Från latin till engelska på universiteten

engelska som huvudspråk i forskning

Den statliga myndigheten 'Institutet för språk och fornminnen' (ISOF) publicerade 2022 rapporten 'Språkval och internationalisering. Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning'. Se referens. Graferna visar utvecklingen inom Samhällsvetenskaperna och Humaniora.

Andelen doktorsavhandlingar och artiklar skrivna på engelska har länge varit mycket hög inom discipliner som naturvetenskap och teknik; numera skrivs också en kraftigt ökande andel av forskningstexterna inom humaniora och samhällsvetenskap på engelska. (ISOF-rapporten)

Resultaten med avseende på publiceringsspråk är tydliga; engelska används som publiceringsspråk i allt större utsträckning i tongivande publikationsformer inom svensk forskning. Totalt sett dominerar engelskan på bekostnad av svenskan: 93 procent av alla doktorsavhandlingar och alla tidskriftsartiklar skrevs 2019 på engelska. (Ibid. s. 6)

Rapporten visar också att engelska blir allt vanligare som undervisningspråk. Inom teologi och humaniora har engelska som undervisningsspråk fördubblats sedan 2010.

andel engelska inom humaniora
Fig. 20 Engelska inom Humaniora - idag >60%
andel engelska inom samhällsvetenskaperena
Fig. 21 Engelska inom Samhällsvetenskaperna - idag >80%

Ökningen av engelska inom forskning och högre utbildning har uppmärksammats under en längre tid - Se referens till en studie från 2010.

Sverige har en medveten strategi för internationalisering av forskning och högre utbildning. En del i detta är en önskan om fler internationella studenter. Rapporten visar att detta antal idag ligger på cirka 40.000 och är ökande - efter en nedgång när studieavgifter infördes för studenter från 'tredje land'. Inom naturvetenskap är drygt 50% av såväl de studerande som lärarna utlandsfödda.

Tidskriftsartiklar

Det är tydligt att engelska är standarspråket för vetenskaplig publicering.

andel engelska inom humaniora
Fig. 18 Tidskriftsartiklar på engelska - alla ämnen

I artiklar som vänder sig till en bredare allmänhet är svenska ett vanligt språk.

Fördelningen med avseende på artikeltyper skulle kunna tolkas som en tendens att svenska i större utsträckning används i sammanhang där popularisering av forskning är prioriterat. (Ibid. s. 39)

Trender och konsekvenser

Studien visar tydligt att ju högre upp man kommer i utbildningsnivå desto mer dominant är engelska. Rapporten anger tre möjliga förhållningssätt till engelskans dominans: att aktivt motarbeta utvecklingen, att låta 'marknaden' få bestämma fritt eller att söka en medelväg ...

En medelväg mellan dessa två alternativ vore att staka ut en väg framåt där spänningsfältet mellan svenska och engelska inte leder till något slags nollsummespel, som det för närvarande är. I så fall måste olika intressenter inom forskning och högre utbildning hitta praktiska vägar fram till det som hittills varit en ambition snarare än en verklighet, parallellspråkighet (se Bolton & Kuteeva, 2012; Gregersen, 2014; Kuteeva, 2011; Melander, 2004). Det ligger inte inom ramen för den här rapporten att beskriva hur en sådan ambition ska realiseras, utöver att konstatera att genuint verksam parallellspråkighet måste förankras och implementeras strategiskt på alla nivåer, från högsta administrativa nivå ner till pedagogiska strategier i klassrummen – produktiv och effektiv parallellspråkighet ”händer” inte av sig själv. (Ibid. s. 44-45)


Kommentarer

(Kommentarer av Johan Schlasberg om annat inte anges.)

Man kan säga att engelska blivit ett Lingua franca (Källa: Quora) som latin en gång var inom delar av den kyrkliga liturgin och en del äldre forskning. Ett exempel på det senare är Newtons 'Principia Matemathica' (1687), ett annat är Linnés avhandling i medicin i Holland (1735).

När kristendomen kom till Sverige var predikningarna på svenska men liturgin ofta på latin. Senare blev även denna på svenska. Lite intressant är att det finns kretsar inom den katolska kyrkan som vill återinföra latin i kyrklig praxis vilket resulterade i att påven Benedictus XVI påbjöd att latin skulle få användas igen om församlingmedlemmarna krävde detta. Detta har dock mött motstånd.

Själva ordet Lingua franca är intressant. Ordagrant betyder det 'det frankiska språket' och var ett samlingsnamn som muslimerna efter slaget vid Poitiers 732 använde för alla romanska språk. Termen 'Lingua franca i vår mening har sina rötter på 1300-talet.

Som påpekas i 'En strävan efter sanning: vetenskapens teori och prakik' (Kristensson Uggla, 2019) är det mer "bad English" än engelska som idag är det dominerande vetenskapliga språket. Kan detta komma att ändras?

Det är sannolikt att flertalet forskare skulle ha ett mer varierat och intressant språk om de fick skriva på sitt eget modersmål. Detta skulle ha ett egenvärde för tydlighet och förståelse även om vissa ämnen saknar begrepp på ett nationellt språk för att nämna en komplikation. Enter Google Translate". Översättningsalgoritmerna blir bättre och bättre och är mellan flera språk redan idag tillräckligt bra.

Ett alternativ till 'bad English' är: text på ett nationellt språk ➡ Google Translate (eller annan tjänst) ➡Manuell justering.

Rapporten säger mycket lite om språkets roll i högskolornas lagstadgade Samverkansuppgift.

dela denna sida

Dela denna sida: Cirka 90% av alla som använder webben i en PC gör det med Google Chrome som har en smart funktion för delning av en sida. dela denna sida är ikonen för delning i Windows. Ikonen finns i webbläsarens menyrad.

Referenser

Sammanfattning (och bild) av:   Johan Schlasberg.

Publicerades: februari 2022.   Uppdaterad senast: 18 februari 2022