Dela
Om Wikipedia
och andra fria källor
Kategorier 16 Akademi och forskning 32 Om IDstories
BiBB har ett bibliotek - BiBBlioteket - med 100 fria resurser.
Vilka källor - referenser - rekommenderas elever och studenter använda för att få veta mer om ett ämne utöver det som står i tryckta eller digitala läromedel. Råden och reglerna skiftar mellan skolor, lärare och referensens användning.
Att lära för skolan eller livet?
En känd latinsk mening säger att "Man ska lära för livet och inte för skolan", Non scholæ sed vitæ discimus. Hur ser lärarna och eleverna på detta i dagens skola?
Att klara ett prov är ett kort - och nödvändigt - perspektiv, att lära sig vanor och metoder för att lära sig mer i framtiden är än viktigare. Utan de senare klarar man sig sämre i många avseenden.
Wikipedia är mycket viktigare än uppslagsverket NE
då eleverna kommer att använda Wikipedia - och annat - efter skoltiden men inte NE.
Det är mer användbart och bättre för eleverna att de lär sig förstå och använda fria källor som de kan använda efter avslutad skolgång. Därför är Wikipedia viktigare än uppslagsverket NE online. Att Wikipedia dessutom är bättre än NE diskuteras här. Wikipedia har en artikel om Wikipedia i undervisningen↗.
Det är rimligt att det finns ett antal konkurrerande digitala tjänster inom utbildningsområdet. Men frågan har flera dimensioner inte minst om man för in begreppet och ambitionen likvärdighet. Ska Skolverket eller någon annan organisation regelbundet utvärdera de digitala läromedelsenheterna och vad säger att lärare och inköpsansvariga bryr sig om detta?
Fria källor och kvalitet - referensstatus
Huruvida en källa för att få veta mer är fri eller kommersiell är i sig inte avgörande vad avser kvalitet och användbarhet. I skolan är det troligen den enskilde läraren och kanske skolan som har det "praktiska" ansvaret för detta. Vore det bra med en policy per skola? Och att det fanns transparent information om detta?
Öppen och sluten modell för att få veta mer
En Öppen modell betyder att ett digitalt eller tryckt läromedel hänvisar till en fri källa och en Sluten modell kräver tillgång till en betaltjänst.
Figuren visar leverantörer av läromedel som till exempel använder Wikipedia, Store Norske Leksikon och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel. Det finns 100 fria källor i BiBBs Bibbliotek
Den slutna modellen som här representeras av NE online är dessutom kortsiktig - vilket bryter mot Skolverkets utbildningsmål - då nästan inga "elever" kommer att använda NE online när de slutat sin skolgång.
Figurerna på denna sida publicerades först i 'Läromedel i skolan och uppslagsverk'↗, kapitel 10 i Johan Schlasbergs doktorsavhandling i företagsekonomi.
NE online eller Wikipedia i skolan? Vore intressant att veta mer
I samtal med elever och föräldrar har det framkommit att många lärare säger att eleverna får använda och citera NE online men inte Wikipedia. Varför?
BiBB kommer att sända ett antal mejl och brev till skolor och lärare för att få bättre kunskap om hur de ser på användningen av Öppna och Slutna modeller och tjänster för att få veta mer. Synpunkter från alla är välkomna. Ingen citeras med namn utan tydligt tillstånd till detta.
Kommentarer
(Kommentarer utan namn anges med kategori om känt - typ lärare/elev/förälder, datum och stad)
- Din kommentar ...
Publicerades: 1 nov. 2023 Uppdaterad senast: 8 januari 2025
Dina kommentarer är mycket välkomna.
You know a lot, we may add a little®
