Time shifting

2 AI-dialog

Om vad är Time shifting och några exempel.

AI-fråga 1: Time shifting var ett begrepp som blev populärt när man företag som TiVo kunde spara ner ett TV-program på en hårddisk för konsumtion vid ett senare tillfälle. Tekniken och våra vanor är idag annorlunda med Time shifting är i grunden ett generellt beteende för att Fånga något vid ett tillfälle och läsa/titta vid ett annat. Ge några exempel.

Exakt — **time shifting** handlar i grunden om att **flytta konsumtionen av innehåll i tiden**: att ta del av något senare än när det publiceras eller sänds. Här är några moderna exempel på det beteendet:

### 📺 Media och underhållning

1. **Streaming och playtjänster** – Vi tittar på serier eller nyheter på Netflix, SVT Play eller YouTube när det passar oss, istället för vid en bestämd sändningstid.
2. **Podcasts** – Radioprogram eller diskussioner som lyssnas på i efterhand, ofta nedladdade för offlinebruk.
3. **Inspelad sport** – Matchen spelas in så man kan titta senare och spola förbi reklamen.
---
### 📰 Information och läsning

4. **”Read Later”-appar** (t.ex. Pocket, Instapaper) – Man sparar artiklar för att läsa vid ett bättre tillfälle. 5. **Nyhetsbrev och RSS-flöden** – Innehåll samlas på ett ställe och konsumeras i klump när man har tid. 6. **Skärmdumpar och länksparande** – Man fångar information snabbt (”Find now”) och återvänder senare (”Read later”).
---
### 💬 Kommunikation och arbete

7. **Asynkron kommunikation** – Slack, Teams och e-post tillåter oss att svara när vi vill, inte i realtid.
8. **Inspelade möten** – Deltagare kan se mötet i efterhand i stället för att delta live.
9. **Planerade sociala inlägg** – Man schemalägger innehåll i sociala medier för framtida publicering.

AI-fråga 2: En speciell applikation är när någon vill veta mer om en *Point of Interest (POI), en offentlig skulptur, ett gammalt hus, en person på en gravplats etc. Det personliga guider säger och texter på informationstavlor glöms nog snart och då är möjligheter till Time shifting intressant. Vilket antar jag underlättas om "informationsägaren" gjort detta möjligt på ett enkelt sätt.

Ja, precis — det är ett väldigt intressant och konkret exempel på **time shifting** i en kultur- och informationskontext.

Här handlar det om att **kunskap kopplas till en plats (POI)**, men att konsumtionen av den kunskapen **inte behöver ske i stunden**. Några sätt detta kan ta form:
---
### 🏛️ Exempel på time shifting vid platser och kulturarv

1. **QR-koder eller NFC-taggar vid platser** – Besökaren kan snabbt ”fånga” informationen (skanna, spara länk) och läsa eller lyssna när de vill.
2. **Digitala guider och appar** – Appar som Google Maps, GuidiGo eller StoryTourist låter användaren spara en plats för senare visning av berättelser, bilder eller ljudklipp.
3. **AR/VR och 3D-visualiseringar** – En skulptur eller ruin kan upplevas digitalt efter besöket, kanske med historiska bilder eller intervjuer.
4. **Podcast-guider** – En ljudguide kopplad till en plats kan laddas ner i förväg och lyssnas på senare, t.ex. på vägen hem.
5. **”Personliga minnesguider”** – En besökare på en kyrkogård kan skanna en kod på en grav och spara information om personen för att läsa mer i lugn och ro.
---
### 💡 Nyckelidé

För att **time shifting** ska fungera här krävs att *informationsägaren* (t.ex. kommunen, museet, konstnären eller förvaltaren)
* **publicerar informationen digitalt** i ett öppet, lättillgängligt format (t.ex. webbsidor, QR-länkar, ljudfiler),
* **gör det enkelt att spara eller dela** (”Läs senare”, ”Lyssna senare”), och
* **använder standardiserade system** (metadata, länkar, API:er) så att informationen kan kopplas till appar, kartor eller personliga samlingar.

AI-fråga 3: En funktion för Time shifting kan i grunden skapas av en plattform - som bibb.se - med eller utan samverkan med t ex en kommun, en fastighetsägare eller annan primär informationsägare. BiBB har QR-koder på många objekt med mer info på svenska och engelska. BiBB kallar dessa berättelser för IDstories för att både ange att de har ett unikt ID och att de är en Internet Door. Personer kan både få veta mer när de vill och läsa samma IDstory de hittat via en sökmotor eller annan "väg in.

Det är en utmärkt beskrivning av hur **time shifting** kan omsättas i praktiken genom en digital plattform som **BiBB.se**. Det du beskriver visar hur tekniken, innehållet och användarnas beteende samverkar. Här är en utvecklad version som du kan använda i en text, rapport eller presentation:
---
### 🕰️ Time shifting och platsbunden information – exemplet BiBB.se

En funktion för **time shifting** kan i grunden skapas av en **plattform** – som BiBB.se – med eller utan samverkan med en kommun, fastighetsägare eller annan primär informationsägare.
På BiBB finns **QR-koder vid många objekt** – till exempel offentliga skulpturer, byggnader och minnesplatser – som leder till mer information på **svenska och engelska**.

BiBB kallar dessa berättelser **IDstories**, ett begrepp som både markerar att varje berättelse har ett **unikt ID** och att den fungerar som en **Internet Door** – en digital dörr in till mer kunskap.

Detta gör att människor kan:
* **”Fånga nu”** – t.ex. skanna en QR-kod på platsen och spara länken,
* **”Läsa senare”** – när de har tid och lust, på dator, surfplatta eller mobil.

Dessutom kan samma **IDstory** nås på flera sätt: genom en QR-kod, en sökmotor, en delad länk eller andra ”vägar in”. På så vis möjliggör BiBB en **hållbar form av kunskapsförmedling över tid**, där information inte försvinner i stunden utan blir tillgänglig när och hur användaren själv vill.

Skribent

Svar via ChatGPT 25.10.07 Accepterat av redaktionen i BiBB.

Publicerades: 2025.10.07 Uppdaterades: ....