IDstory /The Conversation/ + Tags

Du har just stulit ett ovärderligt föremål – vad händer sedan?

Originalꜜ från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

You’ve just stolen a priceless artifact – what happens next?

Den spektakulära kuppen på Louvren i Paris den 19 oktober 2025 utspelade sig som en scen ur en Hollywoodfilm: ett gäng tjuvar stal en samling bländande kungliga juveler som visades på ett av världens mest berömda museer.

Men medan myndigheterna nu jagar dem har rånarna fortfarande ett problem: hur ska de kunna dra nytta av sitt byte?

De flesta stulna konstverk återfinns aldrig. I de kurser om konstbrott jag undervisar i brukar jag ofta påpeka att återfinningsgraden ligger under tio procent. Detta är särskilt oroande när man betänker att mellan 50 000 och 100 000 konstverk stjäls globalt varje år – det verkliga antalet kan vara ännu högre på grund av underrapportering – och majoriteten av stölderna sker i Europa.

Du läser nu en av 84 artiklar från The Conversation

Trots det är det svårt att faktiskt tjäna pengar på stulen konst. Men de typer av föremål som stals från Louvren – åtta ovärderliga smycken – kan ge dessa tjuvar ett visst övertag.

Klockan 9.30 lokal tid den 19 oktober 2025 rapporteras fyra tjuvar ha använt en lyftkran monterad på ett fordon för att ta sig in i Louvrens Apollo-galleri.

En snäv marknad för köpare

Stulna målningar kan inte säljas på konstmarknaden eftersom tjuvar inte kan överlåta det som kallas ”good title” – den lagliga äganderätten. Dessutom skulle inget seriöst auktionshus eller konsthandlare medvetet sälja stulen konst, och inga ansvarsfulla samlare skulle köpa stöldgods.

Men det betyder inte att stulna tavlor saknar värde.

År 2002 bröt sig tjuvar in på Van Gogh-museet i Amsterdam genom taket och försvann med ”Utsikt över havet vid Scheveningen” och ”Församlingen lämnar den reformerta kyrkan i Nuenen.” År 2016 återfann italiensk polis verken, relativt oskadda, i ett maffia-gömställe i Neapel. Det är oklart om maffian faktiskt hade köpt verken, men det är vanligt att kriminella organisationer behåller värdefulla konstverk som någon form av säkerhet.

målning av van Gogh

Van Goghs oljemålning på duk från 1884–85 ”Församlingen lämnar den reformerta kyrkan i Nuenen” var ett av de två verk som stals från Van Gogh-museet 2002. Foto: Van Gogh Museum

Ibland hamnar stulna verk ovetandes hos samlare. På 1960-talet i New York stal en anställd vid Guggenheimmuseet en målning av Marc Chagall ur förrådet. Brottet upptäcktes inte förrän flera år senare när inventering gjordes. Eftersom verket inte kunde lokaliseras tog museet helt enkelt bort det ur sina register.

Under tiden köpte samlarna Jules och Rachel Lubell målningen för 17 000 amerikanska dollar från ett galleri. När paret bad ett auktionshus att värdera verket, kände en före detta Guggenheim-anställd på Sotheby’s igen det som den försvunna målningen.

Guggenheim krävde att målningen skulle återlämnas, vilket ledde till en infekterad rättsstrid. Slutligen nåddes en uppgörelse och målningen återfördes till museet mot en hemlig ersättning till samlarna.

Vissa människor köper däremot medvetet stulen konst. Efter andra världskriget cirkulerade plundrade verk på marknaden, med köpare som var fullt medvetna om den omfattande stöldvåg som just drabbat Europa.

Så småningom tillkom internationella lagar som gav de ursprungliga ägarna möjlighet att återfå plundrad egendom, även årtionden senare. I USA tillåts till och med ättlingar till ursprungliga ägare återta stulna verk, så länge de kan uppvisa tillräckliga bevis för sina anspråk.

Juveler och guld är lättare att omsätta

Kuppen på Louvren gällde dock inte målningar. Tjuvarna kom över juvelprydd egendom: en safirdiadem, ett halsband och en örhänge från ett matchande set kopplat till 1800-talets franska drottningar Marie-Amélie och Hortense; ett praktfullt set örhängen och halsband som tillhört kejsarinnan Marie-Louise, Napoleons andra hustru; en diamantbrosch; samt kejsarinnan Eugénies diadem och hennes brosch i form av en rosett.

Dessa flera hundra år gamla, utsökt tillverkade föremål har unikt historiskt och kulturellt värde. Men även om de skulle styckas upp och säljas i delar vore de fortfarande mycket värdefulla. Tjuvar kan sälja ädelstenarna och metallerna till ohederliga handlare och guldsmeder som kan omarbeta och sälja dem vidare. Även till en bråkdel av sitt verkliga värde – det pris som erhålls för stulen konst är alltid betydligt lägre än för lagligt förvärvad – är dessa juveler värda miljontals dollar.

Ett smaragd- och diamantsmycke som en gång tillhörde kejsarinnan Marie-Louise, Napoleons andra hustru, var bland de föremål som stals från Louvren den 19 oktober 2025. Foto: Maeva Destombes/Hans Lucas/AFP via Getty Images

Även om det är svårt att sälja stöldgods på den legitima marknaden finns det en underjordisk marknad för stulna konstföremål. De kan säljas i bakrum, vid privata möten eller till och med på dark web, där deltagarna är anonyma. Forskning visar också att stulen – och ibland förfalskad – konst och antikviteter ofta dyker upp på mer bekanta handelsplatser som Facebook och eBay. Efter genomförd försäljning kan säljaren radera sin webbutik och försvinna.

Den sensationella kuppens dragningskraft

Filmer som ”The Thomas Crown Affair” visar dramatiska kupper utförda av oemotståndligt charmiga bedragare, men i verkligheten är konstbrott oftast betydligt mindre glamourösa.

Konststölder är vanligen tillfällighetsbrott som sker inte i museernas välbevakade salar, utan i förråd eller under transport av konstverk.

De flesta stora museer och kulturinstitutioner visar bara en liten del av sina samlingar. Resten ligger i magasin. Mindre än 10 % av Louvrens samling finns utställd samtidigt – bara runt 35 000 av museets 600 000 objekt. Resten förblir osedda i åratal, ibland decennier.

Föremål i förråd kan oavsiktligt försvinna – som Andy Warhols sällsynta silkscreentryck ”Princess Beatrix”, som troligen råkade kastas bort tillsammans med 45 andra verk under en renovering av ett nederländskt stadshus – eller helt enkelt stjälas av anställda. Enligt FBI är omkring 90 % av alla museistölder insiderbrott.

Faktum är att bara några dagar före Louvren-kuppen försvann ett Picasso-verk värt 650 000 dollar, ”Still Life with Guitar”, under sin transport från Madrid till Granada. Målningen ingick i en försändelse med flera verk av den spanske mästaren, men när lådorna öppnades saknades just detta verk. Händelsen väckte dock betydligt mindre uppmärksamhet.

Enligt min mening var tjuvarnas största misstag inte att de övergav kronan de tappade eller västen de slängde bort – och därmed lämnade spår efter sig till myndigheterna.

Det verkliga misstaget var istället kup­pens fräcka karaktär – en som fångade världens uppmärksamhet och i praktiken garanterade att franska utredare, privatspanare och internationell polis nu kommer att leta efter nya stycken av guld, ädelstenar och kungliga smycken som dyker upp till försäljning under kommande år.

References

Author

Leila Amineddoleh, Adjunct Professor of Law, New York University

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2025.10.24 Publicerades i BiBB: 2025.10.25



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 84 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®