IDstory /The Conversation/ + Tags

Ikigai är ett japanskt uttryck för att mening kan vara ett bättre mål än lycka

Originalꜜ från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

The Japanese concept of ikigai: why purpose might be a better goal than happiness

Lycka är ämnet för otaliga citat, slogans, självhjälpsböcker och personliga val. Det tas numera också på allvar av nationella regeringar och organisationer som FN, som något samhällen bör sträva efter.

Denna politiska uppmärksamhet är ett välkommet avbrott från det långvariga fokuset på inkomst och ekonomisk tillväxt när man har valt ­och utvärderat olika politiska åtgärder – men är inte utan sina brister.

För det första: hur mäter och jämför man nationell lycka? Detta är särskilt utmanande eftersom människor ofta har svårt att korrekt bedöma sitt känslotillstånd, eller vill framställa sig själva i positiv dager inför andra.

Du läser nu en av 84 artiklar från The Conversation

Olika kulturella förståelser av lycka gör dessutom jämförelser svåra. Att förstå vad som gör livet meningsfullt i vissa sammanhang – något som kan skilja sig från lycka – kan ge alternativa perspektiv på välbefinnande.

Ikigai – meningsfullhet i Japan

Till exempel: även om det japanska språket har flera termer som kan översättas med ”lycka” eller ”lycklig” (bland annat ”shiawase” och ”koufuku”) har ett begrepp fått särskild betydelse för hur man i Japan förstår ett väl levt liv: ”ikigai”.

Ordet översätts ofta med: ”det som gör livet värt att leva” – alltså att ha ett syfte med livet. Exempel på ikigai kan vara sådant som rör ens sociala identitet, som arbete eller familj, eller självrealisering, som hobbyer eller resor – aktiviteter där själva utövandet är meningen.

En rad böcker om att finna sitt sanna ikigai har publicerats på sistone. Men ”ikigai-vågen” kulminerade redan på 1970- och 1980-talen, sannolikt som ett resultat av två samtidiga tendenser: ekonomiskt välstånd och försvagade samhälleliga värderingar som båda bidrog till en känsla av instabilitet i Japan under den tiden.

Under de efterföljande decennierna – efter en lång period av ekonomisk stagnation – har osäkerheten i det japanska samhället bara ökat. Idag framstår böcker om ikigai snarare som en kulturell export.

Idén lyfts nu ofta ur sitt ursprungliga sammanhang, och presenteras för utlänningar som den ”japanska vägen till lycka”, inte helt olikt den senaste trenden kring det danska hygge-begreppet.

Det vore enkelt att avfärda värdet av ikigai som en fluga, eller att ta det för bokstavligt och missa de kulturella nyanserna. I mina ögon vore båda misstagen – för trots sina begränsningar har ikigai fortfarande mycket att erbjuda.

Könsroller och socialt sammanhang

Japanska föreställningar om ikigai är ofta könsstereotypa. Män brukar säga att det är arbete eller arbetsgivaren som ger dem självrespekt och mening. Kvinnor nämner ofta familjen eller moderskapet som sin källa till mening. Denna man-kvinna-indelning är inte bara begränsande utan också problematisk för alla som inte kan formulera sitt liv inom sådana ramar. Japanska självhjälpsböcker riktar sig oftast till pensionerade eller arbetslösa män, eller ensamstående kvinnor.

På så sätt är ikigai nära förbundet med tanken på en tydligt definierad social roll som ger identitet och mening. Det kan också innebära att bara en livssfär lyfts fram på bekostnad av andra. Om arbetet blir ens ikigai är det lätt hänt att allt annat glöms bort.

Man kan känna press att se ett visst område som sin källa till ikigai – men vad händer när detta inte är möjligt, eller inte längre ger glädje? Lyckligtvis kan ikigai också förändras och utvecklas.

Ett syfte i livet

Att fokusera på sin egen lycka kan slå bakut. Jakten på och viljan att vara eller känna sig lycklig kan snabbt skapa känslor av otillräcklighet och besvikelse. På så sätt framstår lycka som mål ofta ouppnåeligt – bara en flyktig och svårfångad idealbild.

Bild i originalet:

Men jakten på andra mål som upplevs som meningsfulla kan däremot skapa välbefinnande. I denna mening är ikigai – fokuset på ett särskilt område eller aktivitet som gör livet värt att leva – viktigt. Det ger känsla av syfte, utan att detta måste vara storslaget.

Till skillnad från det engelska ”purpose in life” behöver ikigai inte innebära stora ambitioner eller storslagna projekt som ska lyfta en ovanför vardagen. Det kan lika gärna handla om vardagliga och ödmjuka saker.

Min egen forskning bland äldre i Japan har lärt mig att det som gör ikigai effektivt är dess starka koppling till känslan av att bemästra eller göra saker rätt – den uppfattning som kallas ”chanto suru”. Ikigai betonar således process och fördjupning snarare än ett slutmål.

Att göra något så bra som möjligt gör livet mer meningsfullt.

References

Author

Iza Kavedžija, Lecturer in Anthropology, University of Exeter

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2017.12.14 Publicerades i BiBB: 2025.10.17



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 84 2 flags (T) Hälsa och livsstil 39

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®