BiBB® Academy  
You know a lot, we may add a little


Bra snedrekrytering till högskolan?

Snedfördelning

Kan det finnas en bra "snedrekrytering" till universitet och högskolor? Min något provocerande fråga ställs mot bakgrund av en rapport ↓ i juli 2021 från UKÄ, Universitetskanslersämbetet 'Den sociala snedrekryteringen till högskolan förstärktes i pandemins första fas'.

Men först en bakgrund till rapporten. Sedan 2001 står det i högskolelagen att universitet och högskolor aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan. UKÄ har ett regeringsuppdrag att under 2019-2022 utvärdera hur detta efterlevs.

Forskningsrapport 2021 från Uppsala universitet

Via hemsidan på UKÄ om ökad breddrekytering ovan finns ett omfattande och intressant material. Här ska framför allt lyftas fram en forskningsrapport 2021 'Breddad rekrytering till högre studier' ↓ (Bryntesson A. & Börjesson M. (2021). Den ger en bred och aktuell bild av frågan i Sverige, Norge och Danmark. En aspekt är att problemet hanteras olika i dessa länder. I Sverige är, enligt rapporten, problemet kanske delegerat till universiteten för att politikerna ska få mindre kritik om problemen med social snedrekrytering inte löses. Problemen med snedrekrytering börjar tidigt.

Det råder enighet om att snedrekryteringen och de könsbundna utbildningsvalen framför allt grundas mycket tidigare i familjen eller utbildningssystemet än vid övergången från gymnasiet till högre studier. (Ibid. s.8)

Rapporten understryker på flera sätt att frågan om snedrekrytering till högskolorna är mycket komplex. Ett problem är att breddningen kan leda till ökad inre skiktning. (Ibid. s.9). Rapporten ställer en rad frågor vad som egentligen ska menas med snedrekrytering.

Svag breddningseffekt av politikens inriktning på expansion och regionalisering. (Ibid. s.36)

Ett viktigt resultat utifrån vår genomgång av frågan om breddad rekrytering i de skandinaviska länderna är att vi ser en tilltagande komplexitet. Det tillkommer fler målgrupper att ta hänsyn till. Dessa definieras på mycket skilda sätt och har också sinsemellan olika förutsättningar och villkor för tillträde till och genomförande av högre studier. Parallellt har de högre utbildningssystemen expanderat i storlek och komplexitet. (Ibid. s.107).

Rapport från UKÄ 2021

I vilken grad har coronapandemins konsekvenser påverkat den sociala snedrekryteringen till högskolan? Resultaten tyder, i detta tidiga skede, på att de sociala grupper som redan var överrepresenterade på högskolan före pandemin i högre grad än andra grupper sökt sig till högskolan under pandemin. (UKÄ rapport 2021 ↓ )

Resultaten bygger på den förändring av 19-åringars övergång till högskolan som skedde mellan 2019 och det första pandemiåret 2020.

Vår inledande hypotes att de ungas besvärligare situation på arbetsmarknaden skulle få nya grupper att söka sig till högskolan, och att den sociala snedrekryteringen därmed skulle minska, finns det alltså inget stöd för i denna undersökning

I rapporten diskuteras inga slutsatser av resultatet eller ges förslag till nya åtgärder.

Debattartikel i Sydsvenskan av Malmö universitets rektor

Kerstin Tham och Per Hillbur, rektor och prorektor vid Malmö universitet publicerade den 16 juli 2021 en artikel om vikten av att motverka den sociala snedrekryteringen ↓.

Vårt kanske viktigaste uppdrag är att arbeta systematiskt med breddad rekrytering och deltagande i högre utbildning. Det är också något Malmö universitet har gjort sedan starten 1998 när lärosätet etablerades för att höja utbildningsnivån i Malmö och i regionen. (Ibid.)

Att kunna erbjuda en riktigt bra lärarutbildning är kanske högskolornas viktigaste samhällsansvar i en tid när de sociala klyftorna ökar. [...] Sverige måste kunna erbjuda alla barn bra skolor med välutbildade lärare som inspirerar till att gå vidare till högre studier. (Ibid.)


Kommentar: 2021.07.21 //  Johan Schlasberg.

Den inledande bilden är tänkt som en metafor för att "snedfördelning" i många sammanhang är naturlig och att det tar mycket lång tid att åstadkomma förändringar. Dessa växer framför allt nerifrån och vilka vägar förändringarna tar - eller bör ta - är både komplext och svårmätbart.

"Rättfördelning" har sina gränser av flera skäl. Politikens möjligheter att ingripa i människors liv och val är trots allt begränsad. Detta är på inget sätt avsett som en grund för att göra inget eller bara lite, men en påminnelse om att viss ödmjukhet och acceptans av verkligheten är nödvändig.

Flera forskningsrapporter visar att snedrekryteringen till högskolan börjar långt tidigare än de val elever träffar i gymnasiet. Man måste då ställa frågan om vad en högskola - till exempel Malmö universitet - bör göra? Man förfogar i princip inte över förutsättningarna och de ungas tidiga valsituationer. Troligen ska högskolan fokusera på att de som börjar på högskolan får en bra utbildning snarare än att lägga stora resurser på breddad rekrytering!

Det kanske är ett rationellt val av många unga att INTE börjar med högskolestudier direkt efter gymnasiet. Utbudet av möjligheter att studera mer senare i livet bara ökar och om högskolan inte är rätt organisation för att erbjuda detta kommer det mycket sannolikt att växa fram andra organisationer som gör det. I en värld där livslångt lärande blir viktigare än en "snedfördelad" studieperiod vid unga år finns det stort utrymme och behov av "nya" vägar för kompetenshöjning. Högskolestudier i unga år är inte den enda - eller nödvändigtvis den bästa - vägen till ett bra (yrkes)liv.

Är "snedrekryteringen" ett så stort problem som många (politiker, högskolerektorer, andra?) framställer det? Man bör i högre grad skilja mellan bra (=accepterbar) snedrekrytering och den som är mindre bra. Ordet snedrekytering som dominerande agenda antyder att frågan är närmast oändlig, inte minst om man väljer sina kriterier på ett passande sätt.

Skulle ett forskningsprojekt accepteras på Malmö universitet eller beställas av UKÄ om utgångspunkten vore att snedfördelning i rekryteringen till högskolorna inte är ett stort problem och att frågan behöver sättas in i en bredare perspektiv?

Källor:

Sammanfattning (och bild) av:   Johan Schlasberg. JS gjorde för många år sedan ett konsultuppdrag för Malmö högskola om rekrytering av studenter till Tema 'Teknik och samhälle'.

Publicerades: juli 2021.   Uppdaterad senast: 22 juli 2021