Detta vill folket på Grönland

Under 2018 genomförde jag och en kollega, tillsammans med ett team av grönländska forskningsassistenter, en av de mest omfattande undersökningarna hittills om opinionen på Grönland. Vi reste till 13 slumpmässigt utvalda städer och bosättningar över hela önationen och genomförde personliga intervjuer med ett representativt urval av vuxna invånare.

Undersökningen undersökte ett brett spektrum av ämnen. Vi bad om synpunkter på klimatförändringar, ekonomiska frågor – och utsikterna till självständighet från Danmark. Tills nyligen var detta den senaste undersökningen om vad folket på Grönland tyckte om denna fråga.

Grönland, en före detta dansk koloni, är för närvarande ett autonomt territorium inom kungariket Danmark. Detta politiska arrangemang ger Grönland omfattande självstyre, inklusive kontroll över de flesta inrikes angelägenheter, såväl som dess egen premiärminister och parlament. Danmark behåller dock makten över utrikespolitik, försvar och penningpolitik.

Medan våra undersökningsresultat täcktes i grönländska och danska medier när de släpptes, fick de ringa internationell uppmärksamhet. Detta ändrades abrupt den 15 januari, när USA:s nyvalde president Donald Trump återpublicerade en gammal nyhetsartikel [på Truth Social] om våra resultat. Rubriken angav att två tredjedelar av grönländska medborgare stöder självständighet.

Trump lade inte till en kommentar i inlägget men insinuationen var tydlig med tanke på hans senaste uttalanden om att annektera Grönland från Danmark: Grönländska invånare vill ha självständighet från Danmark, och därför kan de vara öppna för andra politiska eller ekonomiska arrangemang med USA.

"Jag tror att vi kommer att få det" [=lägga beslag på det.], sa Trump nyligen efter ett telefonsamtal med den danska premiärministern Mette Frederiksen, som sa till honom att marken "inte var till salu". Trump har tidigare talat om att på något sätt "köpa" Grönland men har sedan dess gått vidare mot att tala i mer självsäkra termer om att ta kontroll över territoriet.

2018 när vi genomförde undersökningen, hade Trump ännu inte avslöjat några planer på att annektera önationen. Det var ett scenario vi knappt ens hade kunnat föreställa oss och därför inte frågade våra deltagare om. Som sådan, oavsett hur Trump formulerade dem, indikerade undersökningsresultaten inte på något sätt att befolkningen hyste en önskan att ansluta sig till USA.

Faktum är att en nyligen genomförd undersökning gjord av Sermitsiaq (en grönländsk tidning) och Berlingske (en dansk tidning) tog direkt upp denna fråga och fann att endast 6 % av de tillfrågade ville att Grönland skulle lämna Danmark och istället bli en del av USA.

I studien jag publicerade baserad på 2018 års datainsamling rapporterade jag att en majoritet av den grönländska befolkningen strävade efter självständighet. Två tredjedelar av deltagarna tyckte att "Grönland borde bli ett självständigt land någon gång i framtiden".

Åsikterna var mer olika när det gäller tidpunkten för självständigheten. På frågan om hur de skulle rösta i en folkomröstning om självständighet om den hölls i dag, delades de svarande som angav att de föredrar jämnt mellan "ja" och "nej" till oberoende.

Bild på Trump ej medtagen här.

Lagen om Grönlands självstyre, som antogs 2009, ger den grönländska regeringen rättslig befogenhet att ensidigt utlysa en folkomröstning om att skilja sig från den politiska unionen med Danmark. Enligt lagen ska "beslutet om Grönlands självständighet fattas av Grönlands folk".

Under de 15 år som gått sedan dess godkännande har möjligheten att utlysa en folkomröstning inte utnyttjats. Detta beror sannolikt på de potentiella ekonomiska konsekvenserna av att lämna unionen med Danmark.

Varje år skickar Danmark ett bidrag som täcker ungefär hälften av Grönlands budget. Detta stödjer ett välfärdssystem som är mer omfattande än vad som är tillgängligt för de flesta amerikaner. Dessutom administrerar Danmark många kostsamma offentliga tjänster, inklusive det nationella försvaret.

Denna bakgrund utgör ett dilemma för många grönländare som strävar efter självständighet, eftersom de väger välfärdshänsyn mot politisk suveränitet. Detta framgick också av min studie, som visade att ekonomiska överväganden påverkar oberoendepreferenserna.

För många grönländare utgör önationens rika naturresurser en potentiell bro mellan ekonomisk självförsörjning och full suveränitet. Utländska investeringar och tillhörande skatteintäkter från resursutvinning ses som nyckeln till att minska det ekonomiska beroendet av Danmark. Förmodligen bidrar dessa naturresurser, som inkluderar sällsynta jordartsmetaller och andra strategiska mineraler, också till att förklara Trumps intresse för Grönland.

Eftersom Grönlands framtid sannolikt kommer att förbli i centrum för en geopolitisk maktkamp under en tid, är det viktigt att komma ihåg att endast grönländare har rätt att bestämma sin egen väg. Vilken knapp information som finns tillgänglig om deras åsikter tyder på att även om många strävar efter självständighet, drivs det inte av en önskan att ansluta sig till USA.

Referenser

• Trump wants Greenland – but here’s what the people of Greenland want, Gustav Agneman (2025.02.04) | The Conversation
• Fler bilder (av upphovsrättsskäl) plus några länkar i det engelska originalet.
• Grönland och USAORD i uppslagsverket BiBB

Skribent

Gustav Agneman, Associate Professor, Department of Economics, Norwegian University of Science and Technology