IDstory /The Conversation/ + Tags

Myter om fullmåne och sömn

Originalꜜ från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Does the full moon make us sleepless? A neurologist explains the science behind sleep, mood and lunar myths

Har du någonsin legat sömnlös under en fullmåne och undrat om dess sken höll dig vaken? I generationer har människor trott att månen kan orsaka sömnlösa nätter och märkligt beteende – till och med vansinne. Ordet ”lunacy” kommer direkt från det latinska ordet luna, som betyder måne.

Poliser, sjukvårdspersonal och räddningsarbetare svär ofta på att deras nätter blir stökigare under fullmånen. Men stöder vetenskapen verkligen detta?

Du läser nu en av 84 artiklar från The Conversation

Svaret är mer nyanserat än folktron antyder. Forskning visar att en fullmåne faktiskt kan påverka sömnen något, men dess inverkan på den mentala hälsan är långt mer osäker.

Som neurolog med specialisering på sömnmedicin som studerar sambandet mellan sömn och hjärnhälsa, fascineras jag av tanken att myten om månsken och galenskap kanske har sitt ursprung i något mycket enklare – vår oroliga sömn under månskenet.

Vad fullmånen gör med sömnen

Flera studier visar att människor faktiskt sover annorlunda dagarna före fullmåne, när månskenet är som starkast. Under dessa nätter sover vi i genomsnitt 20 minuter mindre, har svårare att somna och tillbringar mindre tid i djup, återhämtande sömn. Stora befolkningsstudier bekräftar mönstret – människor i olika kulturer tenderar att lägga sig senare och sova kortare nätter inför fullmåne.

Den sannolika förklaringen är ljuset. Ett starkt månsken på kvällen kan fördröja kroppens inre klocka, sänka melatoninnivåerna – hormonet som signalerar sovdags – och hålla hjärnan mer vaken.

Förändringarna är små men mätbara: de flesta förlorar 15–30 minuter sömn. Effekten är som störst på platser utan konstgjort ljus, som landsbygden eller vid camping. Vissa studier tyder också på att män och kvinnor påverkas olika – män får mer sömnbrist under tilltagande måne, medan kvinnor sover lättare och mindre djupt kring själva fullmånen.

Sambandet med mental hälsa

I århundraden har människor skyllt fullmånen för att orsaka galenskap. Enligt folktron kunde dess sken utlösa mani hos personer med bipolär sjukdom, framkalla epileptiska anfall eller orsaka psykos hos schizofrena. Tanken var enkel: sömnbrist under fullmånen kunde destabilisera sårbara sinnen.

Den moderna forskningen lägger till en viktig pusselbit. Vi vet nu att sömnbrist i sig är en stark riskfaktor för psykisk ohälsa. En enda dålig natt kan öka ångesten och sänka humöret. Långvarig sömnbrist ökar risken för depression, självmordstankar och försämring av psykiska tillstånd som bipolär sjukdom och schizofreni.

Det betyder att även den lilla sömnförlust som observerats kring fullmåne kan spela större roll för dem som redan är sårbara. Någon med bipolär sjukdom kan vara betydligt mer känslig för störd sömn än en frisk person.

Men när forskare studerar stora befolkningsgrupper hittar de knappast något tydligt samband mellan måncykler och psykiska kriser. Inga tillförlitliga mönster har påvisats gällande sjukhusinläggningar, utskrivningar eller vårdtider.

Vissa studier har visserligen funnit små effekter: i Indien användes tvångsåtgärder oftare på psykiatriska sjukhus under fullmåne, och i Kina noterades en liten ökning av schizofreniinläggningar. Men resultaten är varken globalt konsekventa eller statistiskt starka och kan lika gärna spegla kulturella och organisatoriska skillnader som biologiska faktorer.

I slutändan verkar månen kunna korta vår sömn något – och sömnbrist kan påverka psykisk hälsa, särskilt hos känsliga grupper som ungdomar eller personer med depression, bipolär sjukdom, schizofreni eller epilepsi. Men idén om att fullmånen direkt orsakar vågor av psykisk ohälsa är fortfarande mer myt än verklighet.

Andra förklaringar håller inte

Forskare har med tiden utforskat många andra teorier: måntidvattenkrafter som påverkar kroppen, geomagnetiska förändringar och ändringar i lufttryck. Men ingen av dessa hypoteser håller vid närmare granskning. De gravitationskrafter som påverkar haven är alldeles för svaga för att påverka människor, och studier av magnetiska eller atmosfäriska förändringar under måncykler ger inga tillförlitliga resultat.

Därför kvarstår ljusexponering under natten som den mest sannolika förklaringen till sambandet mellan månen och mänskligt beteende.

Varför myten lever kvar

Om forskningen inte visar något starkt samband, varför tror då så många på ”fullmåne-effekten”? Psykologer talar om så kallad illusorisk korrelation – vi minns de ovanliga händelserna som sammanfaller med fullmåne men glömmer alla de vanliga nätterna när inget särskilt sker.

Månen är dessutom synlig och konkret. Till skillnad från dolda sömnstörande faktorer som stress, koffein eller mobilanvändning är månen lätt att se – och lätt att skylla på.

Mobilanvändning på natten påverkar sömnen långt mer än fullmånen. FanPro/Moment via Getty Images.

Lärdomar från månen

Även om månen inte gör oss ”galna”, påminner dess lilla effekt på sömnen om något viktigt: ljus på natten spelar roll. Våra kroppar är anpassade till det naturliga växlandet mellan ljus och mörker. Extra ljus på kvällen – vare sig från månen, gatlyktor eller skärmar – kan förskjuta dygnsrytmen, sänka melatoninhalten och göra sömnen ytligare och mer splittrad.

Samma mekanismer förklarar de hälsorisker som följer med sommartid. När klockan ställs framåt blir kvällarna artificiellt ljusare, vilket fördröjer sömn och stör dygnsrytmen. Det kan leda till fler olyckor, hjärtproblem och minskad arbetssäkerhet.

I vår moderna värld har artificiellt ljus långt större effekt på sömnen än månskenet någonsin haft. Därför rekommenderar många sömnforskare permanent standardtid, som bättre överensstämmer med den mänskliga biologin.

Så om du ligger vaken under fullmånen är det kanske inte helt inbillning – månen kan faktiskt störa din sömn en aning. Men om du ofta sover dåligt ligger orsaken troligen närmare till hands: ljuset i din egen hand, snarare än det på himlen.

References

Author

Joanna Fong-Isariyawongse, Associate Professor of Neurology, University of Pittsburgh

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2025.10.21 Publicerades i BiBB: 2025.10.22



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 84 2 flags (T) Hälsa och livsstil 39

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®