Understreckare
1 Story
Introduktion
Understreckare är sedan 1918 en daglig lite längre artikel av essäistisk karaktär i Svenska Dagbladet. Understreckarna ofta kallade enbart "streckare" - (Läste i dagens streckare att ...) är en "signifier" ett kännetecken för tidningen. Tidningen skrev att understreckarna vände sig till ett neutralt forum för behandlingen av kulturella spörsmål av intresse för den stora bildade allmänheten.
Understreckarnas innehåll spänner över ett brett fält men huvudsakligen inom humaniora och historia. I en jubileumsartikelꜜ, ingen betalvägg, finns ett fyrtiotal streckare som ger en bild av dess historia och karaktär. SvD har per idag publicerat lite drygt 35.000 understreckare, en ny varje dag.
Svar 2 Jämförelse mellan understreckare och vissa IDstories på BiBB. Svar 3
Om boken "Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden".
Ordet understreckareꜜ härrör från att en sådan artikel infördes längst ner på en sida. Tidigare fanns streckaren längst ner på två sidor vilket inte var en fördel om man ville riva ut artikeln. När Svd gick över till tabloidformat upptar streckaren en hel sida. Op-ed, i engelsk press huvudsakligen, är en annan beteckning på artiklar som har en bakgrund i en tidnings layout. Op-ed står för "opposite the editorial" och introducerades 1921 i USA för att förmedla både redaktionens åsikter och ibland gästkrönikörers. Fysiskt trycktes dessa bredvid ledarartikeln. Därav namnet som används än idag.
(II 1 d) -STRECKARE. [till uttr. under strecket (se streck, sbst.1)] under strecket (se streck, sbst.1 1 d) införd essäistisk l. kommenterande tidningsartikel (jfr streckare o. -streck); förr äv. om följetong (se d. o. 2 b) införd på sådan plats. ÖNyland 15/12 1884, s. 2. Alltid hade han tänkt den tryckt först som understreckare i Slättbacka-Posten. Lo–Johansson Stat. 1: 315 (1936). Den 17 oktober 1918 tillkännagav också Svenska Dagbladet i en introduktionsartikel på sin första textsida att en ny typ av uppsats införts, den s. k. understreckaren. (Svenska Akademiens Ordbokꜜ)
Referenser och mer
- Understreckare
Wikipedia • 4 referenser - Understreckare, ord i Svenska Akademiens Ordbok
- Hundra år med Under strecket, fritt nåbar sida på Svenska Dagbladet med cirka 35 streckare
Skribent
Publicerades: 2026.05.07 Uppdaterades: ....
2 Story
Jämförelse mellan understreckare och vissa IDstories på BiBB.
Svenska Dagbladets understreckare - som är en kultur- och bildningsgärning - ligger bakom en betalvägg och är endast åtkomliga för tidningens prenumeranter. Alla artiklar, liknande och andra på BiBB, är fritt läsbara för alla.
Understreckarna har till skillnad från BiBB inga eller sällan länkar till fördjupad information. Konceptet är utvecklad i en "pappersvärld" och har bara delvis moderniserats.
Understreckarna erbjuder till skillnad från BiBB inget enkelt sätt att få veta mer om streckarnas skribenter.
Understreckarna i SvD håller vanligen en av SvD policyformulerad neutralitet. BiBB har mer utrymme för faktabaserade åsikter och en del ställningstagande. BiBB har bland annat en ledarsida som upplyser om detta.
Flertalet skribenter av streckare är svenska medan det omvända är vanligast av motsvarande artiklar på BiBB - se till exempel cirka 200 artiklar på svenska från forskar- och mediaplattformen The Conversationꜜ
Flertalet motsvarande artiklar på BiBB vänder sig, bortsett från betalspärren, till en bredare publik än vad understreckarna gör. Och omfattar ett bredare urval av artiklar. Bland annat med mer teknologi och AI-relaterade frågor.
Detta svar kommer troligen att uppdateras inom några dagar:-)
Referenser och mer
Skribent
Publicerades: 2026.05.07 Uppdaterades: ....
3
Open Access
Om boken "Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden
En mycket läsvärd bokꜜ som är fritt läs- och nedladdningsbar tack vare Kriteriumꜜ som är ett samarbete mellan lärosäten, förlag och Kungliga biblioteket, och drivs med stöd även från Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond..
Kapitel 4 heter "Under strecket som kunskapsarena" (sid. 131-164) och ger en fyllning beskrivning av understreckarnas historia och karaktär. Författarna har fokuserat på de cirka 3.500 streckare som publicerades under 1960-talet och analyserat cirka 400 av dessa. Det framkom att cirka 56% kan sägas vara "humaniora" med 60 artiklar inom "historia", och att näst störst med cirka 22% var "Samhällsfrågor".
Författarna tar upp många intressanta aspekter på understreckarna, en är om vem som skriver streckarna och för vem?
Som högerns husorgan hade SvD av hävd sin trogna läsekrets inom traditionellt borgerliga kretsar. Hit hörde på 1960-talet merparten av landets professorer och många andra högre akademiker. Det var primärt ur dessa grupper som skribenter rekryterades, även om själva målgruppen för understreckarna var något bredare. (Ibid. sid. 159)
Referenser och mer
- Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden, (2022) Utgiven av författarna och forskarna Johan Östling, Anton Jansson och Ragni Svensson Stringberg, och förlag Makadam
- Kriterium, hemsida
Om BiBB, ett mediaföretag och uppslagsverk 4.0- Om Open Access artiklar i BiBB
- GoogleöversättningORD i uppslagsverket BiBB
Skribent
Publicerades: 2026.05.07 Uppdaterades: ....
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Vad skulle du vilja läsa om på BiBB? Hör av dig.
You know a lot, we may add a little®