkrare både för patienten och miljön.

Det skiftet fick extra skjuts 2013 när FN:s Minamatakonvention uppmanade länder att fasa ut amalgamfyllningar för att minska kvicksilverutsläpp.

Plastbaserade kompositfyllningar (de vita fyllningarna) blev det självklara alternativet. Men ny forskning antyder att dessa plastfyllningar kan ha egna dolda miljökostnader.

En översiktsartikel i British Dental Journal från 2022 bekräftade denna risk och visade hur kompositmaterial kan bidra till förorening. Allt i fyllningarna kan i princip fungera som förorening när fyllningsmaterialet bryts ner.

Med andra ord sitter inte plasten i en fyllning kvar i evighet utan att påverka miljön. Med tiden kan små fragment och kemiska ämnen slitas loss och läcka ut.

Dessa fragment och monomerer (de grundläggande kemiska byggstenarna i plasten) kan spridas till saliv och avloppsvatten och därigenom ut i miljön.

Risken uppstår inte bara medan fyllningarna sitter i munnen. En stor oro är det mikroskopiska plastdamm som skapas vid vanlig tandläkarbehandling: när gamla kompositer borras ut eller nya poleras utlöses fint damm som sugs upp och spolas ut i avloppet.

Dessa partiklar, ofta bara några mikrometer stora, är i praktiken mikroplaster. De sprids lätt via vatten, och deras stora yta gör att kemikalier från fyllningen kan lakas ut ännu mer när de bryts ner.

Problemet begränsas inte till fyllningar. Akryltandproteser, som bärs av miljontals äldre, är en annan konstant källa till mikroplast. Vid varje tugga och vid varje rengöring kan små partiklar slitas loss från ytan och sväljas.

På liknande sätt gäller det akrylbaserade bettskenor, tandskenor och osynliga tandställningar – dessa hålls i munnen många timmar om dagen och visar synligt slitage över tid. Detta slitage innebär att mikroskopiska fragment släpps och antingen sväljs eller sköljs ut i handfatet.

Tandställningar och bettskenor kan även avge plast vid slitage.

Påverkan på hälsa

All denna plastskräp väcker oundvikligen en större fråga: vad gör det med oss? Mikropartiklar av plast oroar ur hälsosynpunkt. Bisfenol A, en kemikalie som används i vissa dentalplaster, kan härma hormoner och störa det endokrina systemet.

År 2024 visade en medicinsk studie att mikroplast kunde hittas inbäddad i artärplack – och dessa patienter löpte betydligt större risk för hjärtinfarkt eller stroke. Andra studier antyder att sväljd mikroplast kan störa tarmfloran och utlösa inflammation.

Alla dessa ökande risker gör att det behövs åtgärder från både industrin och konsumenterna för att lösa denna plastinvasion. Tillverkarna utvecklar tandkrämer med naturliga slipmedel som kisel eller lera istället för plastpärlor och forskar på biologiskt nedbrytbara plaster för framtida tandvårdsprodukter.

Över 15 länder har redan förbjudit plastmikropärlor i tandkräm och kosmetika och tagit bort en självklar föroreningskälla. Vissa tandvårdsmottagningar testar filter, till exempel aktivt kolfilter, för att fånga upp kompositdamm innan det når avloppsvattnet.

Konsumentval

Även konsumenter har valmöjligheter. Tandkrämstabletter och -pulver i plastfria förpackningar finns nu tillgängliga. Bambutandborstar eller borstar med naturliga borst kan kraftigt minska plastavfall.

Plastfri tandtråd av naturfiber kan också hjälpa till att minska miljöpåverkan från plasterna.

För tandreglering erbjuder traditionella tandställningar av metall ett effektivt alternativ utan att tillföra plast till munnen eller miljön.

Dentalplaster har onekligen fört med sig tydliga fördelar såsom vitare tänder, enklare behandlingar och säkrare material än kvicksilver. Men deras miljökostnader och potentiella hälsorisker hamnar nu alltmer i fokus.

När mikroplaster hittas från haven till blodomloppet är ens mun inte längre fri från denna osynliga förorening. Hoppet ligger i innovation och vaksamhet, så att tandvården även i framtiden kan skydda våra leenden – utan att spä på plastkrisen.

References

Author

Saroash Shahid, Reader in Dental Materials, Queen Mary University of London

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2025.10. Publicerades i BiBB: 2025.10.



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 84 2 flags (T) Hälsa och livsstil 39

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®