Utfyllnadsord
1 Story
Introduktion
Utfyllnadsord är små ord i vårt talspråk som just fyller ut övergångar mellan meningar eller används som markörer. Utfyllnadsord kan också fungerar som ett slags "tankepaus", man får tid att formulera sig. Svenska exempel är: typ, eller hur, alltså, faktiskt, väl och liksom.
Svar 2 AI-dialog: Utfyllnadsord ur ett generationsperspektiv Svar
Open Access forskning om en grupp elevers användning av utfyllnadsord.
Inom lingvistik är ett utfyllnadsord, en paus, en tvekanmarkör eller en planerare ett ljud eller ord som deltagare i en konversation använder för att signalera att de pausar för att tänka men inte är färdiga med att tala. [...] Varje konversation involverar turtagning, och talare behöver signalera om de ger efter för turen eller vill fortsätta. Pauser är vanliga i båda fallen, men för att undvika förvirring använder talare som vill fortsätta ofta utfyllnadsord, såsom um, er eller uh. (Engelska Wikipedia) Originalꜜ
Inom språkforskning kallas utfyllnadsord också för diskurspartikel eller diskursmarkörꜜ
Läs en introduktion till utfyllnadsord i engelskaꜜ med många exempel.
Referenser och mer
- Utfyllnadsord
Wikipedia • 2 referenser - Fillers
Wikipedia • 17 referenser - Utfyllnadsord, via sajten Swedish Linguist
- Diskurspartikel
Wikipedia • 2 referenser - Discourse marker
Wikipedia • 7 referenser - Filler Words and Floor Holders: The Sounds Our Thoughts Make, JSTOR Daily (2022.03.11)
Skribent
Publicerades: 2026.04.15 Uppdaterades: 2026.04.16
2 AI-dialog
Utfyllnadsord ur ett generationsperspektiv
AI-fråga 1: Hur ser användandet ut av typiska utfyllnadsord ur ett generationsperspektiv? Exempel.
1. **Översikt – utfyllnadsord och generationer**
**Utfyllnadsord** (som **”eh”, ”öh”, ”liksom”, ”typ”, ”ba”, ”you know”, ”like”**) finns i alla generationers talspråk, men vilka ord som används – och hur ofta – skiftar över tid. Forskare brukar påpeka att själva **fenomenet** är tidlöst; det är **formerna** (dvs. vilka ord/fraser) som förändras när nya generationer markerar stil och grupptillhörighet. [reddit](https://www.reddit.com/r/linguistics/comments/1fvn60/do_young_people_today_use_filler_words_eg_like_um/)
2. **Funktioner – varför vi använder utfyllnadsord**
Oavsett generation fyller utfyllnadsord liknande funktioner: [undetectable](https://undetectable.ai/blog/sv/fyllnadsord/)
- **Kognitivt stöd**: ger tid att planera nästa del av yttrandet (**”eh”, ”öh”, ”alltså”**). [prezi](https://prezi.com/p/2m24ujjk5usn/utfyllnadsorden-i-talspraken/)
- **Pragmatiska/discoursmarkörer**: mjukar upp påståenden (**”typ”, ”jag antar”, ”kind of”**), signalerar osäkerhet eller artighet. [se.babbel](https://se.babbel.com/sv/magazine/utfyllnadsord-och-interjektioner-viktiga-steg-till-att-bli-flytande)
- **Turtagning och kontakt**: håller ordet eller kollen på lyssnaren (**”du vet”, ”eller hur”, ”you know”**). [sv.wikipedia](https://sv.wikipedia.org/wiki/Utfyllnadsord)
- **Identitet och grupptillhörighet**: ungdomar använder vissa ord som stilmarkörer och ”vi‑signaler”. [gupea.ub.gu](https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/d620d0f3-9467-4e3b-af84-c943a3e84c4c/content)
3. **Yngre generationer (Gen Z / Alpha) – typiska utfyllnadsord**
Studier och populärbeskrivningar av svenskt ungdomsspråk lyfter ofta utfyllnadsord som **starkt generationalt markerade**, även om språkvetare betonar att vuxna också använder dem. [swedishlinguist](https://www.swedishlinguist.com/ssp-60/)
Vanliga svenska exempel hos **yngre talare**: [prezi](https://prezi.com/p/2m24ujjk5usn/utfyllnadsorden-i-talspraken/)
- **”typ”** – vaghetsmarkör och förstärkare: *”Det var typ fett jobbigt”*. [gupea.ub.gu](https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/d620d0f3-9467-4e3b-af84-c943a3e84c4c/con
tent)
- **”liksom”** – rytm, mjukning, förklaring: *”Jag var liksom inte beredd”*. [gupea.ub.gu]
(https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/d620d0f3-9467-4e3b-af84-c943a3e84c4c/content)
- **”ba”** – återberättar tal/reaktion: *”Han ba: ’nej’”*. [gupea.ub.gu](https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/d620d0f3-9467-4e3b-af84-c943a3e84c4c/content)
- **”alltså”** – inleder/omformulerar: *”Alltså, jag vet inte riktigt”*. [diva-portal](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140626/FULLTEXT01.pdf)
- **”asså”, ”aah”, ”eh”** – pauser, tvekan. [swedishlinguist](https://www.swedishlinguist.com/ssp-60/)
På engelska sida är motsvarigheter som **”like”, ”you know”, ”um”** särskilt frekventa bland yngre, på liknande sätt som **”typ”/”liksom”** i svenskan. [reddit](https://www.reddit.com/r/linguistics/comments/1fvn60/do_young_people_today_use_filler_words_eg_like_um/)
v
Det finns också en glidning mot att vissa **slangord** delvis fungerar utfyllande i ungas tal – t.ex. **”typ så”, ”no cap typ”**, där de mer signalerar stil och tillhörighet än konkret betydelse. [oppi](https://www.oppi.me/post/10-popul%C3%A4ra-slangord-bland-generation-z-och-alpha-en-guide-till-ungdomarnas-spr%C3%A5k)
4. **Äldre generationer – andra utfyllnadsord och stil**
Äldre talare använder ofta **andra typer** av utfyllnadsord, som ibland uppfattas som ”mer vuxna” eller neutrala: [sv.wikipedia](https://sv.wikipedia.org/wiki/Utfyllnadsord)
- **”öh”, ”öhm”, ”eh”** – klassiska tvekanljud, vanliga i alla åldrar. [sv.wikipedia](https://sv.wikipedia.org/wiki/Utfyllnadsord)
- **”ju”, ”nog”, ”väl”** – småord som modulerar säkerhet: *”Det är ju så”, ”Det blir nog bra”*. [sv.wikipedia](https://sv.wikipedia.org/wiki/Utfyllnadsord)
- **”liksom”** finns även hos äldre, men ofta mindre frekvent och mindre ”kryddat” än i ungdomars tal. [diva-portal](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140626/FULLTEXT01.pdf)
- **”så att säga”, ”faktiskt”, ”på något sätt”** – fyller ut och markerar att man letar efter formulering. [diva-portal](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140626/FULLTEXT01.pdf)
Språkvårdare noterade redan på **1970‑talet** att det man uppfattar som ”ungdomars nya utfyllnadsord” ofta bara är nya etiketter på ett gammalt mönster, och att äldre har sina egna motsvarigheter. [diva-portal](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140626/FULLTEXT01.pdf)
5. **Generationsperspektiv – skillnad i frekvens eller bara i ordform?**
Forskare inom samtalsanalys och sociolingvistik brukar lyfta några återkommande poänger: [reddit](https://www.reddit.com/r/linguistics/comments/1fvn60/do_young_people_today_use_filler_words_eg_like_um/)
- **Alla** generationer använder utfyllnadsord – det är en del av normal, spontan talspråksproduktion. [reddit](https://www.reddit.com/r/linguistics/comments/1fvn60/do_young_people_today_use_filler_words_eg_like_um/)
- Upplevelsen att ”ungdomar använder det mer” kan delvis handla om att **nya ord** märks mer (t.ex. ”ba”, ”typ”) än etablerade småord eller pauser hos äldre. [gupea.ub.gu](https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/d620d0f3-9467-4e3b-af84-c943a3e84c4c/content)
- Ungdomars utfyllnadsord är ofta **identitetsmarkörer** och hänger ihop med ungdomsspråk och slang, medan äldres utfyllnad ibland är mer inbakad i grammatiska partiklar (”ju”, ”väl”). [prezi](https://prezi.com/p/2m24ujjk5usn/utfyllnadsorden-i-talspraken/)
- Vuxna underskattar ofta sina **egna** disfluensmarkörer (dröjningar, upprepningar, ”öhm”) jämfört med de tydligt hörbara markörerna hos ungdomar. [swedishlinguist](https://www.swedishlinguist.com/ssp-60/)
6. **Konkreta generationsjämförelser – exempel i svensk kontext**
Några typiska, förenklade kontraster, med alla brasklappar om variation:
- **Tonåring (Gen Z/Alpha)**:
- *”Jag var typ så här bara: asså, jag pallar liksom inte”*. [prezi](https://prezi.com/p/2m24ujjk5usn/utfyllnadsorden-i-talspraken/)
- **Medelålders talare**:
- *”Jag var, eh, inte riktigt förberedd, så att säga”*. [sv.wikipedia](https://sv.wikipedia.org/wiki/Utfyllnadsord)
- **Äldre talare**:
- *”Jag blev, öh, lite överraskad, faktiskt”*. [diva-portal](https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140626/FULLTEXT01.pdf)
En svensk studie av elever i **åk 9** visar exempelvis hur ofta ord som **”ba”, ”liksom”, ”alltså”** används och hur de både fyller kognitiva funktioner och fungerar som typisk **ungdomsspråksmarkör**, samtidigt som forskarna betonar att utfyllnadsord inte är exklusivt ungdomliga. Sammanfattningar för språkstuderande poängterar också att unga tenderar att använda fler hörbara utfyllnadsord, men att ”alla använder utfyllnadsord”. [swedishlinguist](https://www.swedishlinguist.com/ssp-60/)
7. **Hur man kan använda detta – i analys eller undervisning**
Ur ett **didaktiskt eller analysmässigt** perspektiv kan man t.ex.: [undetectable](https://undetectable.ai/blog/sv/fyllnadsord/)
- Låta elever i olika åldrar spela in korta samtal och **kvantifiera** förekomsten av utfyllnadsord per 100 ord.
- Klassificera dem i **funktionstyper** (tvekan/paus, mjukning, identitetsmarkör) och jämföra mellan åldersgrupper.
- Diskutera värderingar: varför betraktas ”ungas” utfyllnadsord oftare som ”språkfel”, medan äldres sällan problematiseras? [gupea.ub.gu](https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/d620d0f3-9467-4e3b-af84-c943a3e84c4c/content)
## Sammanfattning
- **Utfyllnadsord** finns i alla generationer, men **vilka ord** som används skiftar. Yngre använder ofta **”typ”, ”ba”, ”liksom”, ”asså”**, äldre mer **”öh/eh”, ”ju”, ”väl”, ”så att säga”**. [sv.wikipedia](https://sv.wikipedia.org/wiki/Utfyllnadsord)
- Funktionen är i grunden densamma: ge tid, mjuka upp, signalera osäkerhet och grupptillhörighet. [se.babbel]
(https://se.babbel.com/sv/magazine/utfyllnadsord-och-interjektioner-viktiga-steg-till-att-bli-flytande)
- Skillnaden ligger främst i **form och stil**, inte i om man använder utfyllnadsord eller inte. [reddit](https://www.reddit.com/r/linguistics/comments/1fvn60/do_young_people_today_use_filler_words_eg_like_um/)
Skribent
Svar via AI-tjänsten Perplexity Pro 2026.04.15 Accepterat av redaktionen i BiBB.
Publicerades: 2026.04.15 Uppdaterades: ....
3
Open Access
Open Access forskning
Här refereras till en studentuppsats från Linnéuniversitet: We Need to Talk About erm , Linguistic Fillers som är av flera möjliga mer vetenskapligt orienterade OA-introduktioner inom området "utfyllnadsord".
Abstract
Följande uppsats presenterar en fallstudie baserad på deltagande observation av en grupp svenska gymnasieelevers interaktion på engelska. Studien fokuserade på vad som vanligtvis kallas kommunikativ kompetens, eller mer specifikt strategisk kompetens, vilket representerar hur människor övervinner språkliga sammanbrott eller luckor i sin kommunikativa förmåga. Syftet med studien var att bättre förstå hur elever använder språkliga utfyllnader i olika situationer. Genom att observera elever i två olika situationer, en stressig och en vanlig samtalssituation, fann vi att elever i en stressig situation är mer benägna att använda språkliga utfyllnader i allmänhet och även att vissa elever förlitar sig på sitt modersmål, svenska, när de använder språkliga utfyllnader. I denna fallstudie visades också att vissa elever upplevde svårigheter med att använda engelska språkliga utfyllnader. (Ibid.) Originalꜜ
Referenser och mer
- We Need to Talk About erm , Linguistic Fillers, Oscar Jonsson (2016) nivå G3 Linnéuniversitet | pdf. 35 sidor
- Om Open Access artiklar i BiBB
- GoogleöversättningORD i uppslagsverket BiBB
Skribent
Publicerades: 2026.04.15 Uppdaterades: ....
AI-dialoger Open Access Språkfrågor
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna
You know a lot, we may add a little®