IDstory /The Conversation/ + Tags

Stölden på Louvren och säkerhet på muséer

Originalꜜ från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Louvre heist: five keys to understanding the robbery – and security threats to museums everywhere

Söndagen den 19 oktober lyckades tjuvar stjäla åtta mycket värdefulla smycken från Louvrens Apollo-galleri i Paris. Rånet belyser sedan länge kända problem inom kulturarvs-kriminologin: museisäkerhet måste hantera både traditionella och nya hot, men också symboliska faktorer och kriminella dynamiker. När ett säkerhetsbrott sker blir konsekvenserna långtgående – på flera nivåer.

Du läser nu en av 84 artiklar från The Conversation

Ur ett säkerhetsperspektiv finns fem centrala insikter som kan förklara vad som brast på Louvren och varför muséer så ofta blir måltavlor för kriminella.

1. Fysisk säkerhet är avgörande

Det råder ingen tvekan om att cybersäkerhet är ett stort hot mot kulturinstitutioner – riskerna omfattar allt från obehörig åtkomst till digitaliserade samlingar till sabotage av larm- och övervakningssystem. Men vi får inte glömma den grundläggande betydelsen av fysisk säkerhet.

Ofta behöver angripare inte hacka sig in i avancerade datorsystem – de kan ta sig in via fönster, serviceluckor, tak eller falska väggar med enkla verktyg. Enligt de första rapporterna om Louvrenkuppen tros tjuvarna ha tagit sig in genom en sidofasad, där byggnadsställningar gav tillgång utan behov av avancerade digitala intrång.

Fysiska och digitala hot måste hanteras tillsammans. Ett museum kan skydda sina nätverk, kryptera data och övervaka digital åtkomst – men om en dörr är svag eller obevakad kan tjuvarna ändå ta sig in.

2. Blandade motiv: pengar, symbolik och protest

Museer har en strategisk men ofta kontroversiell roll eftersom de rymmer tillgångar som lockar många typer av brottslighet. På senare år har attacker kopplade till aktivism och terrorism syftat till att skapa symbolisk effekt eller medieuppmärksamhet genom att skada konstverk. Samtidigt har stölder för ekonomisk vinning inte försvunnit.

Läs mer: Varför klimataktivister fortsätter att rikta in sig på konstgallerier – trots kritik

Det finns nätverk som specialiserat sig på att stjäla konst från museer och sälja föremålen på svarta marknader eller genom dolda kanaler. Utredningar kring stora stölder de senaste decennierna visar ofta ett samspel mellan dessa motiv – ideologiska mål blandas med den ekonomiska logiken bakom organiserad egendomsbrottslighet.

Konstverkens symboliska värde gör också att museer blir mål bortom enbart pengar. I Louvrens fall har myndigheterna pekat ut möjliga kopplingar till internationella nätverk, vilket visar hur materiella och symboliska motiv ofta överlappar i samma brott.

3. Enkla verktyg dominerar

I populärkulturen framställs museirån som avancerade operationer med minutiöst planerade logistikmoment, laserstrålar och akrobatiska flykter. Men praktisk kriminologi visar något helt annat: de flesta verkliga stölder genomförs med enkla metoder – att krossa glas, skära lås, stänga av larm, öppna montrar eller utnyttja svag säkerhetsrutin.

Läs mer: Mona Lisa, en gyllene toalett och Louvrens kungliga juveler: en fascinerande historia om konststölder

Historiska exempel visar att enkelhet ofta överträffar teknik. Vid stölden på Isabella Stewart Gardner Museum i Boston 1990 tog sig gärningsmännen in på natten och tvingade upp dörrar. Vid kuppen i Dresden 2019 användes också grundläggande metoder.

Att underskatta ”enkla” angrepp är ett vanligt misstag. En simpel bultsax, en slarvig vakt eller en rutinförändring kan vara det som gör en till synes omöjlig stöld möjlig. Principen om Ockhams rakkniv gäller ofta: den enklaste förklaringen – en fysisk svaghet, en missad kontroll, en låg bemanning – är ofta den rätta.

4. Tjuvarna kommer först som besökare

Förberedelsefasen vid ett rån bygger nästan alltid på information som kan tyckas obetydlig: rekognosering under öppettider, iakttagelse av personalrutiner, utnyttjande av bygg- eller monteringsperioder och ibland även insiderinformation från anställda.

Detaljer som vilka korridorer som bevakas, var nödutgångar finns, städrutiner, byggnadszoner och kamera-blinda fläckar kan ge avgörande fördelar. Därtill finns dolda strukturer – tekniska gångar, ventilationssystem eller sekundära ingångar som inte syns på publika ritningar.

Denna kunskapsobalans gynnar brottslingar. Efter Louvrens stöld har flera medier påpekat att gärningsmännen arbetade snabbt och visste exakt var de skulle slå till – något som tyder på noggrann förberedelse och insiderkännedom.

5. Kulturarvets värde kan inte mätas i pengar

Museernas uppgift är att skydda ett arv som inte kan värderas i euro. När ett konstverk försvinner eller förstörs förlorar vi inte bara dess marknadsvärde – utan även en del av vår kollektiva historia, mänskliga kreativitet och kulturella identitet.

Läs mer: Louvrens juvelkupp: den turbulenta historien bakom de stulna kungliga smyckena

Varje förlorat föremål lämnar ett tomrum i vår förståelse av det förflutna och av konstens och samhällets utveckling. Museerna är väktare av denna gemensamma historia, förvaltare av unika objekt som berättar vilka vi var och vad vi värdesatte.

Stölder påverkar hela samhället eftersom varje förlust minskar vår förmåga att lära, känna igen och uppskatta det våra föregångare skapat. Därför måste skyddet av kulturarvet vara långt mer än att förhindra enstaka brott – det kräver internationellt samarbete, spårbarhet, restaurering, personalutbildning och ett brett samhällsstöd för museernas värde.

Om stölden på Louvren lär oss något, är det att museisäkerhet måste balansera fysisk och digital försvarsförmåga. Hoten varierar, metoderna förändras, men den grundläggande risken är densamma: att förlora det som binder oss till vårt förflutna och berikar vårt samhälle. Varje välskyddat museum är en gemensam seger mot glömska, plundring och likgiltighet.

References

Author

Carmen Jordá Sanz, Directora del Departamento de Criminología y Seguridad, Universidad Camilo José Cela

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2025.10.21 Publicerades i BiBB: 2025.10.23



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 84 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®