IDstory + Tags
qr

Inre hot
mot akademisk frihet

Akademisk frihet, hot och självmål
Akademins självmål?Fig. Johan Schlasberg

Denna story bygger på två artiklar i media publicerade av Louise Bringselius, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet. Den första i Sydsvenskan och den andra i Vetenskapsrådets tidskrift Curie. Det gemensamma temat är att uppmärksamma att det finns ett flertal inre hot mot akademisk frihet utöver de yttre hot som är de vanligast diskuterade och debatterade i media.

Bringselius är inne på teman som nog delas av allt fler andra ...

I Sverige kommer det största hotet mot akademin inifrån. Det handlar om en oförmåga att säkerställa forskningens relevans och genomslag. Orsaken är inte primärt bristande kommunikation, utan det är mer en fråga om att man själv har låst dörren mellan akademi och samhälle. (Bringselius, 22.10.22)

När akademin upplevs som isolerad och irrelevant kommer allmänhet och beslutsfattare att undra varför de ska finansiera den – eller ens lyssna på den. Ännu mindre kommer man att engagera sig i frågor om akademisk frihet. (Bringselius, 22.10.22)

Problem och perspektiv

Bringselius inser självklart - och skriver - att den akademiska friheten är mindre i många andra länder: hotet mot oss är marginellt i jämförelse. Att det finns externa hot mot akademin även i Sverige är Bringselius medveten om.

Krönikan i Curie refererar en krönikaꜜ i Expressen av dess kulturchef Victor Malm som är starkt kritisk till universitetens försök att ge sig ut på den allmänna uppmärksamhetsmarknaden. Malms krönika initierades av högskolornas ointresse av att finansiera den nu nerlagda recensionstjänsten av forskning 'Respons' fortsätter ...

Nog kan man pröva tanken att frånvaron av en kritisk offentlighet är en av orsakerna bakom den utbredda misstänksamheten mot humaniora och samhällsvetenskap, genusvetenskap och sociologi, som allt oftare beskylls för att vara onyttiga, ideologiska eller rentav ovetenskapliga. [...] Kanske är det också så att dess verkliga mening och betydelse uppstår först när den utsätts för diskussion, blir del av det demokratiska samtalet, dryftas och kritiseras i relation till sociala situationer. (Malm, 23.01.01)

Vägar framåt

Bringselius lägger fram ett flertal förslag till förändringar i akademin där det första problemet att lösa är det mycket ringa värdet - i akademin - av publikationer som vänder sig till en publik utanför akademin. Samma låga värde har flera andra aktiviteter som föreläsningar och seminarier för och med en bredare publik. En träffande formulering är ...

Har du haft roller utanför akademin kommer det att läsas som vita luckor i ditt cv, åtminstone om du är verksam inom ekonomi eller samhällsvetenskap.(Bringselius, 23.01.25)

Frågan om vad som kan eller "bör" menas med (samhälls)relevant forskning är inte helt enkel.

För det andra behöver akademin öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. I Sverige finns en stark tradition av kritisk, emancipatorisk forskning med syfte att avtäcka maktstrukturer. Det är värdefullt, men det får inte hindra forskning med en mer konstruktiv ansats. (Bringselius, 23.01.25, min emfas)

Bringselius framför också att akademin bör uppvärdera extern arbetslivserfarenhet och praktisk kunskap, utveckla den akademiska kulturen och ge forskarna ett bättre kommunikativt stöd. Även det akademiska ledarskapet bör förändras.

Kommentarer

(Kommentarer av Johan Schlasberg↗ om annat inte anges.)

  1. En första reflektion är att akademin inte är EN organisation utan ett stort antal varav ett flertal gör anspråk på att följa sina egna regler och bevara - och eventuellt - förändra sin kultur.
  2. En rektor på säg Lunds universitet har begränsade möjligheter att kräva policyförändringar på säg Ekonomihögskolan i Lund där Bringselius är anställd. Och den rektorn (idag Mats Benner) har i sin tur begränsade möjligheter att kräva och få implementerat förändringar på Företagsekonomiska institutionen där Bringselius har sin akademiska tjänstgöring.
  3. Givet det stora förändringsbehov av akademin som Bringselius beskriver efter tjugo års erfarenhet hur ska unga personer - tänker här främst på samhällsvetare med samhällsengagemang - ställa sig till en karriär i akademin? Vem vill verka i en miljö där det redan från början finns så många problem? Och en så begränsad uppsida?
  4. Figuren överst är mitt sätt att här illustrera akademins "självmål". Lunds universitet i figuren är en symbol för akademin.
  5. Förhopningsvis leder Bringselius krönikor till ökat intresse för dessa för akademin och samhället viktiga frågor. Och en del förändring!
  6. Din kommentar ...

Referenser

Sammanfattning (och bild) av:   Johan Schlasberg↗.

Publicerades: januari 2023. Uppdaterad senast: 27 januari 2023

Kategorier 20 Om högskolevärlden 34 Om IDstories



You know a lot, we may add a little®