Störfaktorer i forskning
1 Story
Om Störfaktorer i vetenskaplig forskning är faktorer som riskerar att snedvrida resultaten och slutsatserna i en forskningsstudie. Störfaktorer ("confounding factors") kan förekomma i både naturvetenskapliga, medicinska och samhällsvetenskapliga studier.
Sammanblandning av orsaksfaktorer, ibland snedvridning, är en term inom forskningsmetodik som betecknar okontrollerade eller okända variabler som samvarierar med både beroende och oberoende faktorer. (ref. Sv. Wikipediaꜜ)
Svar 2 Om vikten av forskningens reproducerbarhet och om den kollegiala konversationen Svar 3 Exempel på forskning med hög risk för närvaro av störfaktorer.
Att olika studier inom medicin och samhällsforskning kommer till olika resultat kan bero på en studies omfattning i form av deltagare (och bortfall), studiens längd, frågeställningar, statistiska metoder, analyskompetens, och kontroll av förekomsten av andra faktorer som kan störa eller förvilla studiens resultat och dess slutsatser.
Det ligger i forskares "natur" att vilja visa hur deras forskning har högt förklaringsvärde. Detta påverkar HUR en studie designas och hur resultaten tolkas. Att resultat som endast gäller under vissa förutsättningar ofta förenklas i media är ett annat problem. Att publicera studier som har lågt förklaringsvärde är inte heller intressant för (vetenskapliga) tidskrifter eller den akademiska karriären. Detta kallas för Publikationsbiasꜜ.
Artikeln i Svar 4ꜜ är en metastudie där forskarna analyserat 15 studier om antalet dagliga steg och dess inverkan på mortalitet - dödlighet.
Referenser
- Confounding Wikipedia • 6 referenser
- Confounding Wikipedia • 28 referenser | bibliografi
- confounding factor, Psykologilexikon
- PublikationsbiasORD i uppslagsverket BiBB
Skribent
Publicerades: 2024.02.01 Uppdaterades: ....
2 Story
Om den kollegiala konversationen
Den tysta överenskommelsen är att ingen kan göra anspråk på att ha funnit 'Sanningen' och att man accepterar formerna för 'en strävan efter sanning' för att använda en boktitel av Bengt Kristensson Uggla. Det finns inte en stor konversation utan många. Vetenskap är ingen ensamseglats om än den ibland inleds som en sådan. ((J. Schlasberg)ꜜ)
I media är det inte ovanligt att forskning som metod att få större och välgrundad kunskap nedvärderas för att det (inom vissa områden ofta) kommer nya rön som kan motsäga tidigare forskning. Det är dock rimligt att forskare kan komma till olika resultat och detta leder till att det tar lång tid innan "vågorna" lagt sig och en större konsensus - vetenskap - etablerats.
Metastudier är en del i den vetenskapliga konversationen. Reproducerbarhet av studier är ett av verktygen för att nå säkrare resultat.
Referenser
- Den kollegiala konversationen, kapitel 14.2.1, del i avhandling av Johan Schlasberg
Skribent
Publicerades: 2024.02.01 Uppdaterades: ....
3 Notis
Exempel på forskning med hög risk för störfaktorer
Det kommer en mängd studier inom området hälsa och livsstil. Dieter och nya sätt att gå ner i vikt publiceras regelbundet i centrala media. Bloggare och influencers av olika slag och favoritlösningar är det gott om.
För gemene man är det inte alltid lätt att skilja mellan det som är ren business och marknadsföring utan vetenskaplig evidens (grund) och det som gör anspråk på att vara forskning i en vedertagen mening.
Det får anses accepterat att motion i olika former har en positiv inverkan på vår hälsa och allmänna välmående. Ett koncept som är känt av många är att man bör gå 10.000 steg om dagenꜜ. När konceptet lanserades i början på 1960-talet i Japan fanns det inte mycket forskning som grund för detta påstående. Men det lät bra och slog an över hela världen.
I referensen nedan finns en presentation av konceptet och introduktion till en aktuell metastudie om hur många steg man "bör" ta och sannolika effekter beräknade som medeltal.
- 10.000 stegORD i BiBB
Skribent
Publicerades: 2024.02.01 Uppdaterades: ....
Ditt intresse bidrar till nya ORD i BiBB.
Se Lista och Guide till nya ORD.
You know a lot, we may add a little®