IDstory + Tags
qr

Europeiska försvarsföretag
behöver "flexibel sekretess" för att skapa innovationer

Originalꜜ från forskar- och mediaplattformen The Conversation. Author infoꜜ

Defence firms must adopt a ‘flexible secrecy’ to innovate for European rearmament

Inför USA:s president Donald Trumps vacklande åtaganden och den ryske presidenten Vladimir Putins outgrundliga ambitioner handlar samtalet i europeiska huvudstäder om upprustning.

I detta syfte har Europeiska kommissionen lagt fram ett utgiftsprogram på 800 miljarder euro som är utformat för att ”snabbt och avsevärt öka utgifterna för försvarskapacitet”, med kommissionens ordförande Ursula von der Leyens ord.

Men finansiering är bara den första av många utmaningar som finns när man strävar efter militär innovation. Att snabbt och avsevärt öka kapaciteten kommer att visa sig svårt för en sektor som måste hålla jämna steg med snabba tekniska förändringar.

En av 37 artiklar på cup Café BiBB

Försvarsföretag behöver naturligtvis inte göra det enbart själv: de kan välja bland en mängd olika potentiella samarbetspartners, allt från små och medelstora företag till agila nystartade företag. Innovativa partnerskap kräver dock förtroende och en vilja att dela viktig information, egenskaper som verkar oförenliga med behovet av militär sekretess.

Därför kräver en återupprustning av Europa ett nytt synsätt på sekretess.

En artikel jag skrev tillsammans med Jonathan Langlois från HEC och Romaric Servajean-Hilst från KEDGE Business School undersöker de strategier som används av ett ledande försvarsföretag (som vi, av våra egna sekretessrelaterade skäl, döpte om till "Globaldef") för att balansera öppen innovation med informationssäkerhet. De 43 yrkesverksamma vi intervjuade – inklusive FoU-chefer, VD:ar för startups och innovationschefer – arbetade inte medvetet utifrån en gemensam strategi. Deras nyanserade och dynamiska tillvägagångssätt skulle dock kunna fungera som en sammanhängande förebild för Europas försvarssektor i sin snabba anpassning till en föränderlig värld.

Hur flexibel sekretess möjliggör innovation

Vår forskning ägde rum mellan 2018 och 2020. Vid den tiden intresserade sig försvarsföretag för öppen innovation för att kompensera för minskningen av viktigt stöd. Det skedde en markant minskning av de offentliga utgifterna för militär forskning och utveckling i OECD-länderna. Men även om den nuvarande situationen innebär mer finansiering, är behovet av extern innovation fortfarande stort för att påskynda tillgång till kunskap.

När företag samarbetar för att skapa innovation ställs de inför det som forskare inom öppen innovation har kallat "öppenhetens paradox", där värdet av samarbete måste vägas mot de möjliga kostnaderna för informationsdelning. Inom försvarssektorn – till skillnad från till exempel inom konsumentprodukter – kan en alltför liberal informationsanvändning inte bara leda till affärsförluster utan till allvarliga säkerhetsrisker för hela nationer, och till och med åtal för de inblandade cheferna.

Även om sekretess var ett altid närvarande problem, befann sig Globaldefs chefer ofta i vad en av våra intervjuade kallade en "suddig zon" där en del material kunde tolkas som hemlig, men att dela det var inte strikt förbjudet. I sådana fall skulle att välja standardläget inom försvarsindustrin – att vara försiktig och förbli tystlåten - göra öppen innovation omöjlig.

Metoder som får samarbete att fungera

Genom att studera transkriptioner av mer än 40 intervjuer tillsammans med en omfattande mängd kompletterande data (e-postmeddelanden, PowerPoint-presentationer, crowdsourcing-aktiviteter etc.) kunde vi urskilja att aktörer på Globaldef hade utvecklat detaljerade metoder för att upprätthålla och modulera sekretess, även samtidigt som de aktivt samarbetade med civila företag.

Vår forskning identifierar dessa metoder som antingen kognitiva eller relationella. Kognitiva metoder fungerade som strategiska filter och maskerade de känsligaste aspekterna av Globaldefs kunskap utan att strypa informationsflödet till den grad att samarbete förhindras.

Beroende på projekttyp kan kognitiva metoder bestå av ett eller flera av följande:

Relationella metoder innebar att omformulera själva partnerskapet, genom att selektivt kontrollera vidden av öppningen genom vilken externa parter kunde se Globaldefs mål och projektegenskaper. Dessa metoder kan innefatta att omdirigera fokus för ett samarbete bort från kärnteknologier, eller att införa sekretessavtal för att utöka informationsdelningen inom partnerskapet samtidigt som kommunikation med tredje part förbjuds.

När det är dags att byta strategi i försvarsprojekt

Genom att använda både kognitiva och relationella metoder kunde Globaldef undvika fallgroparna i paradoxen. Till exempel, i de tidiga stadierna av öppen innovation, när företaget letade efter och testade potentiella partners, kunde chefer vidga öppningen (relationell) samtidigt som de införde strikta begränsningar för kunskapsdelning (kognitiv). De kunde därigenom fritt interagera med omvärlden utan att bryta mot Globaldefs interna regler gällande sekretess.

Allt eftersom partnerskapen mognade och förtroendet växte, kunde Globaldef gradvis sänka de kognitiva skydden och ge partners tillgång till mer detaljerad och specifik data. Detta skulle kunna uppvägas av en åtstramning av den relationella sidan, t.ex. genom att kräva pappersarbete och protokoll utformade för att täppa till potentiella läckor.

När vi noggrant följde företagets steg genom sex verkliga öppna innovationspartnerskap, insåg vi att nyckeln till denna strategi låg i att veta när man skulle övergå från ett läge till ett annat. Varje projekt hade sin egen rytm.

För ett crowdsourcingprojekt var övergången från lågt till högt kognitivt djup, och från högt till lågt relationellt bredd, ganska plötslig och inträffade så snart partnerskapet formaliserades. Detta berodde på att Globaldefs partner behövde noggranna detaljer och projektparametrar för att lösa problemet i fråga. Därför var nästan total öppenhet och därmed sammanhängande sekretess nödvändig att etableras från början.

I ett annat fall behöll Globaldef de kognitiva filtren under hela den tidiga fasen av ett partnerskap med en startup. För att testa startup-företagets tekniska kapacitet presenterade företaget sin partner för ett kognitivt omformulerat problem. Först efter att partnern hade klarat sin första prövning inleddes samarbetet på en helt transparent grund, drivet av behovet att startup-företaget fick försvarstillstånd innan de samutvecklade tekniken med Globaldef.

Hur företag kan leda med adaptiv sekretess

Sedan vi slutförde och publicerade vår forskning har mycket förändrats geopolitiskt. Men den högriskparadoxala öppenheten är fortfarande en angelägen fråga inom Europas försvarsföretag. Chefer och ledare brottas utan tvekan med den uppenbara nödvändigheten av öppen innovation å ena sidan och sekretess å den andra.

Vår forskning tyder på att andra aktörer inom Europas försvarssektor, liksom Globaldef, skickligt kan navigera i denna paradox. Att göra det kommer dock att kräva en mer subtil, flexibel och dynamisk definition av sekretess snarare än den absolutistiska, statiska som normalt råder inom industrin. Försvarssektorns uppfattning om sekretess måste också utvecklas från ett primärt juridiskt till ett i stort sett strategiskt ramverk.

References
Author

Sihem BenMahmoud-Jouini, Associate Professor, HEC Paris Business School

Publicerades: 2025.06.10 Publicerades i BiBB: 2025.06.10



Bidra till utvecklingen av BiBB - ett uppslagsverk 4.0 med nu 537 artiklar.

SMS:a en kommentar till BiBB
076 034 32 20 – genom att klicka här.
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Swish: 123 599 15 26.    
Föreslå nya artiklar: se hur ...

Kategorier 20 The Conversation 37 2 flags




Berätta gärna för andra om BiBB
- ett uppslagsverk 4.0



You know a lot, we may add a little®