Ranking av ekonomihögskolor och universitet

Det centrala målet med detta projekt är att presentera en logik för att styra om (påverka) dagens rankingmodeller mot en ny GruppRankingModel (GRM)ꜜ. Jag tänker använda en metod baserat på nobelpristagaren Richard Thalers↗ enW koncept om 'puffning / Nudging'ꜜ för att minska vikten människor och ekonomihögskolor, och universitet, tillmäter pretentiösa rankinglistor.

Många styrelser, dekaner och ledningar på ekonomihögskolor och universitet investerar mycket ansträngningar och pengar på hur man ska klättra högre på några få globala medieföretags rankningslistor. Varje hack uppåt anses vara och utmålas som viktigt. Eller är det kanske inte det?

01 Konkurrens och kultur

Ekonomihögskolor är, kanske, i en ökande konkurrenssituation? Jag säger kanske för att storyn om ökande konkurrens är ett centralt försäljningsargument för ackrediteringar - en är bra, två är bättre och tre är bäst, en fråga som behöver valideras bättre. Det är uppenbarligen så att flertalet ekononomihögskolor inte konkurrerar med varandra. Relativt få, säg 300-500, konkurrerar i ett globalt perspektiv. Ett mycket större antal erbjuder utbildning och (campus)kultur på en regional nivå. Flertalet ekonomihögskolor och universitet är mer nationella och lokala. Det finns många faror med om offentligt finansierade ekonomihögskolor och högskolor alltmer ser sig själva som en "spelare" på en global marknad.

Rankingar är förenklade mediavänliga konstruktioner som lurar oss att sätt alltför hög tilltro till saker som egentligen är ganska komplicerade och har bland värde. I denna bloggpost June 28, 2019 at AACSB↗: "4 Things You Might Not Know About MBA Rankings" (De Novellis M. 2019) kan man läsa ...

Men, att välja ett MBA-program baserat enbart på rankning är ett misstag. Det finns andra faktorer att tänka på - kostnad, plats, ackreditering, programtyp, flexibilitet - och du måste fastställa om en ekonomihögskola kommer att uppfylla dina individuella karriärmål. Originalꜜ"

Artikeln är läsvärd om man vill öka sin förståelse av ranking. Den säger till exempel ... det finns så många rankningar "där ute". För att sticka ut är varje ranking avsiktligt utformad för att vara annorlunda, med olika metoder som ger olika resultat.

Flertalet (MBA-)rankinglistor publiceras av globala medieföretag: Business Week, Financial Times, The Economist, Forbes, U.S.News, CEO-världen och andra. Listor av alla slag är mycket populära 'clickbaits', vilket är förståeligt. Listor kan dock manipuleras och kan också ha några inte ursprungligen avsedda andra och tredje ordningens effekter. Listor kommer att fresta ekonomihögskolor och universitet att låta listöverväganden påverka deras läroplaner, val av studenter, personal och andra faktorer.

Det finns kommersiella aktörer som producerar rankningar av lågt värde. Ett exempel är Eduniversal↗, som drivs av ett börsnoterat, enligt Financial Times olönsamt, litet franskt företag. Det kommer inte att saknas om det inte överlever.

Som framgår av bilden nedan finns det ingen universell design av rankninglistor vilket medieföretagen är väl medvetna om. Många läsare av dessa rankningar kommer sannolikt att värdera "resultaten" med hänvisning till deras förutfattade idéer eller intressen. Ur ett rankningperspektiv verkar det verkligen vara bättre att ha examinerade studenter som får välavlönade jobb i bank, finans och konsultation i motsats till de löner som erbjuds de som vill arbeta med sociala innovationer, miljö eller offentlig sektor.

kriterier vid ranking

Ekonomihögskolor som är "intressant högt upp" på dessa listor publicerar det på sina hemsidor. Andra lyfter kanske fram ackrediteringar.

1.1  Andra ordningens effekter

Första ordningens effekter av dessa rankinglistor är naturligtvis fler sidvisningar för medieföretagen. Enbart detta motiverar kostnaderna för att uppdatera listorna och kanske omvärdera rangordningskriterierna.

Det finns en skillnad mellan att vara strategisk och spela ett spel med hänvisning till rankinglistor även om båda ger andra och tredje ordningens effekter. Den förstnämnda styrs av seriöst arbete för att göra förbättringar inom områden som undervisning, forskning och uppsökande. Spel däremot kan ha många former och har en "isbergsnatur" när det gäller synlighet och transparens.

I en artikel om att påverka rankingen ↗, 2019, i tidskriften Universitetsläraren stod att ... se gärna hela artikeln.

Vår avdelning fick besök av KTH:s rankningsansvarige i slutet av förra året. Vi knöt alla näven i fickan när vi blev upplysta om att vi inte borde publicera oss på den största, bästa och mest selektiva konferensen inom vårt område, CHI, eftersom dessa publikationer inte “fastnar” i Web of Science och därför inte räknas. Vi fick höra att det skulle vara dubbelplusbra om vi i stället publicerade vår forskning i tidskrifter – trots att det är CHI som har störst genomslagskraft och är bäst meriteringsmässigt för oss. (Källa: se länk ovan.

Ellen Hazelkorn är en av de mest erfarna och välkända forskarna inom högre utbildning och ranking av universitet. Hon har sammanfattat sina insikter i 'The dubious practice of university rankings' (Hazelkorn 2019, ref.)

Det finns över 18 000 institutioner på universitetsnivå över hela världen. De som rankas inom de 500 bästa skulle ligga inom de 3% över hela världen. Ändå, enligt en pervers logik, har rangordningar genererat en uppfattning bland allmänheten, beslutsfattare och intressenter att endast de inom topp 20, 50 eller 100 är värda att kallas utmärkta. Ibid.

Genom åren har rankningsorganisationer blivit mycket skickliga på att utöka vad som har blivit en lönsam affärsmodell. De senaste åren har en alltmer nära affärsrelation, inklusive sammanslagningar, mellan publicering, data / dataanalys och rankningsföretag. Originalꜜ Ibid.

Även om fokus i hennes artikel är universiteten är analysen giltig även för ekonomihögskolor. Är denna utveckling ännu ett tecken på att universitet och ekonomihögskolorna tappar en väsentlig del av kontrollen över sin framtid?

1.2  Relationen mellan Ranking and Ackrediteringar

Behöver ett universitet eller en ekonomihögskola en eller flera ackrediteringar för att säkra en bra placering på en rankinglista?

The authors Peters et al. (2018) ref har ett tydligt svar på den frågan i sin bok 'Rethinking the business models of business schools: A critical review and change agenda för the future'. Man bör kanske först notera att boken har -  

har fått starkt finansiellt stöd från EFMD - an av de ledande ackrediteringsorganisationerna.

Den första drivkraften för att attrahera potentiella MBA är att uppnå AACSB- eller EQUIS-ackrediteringar eftersom dessa kan användas som en differentierare. Ackreditering är ett måste för ekonomihögskolor som vill komma med på rankingen och helt säkert för de rankningar som publiceras i Financial Times. Rankningar är den största drivkraften för en skolas attraktivitet. Ibid ff. 66

Citatet säger något som vore det uppenbart, vilket det inte är och inte borde vara.
Man kan argumentera för att citatet avslöjar ännu en tvetydighet om rankningar. Författarna drar slutsatsen att deras bok är en call to action på jakt efter en ny affärsmodell för ekonomihögskolor. De nämner att innovation ofta kommer från utkanterna och att ...

Att flytta till en ny plattform som till exempel en digital plattform skulle säkert vara smärtsamt för de som har gjort betydande investeringar i tegel och murbruk. [..] Som ansvariga i ekonomihögskolan måste vi ta steg framåt för att förnya, experimentera och testa nya modeller för att uppfylla vårt löfte. Originalꜜ Ibid s. 178

02 Ranking i grupper

Eftersom de nu dominerande rankinglistorna är av begränsat värde för de ett flertal ändamål bör man överväga andra sätt att utforma dom: här presenteras ett förslag.

Gruppranking skulle vara en tillräckligt bra och informativ modell för flertalet användare, inklusive universitet och ekonomihögskolor. Låt oss säga att ekonomihögskolor - eller program - indelas i fem grupper och att antalet i varje grupp inte är begränsat.

De fem grupperna har en färgkod och troligen ett namn. Inledningsvis kan vi kalla dom A, B, C, D, and E. Sorteringen kommer att baseras på en ny och transparent uppsättning kriterier. Många av dagens topprankade ekonomihögskolor skulle säkert tillhöra den föreslagna A-gruppen. Om man startade med ungefär 50 ekonomihögskolor i grupp A skulle det inte spela så stor roll om X är 9 eller 21, enligt dagens modell då de helt enkelt är en av de som är i grupp A, utan inbördes rangordning.

När listor är numrerade tenderar den mänskliga naturen att dra slutsatsen att exempelvis rang 5 är "mycket bättre" än rang 19. Men ekonomihögskolor och universitet deltar inte i en sporttävling. Så att ifrågasätta grunden för denna psykologiska fälla skulle i detta sammanhang vara ett viktigt steg framåt.

Genom att placera ekonomihögskolor, universitet och deras program i grupper, skulle incitamenten för listmanipulerande kortsiktiga strategier och spel sannolikt minska.

Ett primärt mål är att stimulera ett ökat antal ekonomihögskolor att förbättra sigoch att vidga alla intressenters horisonter.

Utkast till GruppRankingmodell för Ekonomihögskolor
Gruppnivå Size Comments
A ≈50  
B ≈50 - ≈200  
C ≈200 - ≈500  
D ≈500 - ≈1.500  
E ≈1.500 - ≈16.000  

Hur man utvärderar (rankar) dessa ekonomihögskolor - och universitet/program - kommer att skilja sig från idag. Grupp D- och E-utvärderingar måste vara webbaserade eftersom antalet är för stort för personlig behandling. Det kan finnas något ansökningsförfarande om en ekonomihögskola anser att den har uppnått en högre kvalitet. Modellen en första version som både kan och behöver förbättras.

En av lockelserna i den nuvarande rankningen är dess enkelhet. Idéer om att skapa en mer komplicerad rankningsmodell kommer knappast att direkt vinna gehör i mediavärlden. Målet är således att skapa en ännu enklare men mer relevant rankingmodell. Jag kallar denna utmaning för en jakt efter rätt enkelhet.

Inkomst- och forskningskriterierna kommer att bli mindre viktiga. Några andra faktorer kommer att bli viktigare än idag ...

2.1  Några frågor att fundera vidare på

2.2  Ranking och dynamik

En avsedd andra ordningens effekt av den nya Gruppmodellen blir ganska säkert en långsammare takt med rankförändringar. Med lägre 'click-bait-dynamik' kommer medieintresset att minska, och andra faktorer än rankingplats kommer så småningom att spela en större roll.

2.3  Vem ska producera dessa GruppRanking-listor?

En del av utmaningen med detta projekt är att hitta en organisation som är lämplig för att skapa en GruppRankningsLista (GRL). Helst bör det göras av en icke-kommersiell organisation

En ny modell kan kanske skapas av ett annat (media)företag och så småningom sammarknadsföras av eller i samararbete med en akademisk organisation som LERU↗, League of European Research Universities. Det finns andra möjligheter. Genom att skapa ett nytt koncept och en ny lista skulle man inte behöva spendera mycket tid på att diskutera förbättringar av dagens listor med medieföretagen. Det krävs ett bra koncept och en marknadsföringsmodell.

03 Undervisningens betydelse

Bra lärare hjälper dig att växa. Många akademiker ser forskning, med stor F, som det viktigaste på en ekonomihögskola. Jag delar inte den uppfattningen. För det första är lärarens förtrogenhet med den senaste forskningen i ett globalt perspektiv viktigare för studenterna än någon lärares egen ofta mycket specialiserade forskning. För det andra finns det allvarliga problem i managementforskningen (för att ha det området som exempel) som blir svåra att lösa. Att lärarna gärna vill - och kanske måste - forska mer än idag är en annan fråga.

Ett exempel i ämnet företagsekonomi på EHL 2021. Antag att en disputerad person vill bli docent (en färdighetsgrad) och inför sin undervisning lägger 200 timmar på att i vid mening hålla sig à jour med 'undervisningsområdet'. Detta ger noll karriärpoäng. Det viktiga är att få publicerat artiklar i ett femtontal tidskrifter och dessa får inte vara Open access tidskrifter även om dessa också är peer-reviewed.

Forskningsvolymen inom alla områden är överväldigande och är idag lätt tillgänglig för de flesta forskare och studenter. Så var inte fallet när vårt nuvarande akademiska system och dess karriärdesign skapades. Till och med vid de mest prestigefyllda ekonomihögskolorna och universiteten kommer nästan alla nya teorier och forskning att produceras någon annanstans. Detta gör undervisnings- och inlärningsdialoger mer kritiska än "lokal" forskning. Se en analogi i min artikel Omvandling för välfärd↗.

Hur ska dessa faktorer återspeglas i rankingen? Eftersom dessa är svåra att mäta bidrar det till min syn på nackdelarna med dagens rankningsmodeller. Diskussionen ovan argumenterar inte för att forskning inte är viktigt även på enskilda institutioner.

04 Utmaningen att vara mer relevant

Responsible Research in Business & Management

RRBM↗ - Responsible Research in Business & Management is a new (2014-) community (not an EFMD) project with the goal to transform the research culture toward meaningful scholarship for the business and management research field. The founders and a growing number of supporters and endorsers share a vision ...

Föreställ dig en värld där affärs- eller managementforskning i stor omfattning används av företag och andra organisationer för att förbättra människors liv i våra samhällen. Originalꜜ

RRBM började som ett svar på en alltför inåt- och tidskriftsfixerad forskningspraxis. Situation är bra beskriven . i Tourish D.↗(2019) 'Management Studies in Crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research'. Se också bloggposten Can We Put Zest and Purpose Back Into Academic Life?↗ En artikel 'Everything that's wrong with management research - in 5 minutes' publicerades av Tourish, ref i oktober 2019 i Management Today.

Jag tror att RRBM:s 'supportrar' skulle behöva engagera sig mer i frågorna om 'branding och ranking' och ackreditering av ekonomihögskolor. Dessa faktorer har en viktig roll för att styra akademisk praxis och strategin i våra akademiska organisationer mot målen för RRBM.

UN Global Compact och bolaget AVIVA har publiserat en rapport 'Business School Rankings for the 21st Century', Pitt-Watson D., Quigley E. (2019). ref., ännu en 'måste-läsas' i detta sammanhang.

05 Rankingmodeller och puffningar

"Rankningsbranschen" är allmänt förankrad i media, hos allmänheten, på ekonomihögskolor och universitet. Finns det några drivkrafter för förändring? Små förändringar kan göras genom nudging. Den ökade närvaron av ett alternativt rankingekosystem - grupprankning - kan på sikt visa sig disruptiv och leda till förändringar.

nudge

Puffningsteori↗ enW blev mer känd genom Nobelpriset i ekonomi 2017. Nudging är en teori och ett verktyg inom beteendekonomi som kan tillämpas i många sammanhang. Många små influenser kan så småningom leda till förändringar. Kanske, omslagsbilden "borde" omformas lite.

06 Strategier för puff och rersultat

Om nudging ska vara en framgångsrik strategi måste man välja vem man ska påverka och hur man gör det. Det kan utvecklas till en ganska komplex matris som gör uppgiften ganska spännande.

6.1  Nudging universities and Business schools

Jag kommer att kontakta en hel del ekonomihögskolor och universitet och ställa några frågor: hur de ser på ranking, hur de uppfattar värdet av att presenter sin "rankingplacering" på sina webbplatser. Jag kommer att be dem att kommentera GruppRankningsModellen och hur ett sådant ekosystem skulle kunna utvecklas.

Universitet och ekonomihögskolor måste fråga sig om de gillar den nuvarande "rankningsmodellen" eller om de skulle vara intresserade av att utveckla en ny modell?

6.2  Akademikernas roll och 'Slow - at speed'

Artiklar i akademiska tidskrifter, ofta bakom betalväggar, om bristerna i dagens rankningmodeller är vanligtvis inte särskilt inflytelserika. De kan dock beskriva en situation på vilka mer förändringsorienterade agendor kan baseras.

Påverkan via akademisk forskning tar vanligtvis lång tid att nå beslutsfattare och allmänheten. Det är en dygd att forskning tar tid, men för vissa brådskande samhällsproblem vore 'Slow - at speed' nog en värdefull inställning.

6.3  Nudging media companies

De mest utmanande företagen att knuffa är de som producerar rankinglistor. Det är inte troligt att de kommer att ägna stor uppmärksamhet åt min GruppRankingsModell. Men jag kommer naturligtvis att, så småningom, försöka öppna en dialog med dem.

07 Dina kommentarer - (0)

Nu (0)

08 Referenser och resurser

  1. Altbach, Philip. (2012). 'The Globalization of College and University Rankings'. Change: The Magazine of Higher Learning. 44. 26-31. | Online Pdf. 7pp. | Source: Researchgate
  2. De Novellis M. (2019) '4 Things You Might Not Know About MBA Rankings'. AACSB Blog | Online.
  3. Hazelkorn E. (2019). 'The dubious practice of university rankings'. | Online, Blog post
  4. Hazelkorn E. (2017) 'Rankings and higher education: reframing relationships within and between states'. Centre for Global Higher Education. Working paper no. 19. | Online, Pdf 49 pp.
  5. Judson K. M. (2009). 'Building a University Brand from Within: University Administrators' Perspectives of Internal Branding'. Services Marketing Vol. 30 2009:1 pp. 54-68. | Online
  6. Marsh H. & Hattie J. (2002). 'The Relation between Research Productivity and Teaching Effectiveness: Complementary, Antagonistic, or Independent Constructs?'. The Journal of Higher Education, Vol. 73, No. 5 (Sep. - Oct., 2002), pp. 603-641
  7. Peters K, Smith R.R., Thomas H. (2018). 'Rethinking the business models of business schools: A critical review and change agenda för the future'. Emerald Publishing Ltd.
  8. Pettigrew A. M., Cornuel E., Hommel U. editors (2014). 'The Institutional Development of Business Schools'. Oxford University Press. | download for free, Pdf 353 pages.
  9. Pitt-Watson D., Quigley E. (2019). 'Business School Rankings for the 21st Century'. United Nations Global Compact report | Online | Pdf 26 pp.
  10. Shin J.C. (2014) 'University Teaching: Redesigning the University as an Institution of Teaching'. In: Shin J., Teichler U. (eds) The Future of the Post-Massified University at the Crossroads. Knowledge Studies in Higher Education, vol 1. Springer, Cham
  11. Shin J.C., Toutkoushian R.K., Teichler U. (Editors). (2011) 'University Rankings: Theoretical Basis, Methodology and Impacts on Global Higher Education'.
  12. Tourish D. (2019). 'Everything that's wrong with management research - in 5 minutes'. Management today Oct 2019 | Online
  13. Tourish D. (2019) 'Management Studies in Crisis: Fraud, Deception and Meaningless Research'.

Resurser

enW = English Wikipedia

  1. Centre for Global Higher Education CGHE.  An international research centre. A partnership of fourteen UK and international universities, based in Oxford.
  2. CEO World list of 131 best B-schools 2024.  Heavy US focus.
  3. Financial Times report on responsible business education.  Published Oct 21, 2019.
  4. Lunds universitet om rankningar
  5. Multirank. "U-Multirank is a multidimensional, user-driven approach to international ranking of higher education institutions." U-Multirank is supported by the European Commission. Free for students and participating universities.
  6. Poets & Quants,  US. Large site for information and stories about Business education.
  7. RRBM, Responsible Research in Business & Management.  Network of scholars.
  8. Thaler R. & Sunstein C.R. 'Nudge: Improving Decisions about Health, Wealth, and Happiness' (2008) | Nudge - Wikipedia article
  9. United Nations Global Compact.  'The world's largest corporate sustainability initiative'. | Website
  10. Universum. & Large provider of employer branding services.
  11. QS-rankingORD i uppslagsverket BiBB. Analys av rankingföretaget Quacquarelli Symonds

Published in English: Oct 2019.   senast uppdaterad: 17 maj, 2023



Dina kommentarer är mycket välkomna.



You know a lot, we may add a little®