Harvard stämmer Vita huset:
Detta är vad Trump hoppas kunna uppnå genom att angripa universiteten

För några dagar sedan, i en attack som väckte internationell uppmärksamhet, hotade Vita huset med att dra tillbaka 2 miljarder US-dollar (1,5 miljarder pund) i federal finansiering fån Harvarduniversitetet och potentiellt återkalla universitets skattebefriade status och till och med förhindra att Harvard antar internationella studenter om man inte ovillkorligen accepterade (capitulated to) en ny kravlista.

Det femsidiga ultimatumet är som ett politiskt utpressningskrav. Det uppmanar Harvard att göra stora ”styrreformer” inklusive att ha ett mångfaldsperspektiv (”viewpoint diversity”) i antagningar och anställningar, lägga ner program för mångfald, jämlikhet och inkludering (DEI) och öka granskningen av utländska ansökandes åsikter och rapportera de som bryter mot (”conduct violations”) regelverket till myndigheterna.

Nu säger Vita huset att det hela var en stor missförstånd - att brevet hade skickats av personer utan rätt att skicka detta ("unauthorized") och att det hela var Harvards fel eftersom de inte accepterade att brevet var ett misstag och att Harvard i stället för att ringa avsändarna startade en kampanj där de utmålade sig som offer, sa en högt uppsatt strateg i Trumpregeringen i New York Times. Hans uttalande ignorerade, som Harvard noterade, att brevet var undertecknat av tre federala tjänstemän på ett officiellt myndighetsdokument.

Men kriget mellan Vita huset och Harvard är långt ifrån över. Trump kommer sannolikt att fortsätta sina attacker och fler utspel och åtgärder är att förvänta.

Nästföljande måndag tillkännagav Harvard att det stämde Trumpregeringen för sitt hot att skära ner universitetets finansiering, en åtgärd som Harvard sa skulle få "allvarliga och långvariga" effekter.

Harvards enorma forskningsstiftelser på 50 miljarder dollar ger det möjlighet att "hantera" federala finansieringsnerdragningar på ett sätt som inte ens andra rika amerikanska universitet kan. Dock säger universitetsledningen att man kommer att behöva göra radikala minskningar i sina forskning- och studentprogram om de federala nedskärningar verkställs.

Trump har tidigare sagt att "Vi kommer att strypa pengar till skolor som stöder den marxistiska attacken mot vårt amerikanska arv och den västerländska civilisationen". Han har antytt att detta ingår i hans större projekt för att utöva makt över universiteten och avsevärt förändra deras verksamhet.

Del i en större plan

Det är inte bara Harvard som hotas även om landets mest prestigefyllda och högprofilerade universitets beslut kommer att ses som vägvisande för många av de övriga universiteten. Mer än 40 universitet i USA undersöks av Trump-regeringen för påstått olagliga program för DEI-agendor och anklagelser om att tolerera antisemitism.

Ett annat Ivy League-universitet [elituniversitet], till exempel Columbia i New York, har gett efter för Trumps krav som en förutsättning för att återfå 400 miljoner dollar i federala forskningsbidrag. En grupp på Columbia hävdar att nedskärningshotet är som en existentiell "pistol mot huvudet". Johns Hopkins University i Maryland har hotats med förlust av minst 800 miljoner USD i federala bidrag, vilket skulle tvinga universitetet att säga upp mer än 2.000 personer.

Det är svårt att överdriva de negativa reaktionerna. Princetons styrelseordförande Christopher Eisgruber har kallat Trumps senaste rörelser ”det största hotet mot amerikanska universitet sedan den röda skräcken på 1950 -talet”. Den politiska analytikern Fareed Zakaria anser att Trump Vita huset driver en version av Mao Zedongs kulturrevolution, när den kinesiska ledaren tog kontroll över Kinas ledande universitet.

Harvards chef Alan Garber säger att Ingen regering - oavsett vilket parti som är vid makten - ska diktera vad privata universitet ska undervisa om, vem de kan anta och anställa och vilka områden de ska forska och undervisa om" .

Trumps attacker mot universitet följer en plan: identifiera institutioner som ses som elit, kan kallas liberala och utan verklighetsförankring och undergräv ständigt deras legitimitet.

De pågående attackerna är en del i ett större mönster som inkluderar demontering av 'US Agency for International Development', som ses som ett lätt mål (soft target) när många amerikaner tycker att landet spenderar för mycket pengar på utländskt bistånd. Trumps attacker mot några av landets största advokatbyråer formuleras av Trump som en del i en kamp mot ett [out-of-control] "riggat" rättssystem.

Kanske den enda frågan är varför Trumpregeringen inte attackerade universitet än tidigare. Som CNN:s Stephen Collinson har noterat: "Harvarduniversitetet är ett så perfekt mål för Trumpismen att det är konstigt att det klarade sig undan Magamalströmmen så länge."

Den senaste tidens protester på amerikanska universitet och stigande oro över antisemitism - som framkommit i en rad kontroversiella vittnesmål i kongressen av cheferna för Harvard, MIT och Pennsylvania 2023 - har gett en enkel politisk öppning för Maga Crusaders. Trumps senaste tirader har dock nästan säkert mindre att göra med principer än med politisk opportunism.

Aktuella opionionsdata från Gallup visar att förtroendet för högre utbildning har sjunkit sedan första gången Trump var presidentkandidat. Under 2015 hade 57% av amerikanerna "en hel del" eller "ganska mycket" förtroende för högre utbildning. Idag är det andelen bara 36%. För republikaner har dessa siffror sjunkit än mer, från 56% till 20%.

Det finns gott om spekulationer om vad som orsakar dessa opinonstal, men de flesta kan absolut hänföras till partipolitik. Harvard Law Schools Jack Goldsmith och Adrian Vermeuele säger att elituniversiteten har gjort det enkelt för konservativa att ogillar dem och att de borde reflektera över varför.

Kritiken av akademin inkluderar anklagelser om att lärarna och studentorganisationerna är alltför mycket vänsterorienterade. På Harvard, till exempel, beskriver sig endast 3% av professorerna och 13% av de senaste studenterna som konservativa.

Dessa anklagelser sammanfaller med anklagelser om "mobbar" som överröstar och häcklar talare och vägrar tillåta oliktänkande åsikter. Enligt 'the Foundation for Individual Rights and Expression' är Harvard till exempel längst ner i tabellen - med noll poäng av 100 - i deras årliga ranking Free speach vid universiteten.

Mer bränsle till kontroversen är påståenden om att DEI-avdelningar har gått "för långt" när det gäller att underblåsa en "förtryckare-förtryckt" mentalitet på campus. Trumpregeringen ser universiteten som startpunkt för den bredare DEI-trenden som spreds i de offentliga och privata sektorerna under Biden-åren.

Minskande förtroende för universitet har utan tvekan förvärrats av Magaretoriken. Innan han valdes sade vicepresident J.D. Vance att ”professorerna är fienden”. Marc Lampkin, en senior republikansk strateg, sa att ”republikaner tror att ... universiteten är en grogrund för vänstern”.

Att Harvard har 50 miljarder dollar i eget kapital och drar fördel av sin skattebefrielse som en ideell organisation, ses av många i Trump lägret som en orättvisa.

Konflikten mellan Harvard och Vita huset lägger grunden för en showdown med höga insatser och ställer akademiens försvarare mot Magavärlden. Ändå är det möjligt att samtidigt hävda på två saker: att universitet lider av vissa, till och med många, av de sjukdomar som Trump har påstått; och att Trumps angrepp mot den högre utbildningen är strategiskt felaktig, politiskt motiverad och syftar till att kontrollera universiteten (putting universities under the president’s thumb).

References

• Harvard is suing the White House: here’s what Trump hopes to achieve by targeting universities, Thomas Gift (2025.04.23) | The Conversation
• Images (copyright reason), and links in the English original

Author

Thomas Gift, Associate Professor and Director of the Centre on US Politics, University of California, USA