Superellips

Svar 1 [Story]

Superellips
Superelliptisk bordsskiva

Flertalet bord är runda, kvadratiska eller rektangulära men det finns några som är superelliptiska. Som bilden visar. En superellips baseras på en matematisk formel ↓ som gör att den kan skalas upp och ner och ändå behålla sitt unika format.

Några hävdar att formeln upptäcktes av den danske matematikern, författaren och designern med mera Piet Hein. Andra inklusive danska Wikipedia säger att formatet härrör från en fransk fysiker och matematiker Gabriel Lamé (1795-1870). I vilket fall har formatet nått en större krets tack vare Piet Hein.

Att superellipsen blev ett välkänt bord är en följd av ett nära samarbete mellan möbelformgivaren Bruno Mathsson och Piet Hein. Bordet vilar på av duon utvecklat karaktäristiska "spännben" som utöver att ge stabilitet var tänkt att ge bordet en lätt svävande karaktär.

Sergels torg i Stockholm
Sergels torg i Stockholm

I mitten 50-talet hade man problem med att lösa trafikflödet på Sergels torg i Stockholm. Efter att ha testat olika rektangulära och andra former inkallades Piet Hein som rådgivare och detta resulterade i att Sergels torg fick en superelliptisk form. Lite mer historia om torget och bordet ↓.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, BiBB.

Publicerades: 2023.02.07   
Uppdaterad senast: 8 februari 2023.

Svar 2 [AI]

En superellips är en matematisk figur som är en generalisering av en ellips. Det beskrivs som en funktion som definierar ett set med punkter i tvådimensionell plats så att summan av deras avstånd från två givna punkter är lika för alla punkter på figuren. Denna form av ellips kan ha både längre och kortare axlar och kan vara skev och förvriden, och är ofta använd i grafikdesign, geometri och matematisk modellering.

Skribent

Texten är genererad via ChatGPT 23.02.07. Och är accepterad av redaktionen i BiBB.

Publicerades: 2023.02.07   
Uppdaterad senast: 7 februari 2023.

Svar 3 [Notis]

Piet Hein var också författare och har givit ut ett flertal så kallade "Gruks" som är små underfundiga filosofiska verser. Mer om dettas i ett kommande ORD.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, redaktionen.

Publicerades: 2023.02.07   Uppdaterad senast: 7 februari 2023



 Läs fler ORD.             Dina synpunkter är välkomna. Även som SMS till 070 576 20 15.