BiBB® Academy  
You know a lot, we may add a little


Utbildning i tillit

Universitetsstämpel med förhinder

Denna spaning handlar om den lagstadgade och obligatoriska 'introduktionskurs i tillit' för alla statstjänstemän som Tillitsdelegationen presenterade i SOU 2020:40. Universiteten har stora invändningar i sina remissvar. Tillitsdelegationen, 2016-2020, arbetade med frågan om nya former för styrning av de statliga organisationerna.

Tillitsdelegationen har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera de introduktionsutbildningar som de statliga myndigheterna tillhandahåller sina anställda samt lämna förslag till hur och när en gemensam, obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda kan införas. (Tilläggsdirektivet 2019:6 ↓)

Lagförslaget om en obligatorisk introduktionsutbildning kan användas som ett skolexempel på hur byråkrati med lågt eller negativt värde genereras. Att frågan ens blev ett förslag med en sådan utformning är både noterbart och allvarligt. Fler kommentarer ↓.

Universiteten protesterar

Förslaget om en obligatorisk kurs i tillit skickades på remiss till cirka 80 myndigheter varav en handfull universitet och högskolor. Gemensamt är att de anser att den föreslagna utbildningen inte är en högskoleutbildning och att en sådan kurs ligger utanför de uppgifter högskolan har enligt högskolelagen.

Tillitskursens innehåll enligt förslaget

Enligt Tillitsdelegationens rekommendation bör målet med utbildningen vara att deltagarna får sådana kunskaper att de stärker sin kunskap om och förståelse för

Utbildningen bör inte bara vara kunskapshöjande, utan även identitetsskapande. Den gemensamma identiteten är en central del i rollen som följer av att arbeta i statsförvaltningen. (Ibid. s.22)

Det utvalda universitets roll

Tillitsdelegationen föreslår att ett stort universitet ska tillhandahålla grundutbildningen i den gemensamma utbildningen inom statsförvaltningen. Universitetet ska genomföra utbildningen och i huvudsak ha till uppgift att: • ansvara för de tekniska lösningar som behövs för den del av utbildningen som ska genomföras på elektronisk väg, • utse och utbilda handledare som ska anordna och leda de fysiska mötena som ingår i grundutbildningen, • besluta om undantag från skyldigheten att delta i grundutbildningen om det är motiverat med hänsyn till den enskildes arbetsuppgifter eller personliga förhållande, och • utfärda kursbevis. (Tillitsdelegationen)

Kursens innehåll bestäms inte av universitetet

Innehållet ska beslutas av ett 'Råd för utbildning inom statsförvaltningen' och har Statskontoret som "värdmyndighet". Således: universitetet används som en kursadministratör och innehållet bestäms av en myndighet. Utredningen har inte problematiserat att den modellen strider med hur kurser utvecklas och genomförs på universitet och högskolor.

Kursernas enkelhet - eller kanske inte?

Det ska vara enkelt att avsätta den tid som behövs och det ska vara enkelt att delta i utbildningen, samtidigt som värdet av densamma bör upplevas som relevant och kunskapshöjande. (Ibid. s.28)

Men trots att kursen är enkel behövs det handledare enligt utredningen. Ska dessa utses av universitetet? Nej, De ska utses efter förslag från myndigheterna och få tid och utbildning för att hantera uppdraget.

Disciplinåtgärder för de som inte går tillitskursen

Att inte delta i en obligatorisk utbildning kan bedömas som tjänsteförseelse. (Ibid. s.158)

Av 260.000 statsanställda kan man förvänta att flera tusentals personer kommer att "vägra" genomgå den föreslagna tillitskursen - om den blir verklighet. Detta kommer att resultera i ett stort antal "disciplindiskussioner" med eventuella påföljder som löneavdrag och varningar för tjänstefel.

Några remissvar

Det finns cirka 80 remissvar från myndigheter inklusive en handful universitet. Dessa finns i Pdf-format via länken i Referenserna.

Arbetsgivarverket

I och med att grundutbildningen föreslås ha samma innehåll och vara lika för alla statsanställda, (författningsreglerade) uppdragstagare och praktikanter, riskerar grundutbildningen att inte bli relevant för deltagarna i den omfattning som motsvarar nedlagd tid och kostnad. (Arbetsgivarverket)

Arbetsgivarverket delar inte Tillitsdelegationens uppfattning, såsom den får förstås, att genomgången utbildning är något som ska ses som en fördel vid rekrytering inom staten. (Arbetsgivarverket)

Mittuniversitetet

Mittuniversitet delar inte förslaget att ett universitet skulle tillhandahålla utbildningen då detta inte är förenligt med uppgiften att i enlighet med Högskolelag (1992:1434) anordna högskoleutbildning. Det är heller inte förenligt med att anordna uppdragsutbildning då detta ska anknyta till högskoleutbildning. Den introduktionsutbildning som föreslås är inte högskoleutbildning. (Mittuniversitetet)

Göteborgs universitet

Det är Göteborgs universitets uppfattning att den föreslagna grundutbildningen, trots kraven i direktiven, varken är anpassningsbar eller flexibel i den utsträckning som krävs för akademiska verksamheter i internationella miljöer. Omfattningen av den föreslagna grundutbildningen riskerar dessutom att innebära stora kostnader, pålagor och administration som inte kan anses ligga i linje med kravet på effektivitet och god hushållning i statsförvaltningen. Detta kan inte heller anses bidra till att öka allmänhetens tillit till universitetet som lärosäte och därmed inte heller till statsförvaltningen. (Göteborgs universitet)

Lunds universitet

Trots behovet av ett gemensamt förhållningssätt inom statsförvaltningen avstyrker universitetet utredningens förslag i sin helhet. [...] Utredningens förslag om en obligatorisk gemensam utbildning för den stora och varierade grupp det rör sig om innebär en uppenbar risk att utbildningen inte passar någon. [...] Lunds universitet är även emot att reglera utbildningen i lag och förordning. (Lunds universitet)

Universitet och högskolors uppdrag framgår av högskolelagen i vilken framgår att lärosätena ska bedriva utbildning och forskning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att på detta sätt utöka lärosätenas (även om det endast blir ett lärosäte) uppdrag med utbildningsuppdrag för hela statsförvaltningen är i strid mot högskolelagen. Lärosätenas verksamhet, deras självständighet och den akademiska friheten måste främjas och värnas. (Lunds universitet)

Malmö universitet

Den föreslagna gemensamma utbildningen inom statsförvaltningen utgör inte en högskoleutbildning och kan heller inte anses knyta an till utbildning som ett universitet har examensrätt eller examenstillstånd för. [...] Malmö universitet [...] menar att utredningen inte har förhållit sig till de grundprinciper som gäller för universitets och högskolors uppgifter och hur verksamheten bedrivs vid ett lärosäte med dess besluts- och kvalitetsprocesser. Det kan också ifrågasättas hur en gemensam grundutbildning för i huvudsak alla inom statsförvaltningen – cirka 260 00 personer enligt Tillitsdelegationen – ska kunna tillhandahållas av ett universitet utan att det får en negativ inverkan på universitetets kärnverksamhet, dvs. högskoleutbildning och forskning. (Malmö universitet)

Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF

Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, avstyrker bestämt alla de förslag som lämnas i utredningen. Trots att ambitionerna är goda är utfallet beklagansvärt okunnigt i förhållande till vad som är universitetens och högskolornas grundläggande uppdrag. (SUHF)

SUHF framför också att de anser att förslaget går långt utanför utredningens direktiv.

Södertörns högskola

Södertörns högskola är kritisk till förslaget och säger bland annat ...
1) den obligatoriska grundutbildningen inte är särskilt omfattande (för den enskilde), 2) innehåll och omfattning av eventuella fortbildningsinsatser är högst oklara, 3) eventuella effekter av utbildningen är nästintill omöjliga att bedöma, 4) betydelsen av andra förvaltningspolitiska förhållanden och styrmekanismer (inklusive ledarskap, arbetsmiljö, organisationskulturer osv) har med all sannolikhet större betydelse för vilka statsanställda vi får och hur dessa utför sitt uppdrag. (Södertörns högskola)

Linnéuniversitet avstyrker Tillitsdelegationens förslag och ställer sig bakom SUHFs och Arbetsgivarverkets yttrande. Umeå universitet förslaget om en obligatorisk utbildning reglerad i lag. Uppsala universitet avstyrker förslaget i sin nuvarande utformning.

Flera tar upp frågan om tillitskursens uppskattade kostnader - en miljard enligt Tillitsutredningen - och säger att dessa är såväl otydliga som underskattade. Många remissvar invänder mot att tillitskursen ska vara obligatorisk för alla och föreslår att den ska omfatta enbart nyanställda eller de som varit anställda en kortare tid (tre år).

Vad händer nu?

Kommer regeringen att köra över universiteten? Kommer 'man' att begrava förslaget i tysthet och hänvisa till att vidare utredninggsarbete pågår? Om någon information om förslagets vidare "öde" kommer BiBB Academy tillhanda kommer den i lämplig form att redovisas här. Jag har mejlat civilminister Lena Mickos statssekreterare Malin Quick Oljelund med en förfrågan om läget.
Inga kommentarer citeras utan tillstånd.


Kommentar: 2021.07.24 //  Johan Schlasberg.

Lagförslaget om en obligatorisk introduktionsutbildning i tillit kan användas som ett SKOLEXEMPEL på hur dålig byråkrati genereras. Att frågan ens blev ett förslag med en sådan utformning är både noterbart och allvarligt. Redan begränsade kontakter, bortsett från egna insikter, med universiteten borde ha gett utredarna klara signaler om att förslaget skulle mötas av betydande strukturell kritik och väsentliga invändningar.

Det är både häpnadsväckande och allvarligt att regeringen vill använda ett universitet för en obligatorisk kort introducerande kurs för statsanställda. Observera att regeringen vill använda ett universitet och inte en högskola för att ge kortkursen ökad legitimitet och en kvalitetsstämpel - därav bilden överst. Man anför att det krävs ett universitet med sin kapacitet för administration för att klara den aktuella volymen utbildning. Detta skäl betraktar jag som helt underordnat den statusmarkering förslaget eftersträvar.

Att Tillitsdelegationen har med en rapport om tillitsforskning är bra men den forskningen används de facto också som alibi för regeringens utbildningsförslag. Det skulle överraska mig mycket om någon av forskarna hade supporterat tanken att en kurs med omfattande presentation av fakta OCKSÅ skulle kunna ådstadkomma någon förändring av karaktären "identitetsskapande". Ser fram emot en debattartikel där ett flertal forskare inom "tillitsområdet" problematiserar och tar avstånd från en obligatorisk universitetskurs i tillit.

Det är noterbart att de statliga myndigheterna inte alls eller i begränsad omfattning reagerar på/mot universitetens roll i den föreslagna utbildningen. Jag har inte läst alla remissvaren.

Med rätta säger Lunds universitets rektor Erik Renström att förslaget är ingrepp i den akademiska friheten och att en sådan utbildning är i strid med högskolelagen. Läs gärna Erik Renströms artikel.

Människors tillit till myndigheter och offentliga organisationer är en komplex fråga som framgår av mångåriga mätningar av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Det finns stora grupper offentligt anställda, till exempel 'blåljuspersonal' och personal vid sociala myndigheter, med otrevliga erfarenheter av brist på tillit och det man förr kallade folkvett.

Referenser:

Sammanfattning av:   Johan Schlasberg

Publicerades: juli 2021.   Uppdaterad senast: 30 augusti 2021