

Ska universiteten
ta över SAOB?
Kategorier 19 Om högskolevärlden 33 Om IDstories

Svenska Akademien meddelade i december 2021 att man inte längre själv kan finansiera SAOB efter 2022. På en fråga från DN, 21.12.03, säger Svenska Akademien ...
Om Akademien ska fortsätta arbetet med SAOB utan medlen från Post- och Inrikes Tidningar måste den strypa sitt stöd till någon annan del av kulturen – författare, översättare, kritiker, lärare, bibliotekarie, elever, Svenska Akademiens ordlista et cetera. Akademien sonderar därför intresset bland andra kulturstödjande instanser för finansiering av ett fortsatt arbete med SAOB.
Är SAOB i en kris eller i en möjlighet? - se Kommentarer.
Om Svenska Akademin och om dess finanser
Svenska Akademin har tillgångar i stiftelser och fonder på cirka två miljarder enligt Verksamhetsberättelsen för 2020ꜜ. Den finansiella strategin är att säkra och på ett 'konservativt' sätt öka kapitalet, och använda avkastningen - i dessa olika former - för Akademiens många projekt. Bland dessa kan utöver Ordboken nämnas Litteraturbanken↗, författarstipendier, sajten Svenska.se↗ med flera. Se Svenska Akademiens hemsida.
Om SAOB
https://litteraturbanken.se/SAOB är en historisk ordbok som täcker det svenska skriftspråkets historia från 1521 till i dag. Den omfattar 38 band och cirka 500 000 uppslagsord. Det första bandet färdigställdes år 1898, det senaste 2021. Redaktion för SAOB, ett tjugotal personer, finns i en vackert belägen villa i centrala Lund. Det kostar lite drygt 15 miljoner per år att idag driva SAOB. Kostnadsramarna för olika framtida strategier är ej kända.
SAOB som en tjänst i framtiden
Ordboken har en intressant framtid men också en intressant historia↗ där projektet flera gånger kommit nära ravinens kant men räddats av driftiga redaktörer. Urvalet av Ord är, som förväntat, präglade av sin tids syn på manligt och kvinnligt, stort och smått.
Precis som uppslagsverk var Ordboken länge en produkt men övergick 1997 till att i huvudsak bli en digital tjänst även om Ordboken finns tryckt med allt som börjar på A till Ö. Den digitala resan är en omvandling av dignitet och redaktionen ser stora möjligheter att utveckla tjänsten både för forskare och en bredare allmänhet. Med ett annat språk kan man säga att både språknördar och allmänt språkvetgiriga kommer att erbjudas mer. Användarperspektiven kan förstärkas.
Redaktionen har publicerade för fyra år sedan en sammanfattande Pdf om SAOBs utveckling. En fördjupad genomgång finns i artikeln 'Inför den framtida revideringen av SAOB' ꜜ (Rosqvist och Wendt).
Uppropet 'Rädda SAOB'
Akademiens besked har utlöst en rad kriskommentarer och ansträngningar för att rädda SAOB. Professorer och krönikörer har reagerat starkt - se några exempel i Referenserna - och ett uppropꜜ har startats för Ordbokens framtid. Initiativtagarna skriver i SvD ...
Vi vädjar:
- Låt inte den kompetens och erfarenhet ordboksredaktionen har byggt upp gå förlorad.
- Låt det monumentala och fantastiska verket Svenska Akademiens ordbok få en fortsättning.
- Låt även framtida generationer få möjlighet att slå upp och förstå de ord som bär historien.
Antalet signatärerꜜ har med råge passerat 1.000 personer med bas i "språk- och litteraturSverige".
Om svenska.se
För en bredare allmänhet är SAOB en oupptäckt silvergruva men sajten svenska.se är en guldgruva som borde användas av än fler än i dag - användningen ökar stadigt. En detalj: i min avhandling finns en delstudie om - Referensstatus på bibliotek↗ - där fokus är på folkbibliotekens tjänst 'Databaser'. En analys visade att dessa i huvudsak listar köpta tjänster och därmed mycket sällan en fri tjänst som svenska.se. Min slutsats är att biblioteken är kvar i ett föråldrat synsätt.
Kommentarer
(Kommentarer av Johan Schlasberg↗ om annat inte anges.)
- Ordboken kommer att ha en framtid och hotet mot dess nedläggning är betydligt överdrivet. Svenska Akademien har nyligen varit 'igenom' en stor nationell och internationell förtroendekris. Bland de sista Akademien behöver är en ny PR-kris som sprids över världen att man isfryser en nationell språkskatt för att man inte anser klara finansieringen av Ordbokens framtid trots att man har tillgångar på minst två miljarder.
- Att minskade intäkter leder till behov av medfinansiärer eller att en ny huvudman övertar SAOB är situationer som liknar de som många organisationer och företag möter regelbundet. Då SAOBs personal har en relativt unik kompetens som är viktig att hålla samman är det viktigt att diskussioner om förändringar i finansieringen inte ger negativa personaleffekter. När det startas upprop som 'Rädda SAOB' visar det inte på strategisk förändringskompetens inom Svenska Akademins ledning. Att ställa fortsatt finansiering av SAOB mot nedskärningar inom andra områden är ett kontraproduktivt utspel.
- Vad hade ledningen för Sv. Akademin kunnat göra istället? Man kunde ha haft informella överläggningar med Kulturdepartementet, statliga Institutet för språk och folkminnen (Isof)↗ och andra möjliga medfinansiärer.
- I SAOBs fortsatta utveckling som tjänst kan man tänka sig att redaktionens språkkompetens förstärks med mer kompetens inom användarperspektiv, digitalisering och språkets kulturella funktioner för att indikera några möjligheter. Försvarsmakten borde också kunna intresseras för att finansiera projekt som 'språkets roll i försvarsviljan' och 'språket i militära situationer'.
- En mer radikal modell vore att överlåta SAOB till Sveriges universitet och högskolor som i en gemensam stiftelse eller förening skulle kunna skapa en plattfom både för SAOB och andra projekt för att stärka högskolevärldens ställning och bli en del i högskolans Samverkansuppgift. Att skapa och driva ett fritt och modernt uppslagsverk vore ett sådant projekt.
- Som du kan läsa nedan är hotet mot SAOB avvärjt vilket inte är det minsta överraskande. Återigen: behövdes det verkligen att Svenska Akademien gick ut och alarmerade SAOB och stora delar av 'kulturSverige'?
- Din kommentar ...
Aktuellt
(Hör gärna av dig om något borde införas här)
Den 18 mars kunde man läsa i DN att 'Böckernas urmoder räddas'↗.
År 2024 inleder Svenska Akademien arbetet med en uppdaterad version av SAOB. Den totala kostnaden är 100 miljoner kronor, varav Svenska Akademien står för 45 miljoner kronor. Resterande kostnader täcks av Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, Svenska litteratursällskapet i Finland, Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Den uppdaterade ordboken blir helt digital och arbetet ska slutföras på högst tio år.
Kulturministern Jeanette Gustafsdotter (s) har i en intervju sagt att hon tvekar om att Staten ska finansiera SAOB då Staten inte får riskera bli "normerande" för språket och bör hålla sig på "armlängds avstånd". Jag anser som många andra att Ordbokens roll är deskriptiv. Armlängds avstånd är ett tydligt 'fuzzy concept':)
Referenser
- Svenska Akademins verksamhetsberättelser. Senast publicerade (per idag): 2020.
- Sv. Akademins verksamhetsberättelse 2020. Pdf 88 sidor
- Vi har inte råd att förlora SAOB - låt staten ta över. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Debattartikel i GP.
- Det vore olyckligt om SAOB försvinner. DN kulturartikel 21.12.03
- Låt inte den svenska ordskatten gå förlorad. Lisa Holm och Anna W Gustafsson, Lunds universitet. SvD 2021.12.06
- Uppropets >1.000 signatärer
- Om SAOB i Wikipedia.
- Inlägg av Sv. Akademien. Mats Malm, ständig sekr. i Sv. Akademin. 2021.12.06
- Historiskt magplask att lägga ner SAOB. (DN 2202.12.02) Anders Svensson, Språktidningen.
- En sammanfattande Pdf om SAOBs utvecklingsmöjligheter. Rosqwist och Wendt (2017)
- Inför den framtida revideringen av SAOB, Rosqwist och Wendt, Studier i svensk språkhistoria 15 (2020), s. 242-253, open access.
- svenska.se
- Svenska Akademien.
Sammanfattning (och bild) av: Johan Schlasberg↗.
Publicerades: februari 2022. Uppdaterad senast: 19 mars 2022
You know a lot, we may add a little®