Mer svenska på universiteten

lost in translation
Översättningens kostnaderFig. Johan Schlasberg

Utgångspunkten för denna story är artikeln 'The Virtues of Native Discourse: Striking a Balance Between English and the Native Language'ꜜ (2022) av forskarna i nationalekonomi Eva Forslund↗ och Magnus Henrekson↗.

På svenska skulle artikeln kunna heta 'Fördelarna med ett nationellt språkbruk: att hitta en balans mellan engelska och modersmålet'. Författarna lyfter fram en rad kostnader med att de akademiska konversationerna i alltför hög grad förs och framförs på annat språk, vanligen engelska, än modersmålet. Fokus är på området ekonomi och artikeln börjar med ett dovt pukslag ...

När ska ett modersmål användas i ekonomi? "Nästan aldrig", verkar vara svaret i ett ökande antal länder där modersmålet inte är engelska. Valet mellan modersmålet – vare sig det är svenska, spanska, japanska eller något annat modersmål – och engelska som arbetsspråk vid universitet i icke-engelsktalande länder innebär många avvägningar. (Ibid.) Originalꜜ

Författarnas grundtema är att modersmålet överges alltför lättvindigt utan tillräcklig hänsyn till konsekvenserna. De argumenterar - på ett mycket insiktsfullt och läsvärt sätt - för en bättre balans i Akademin mellan lokala och globala (engeska) språkbruk .

Engelskans och internationaliseringens fördelar

Engelska dominerar och erbjuder en större marknad både i form av läsare och arbetsmöjligheter. En akademisk karriär kräver publicering i engelskspråkiga tidskrifter. Fler studenter och forskare från hela världen erbjuder också viktiga intäktsmöjligheter och kompetensförstärkning för universiteten. Det finns många fördelar.

Global och lokal arbetsmarknad

Universitet och enskilda institutioner kämpar hårt för att nå en hög ranking i internationella kommersiella listor, av vilka det finns flera. Men författarna pekar på att

.. inom överskådlig framtid kommer de allra flesta universitetsstudenterna att rekryteras från sitt hemland och kommer att stanna kvar i sitt hemland under hela eller större delen av sin yrkeskarriär. Universiteten måste dock fortfarande konkurrera på en marknad som i stort sett förblir inhemsk. (Ibid.) Originalꜜ

Detr är svårt för universitet och högskolor att balansera internationalisering å ena sidan och användning av hemspråket å andra sidan.

Forskningsområdens olika verkligheter

Författarna belyser också att den språkliga situationen på flera sätt är mycket olika mellan till exempel humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Språk för lärande

Författarna refererar flera studier som visar att man både lär sig, beter sig olika på lektionerna och kommer ihåg mindre när man deltar i undervisning på ett annat språk än sitt modersmål. Dessutom blir föreläsningarna mer av monologer än dialoger samt ofta mer opersonliga och tråkiga.

Artikeln tar upp ett uttrycket False friends som är ord eller uttryck som man lätt översätter till något man tror att det betyder men som inte gör det. Det är lätt att överskatta sin förståelse.

Risken är också stor att den som skriver på ett annat språk än sitt eget har ett mer abstrakt språk och inte utvecklar ett eget sätt att skriva. Artikeln pekar även på ett antal andra problem. Detta uttrycks via ett citat av Sandmo, 2019 i Sandelin 2020...

.. att skriva på sitt modersmål är speciellt; man blir friare och kan lyckas finna ett bättre uttryck för sitt sanna jag. (Ibid. s. 273) Originalꜜ

Forskning för vem?

Forslund och Henrekson tar också upp frågan om sambanden om hur språk och publiceringsfora kan påverka forsknings egentliga mål.

.. En lika allvarlig anledning till oro är hur forskningen görs och om vad. Det yttersta målet i ekonomisk analys är utan tvekan social välfärd, och som Duflo noterade: "många av oss valde ekonomi för att vi trodde vetenskaps i förlängningen kulle kunna ge ett positiv bidrag till förändring i världen” (2017, 23). Och även att detta är den främsta anledningen till att statliga och privata institutioner beviljar stora belopp medel till ekonomisk forskning. (Ibid. s. 275 ff) Originalꜜ

Att i ledande internationella tidskrifter i ekonomi få in en artikel med svenska eller andra icke-amerikanska grunddata är svårt. Detta påverkar både valet av forskningsämne och forskarens karriärplanering. I artikelns slutmeningar finner man reflektionen To change languages is, at least to some extent, to change worlds. Översättning behövs ej;)

Kommentarer

(Kommentarer av Johan Schlasberg↗ om annat inte anges.)

  1. Artikeln som argumenterar för mer lokal språkanvändning publiceras på engelska. Visserligen i en Open Access tidskrift men dock. Förslag: locka universitetsstudenter inom ett flertal andra språk vid svenska universitet producera en översättning. Detta bidrar till att sprida budskapet och blir en del av frågan behov av 'nudging'. Ordförklaring i Wikipedia.
  2. Lars Engwall, professor emeritus i företagsekonomi, har skrivit en uppföljningsartikelꜜ som förstärker Forslund och Henrekson budskap. Bland annat finns en liten 'kakyl' som visar hur mycket som förloras 'in translation'.
  3. För en tid sedan presenterade jag min avhandling↗ (den finns bara som en saj) på ett internt högre seminarium på Företagsekonomiska institutionen i Lund. Deltagarna var alla doktorander eller lärare. Fast min avhandling är på svenska hölls diskussionen på engelska då, om jag minns rätt en person inte förstod svenska. Vad hade hänt om jag insisterat på att tala svenska? Nästa gång blir det på svenska, och jag säger till i förväg för att undvika 'a slightly akward situation'.
  4. Jag läser dagligen flera engelska/amerikanska tidningar/tidskrifter och har under många år skrivit rapporter på engelska och skulle ganska lätt ha kunnat skriva avhandlingen på engelska. Men mitt språk på svenska är mer variationsrikt och personligt och jag är säkrare på språkets ton och vibrationer. Dessutom är mitt mål i första hand att bidra till ämnets konversation i Sverige. För akademi och internationell påverkan kan jag göra en översättning - senare.
  5. Den högskola som vill uppmuntra till mer svenska måste finna pekuniära och andra incitament för att stärka användningen av svenska. Detta bör bli en del i det nu ökande intresset för forskningskommunikation↗.

Aktuellt

(Hör gärna av dig om något borde införas här)

Referenser

Sammanfattning (och bild) av:   Johan Schlasberg↗.

Publicerades: november 2022.   Uppdaterad senast: 8 november 2022



You know a lot, we may add a little®