ORD

Stockholmssyndromet

1 Story

Introduktion

Före detta Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm
Bank med gisslandramaWikipedia

Stockholmssyndromet är en skröna som är spridd i stora delar av världen och upprepad och citerad av många. Detta gör den inte mer sann utan visar snarare hur en kittlande berättelse kan få stor spridning. Och inte bara i media utan även i uppslagsverk.

1973 beslutade sig en ganska obetydlig kriminell person [J-E Olsson] för att råna Kreditbanken på Norrmalmstorg i Stockholm. Det gick inte så bra och situationen utvecklades till ett gisslandrama som under några dramatiska dagar fick stor medial uppmärksamhet i Sverige och internationellt. Polisen kallade in den kände brottslingen Clark Olofsson för att lösa upp dramat och skickade in honom till rånaren. Många säger att detta bara var ett av polisens många felsteg.

Svar 2 Artikel om Stockholmssyndromet på BiBB från The Conversation. Svar 3 Uppslagsverket ne.se ger fel bild av "Stockholmssyndromet".

Psykiatrikern Nils Bejrot intervjuades i radio och kallade situationen för Norrmalmstorgsyndromet. Namnet ändrades senare till Stockholmssyndromet vilket bedömdes ha större medialt genomslag. Wikipedia beskriver begreppet så här ...

Psykologiskt tillstånd där personer hållna fångar mot sin vilja utvecklar en relation till förövaren.

Wikipedias artikel inleds således med att beskriva vad begreppet Stockholmssyndromet är för att längre ner i texten lyfta fram den betydande kritik från forskare som kritiserat begreppets innebörd, tillkomst och relevans. I den presentationsordningen och med den inledningen finns det fog för att kalla Wikipedia artikel mindre väl konstruerad.

Det kan tilläggas att gisslan Kristin Enmark, som skrivit en bok om dramat, lär ha utvecklat någon sorts relation med Clark Olofsson efter dramat men då de var polisens idé att skicka in honom i banken är en sådan "relation" föra relevant i begreppsfrågan. Enligt Wikipedia lär Bejrot inte ha talat med Enmark.

I en referens till en avhandling om "Stockholmssyndromet" säger forskaren Jess Hill ...

"tvivelaktig patologi utan diagnostiska kriterier" och slog fast att den är "full med misogyni och byggd på en lögn".

DN hade 2023 en artikel Så blev hela världen lurad av stockholmssyndromet.

Referenser och mer

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2026.09.10 Uppdaterades: ....


2 Notis

Artikel om Stockholmssyndromet på BiBB från The Conversation

Amy Grubb, Associate Professor of Forensic Psychology, University of Gloucestershire har i en artikel som nu finns på BiBB skrivit att Stockholmssyndromet inte är en diagnos inom professionen och att ...

Mer än ett halvt sekel senare har Bejerots term överlevt sin användbarhet. Att sluta använda termen skulle kunna förändra hur överlevare förstås av poliser, domstolar och läkare, som annars riskerar att tolka deras beteende genom linsen av ett ”syndrom” som aldrig var en erkänd diagnos.

Referenser och mer

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2026.09.10 Uppdaterades: ....


2 Notis

Uppslagsverket ne.se ger fel bild av "Stockholmssyndromet".

Det finns fortfarande många som tror att uppslagsverket ne.se (den digitala versionen) är som de själv uttrycker det "objektiv, värdeneutral och pålitlig". Bortsett ifrån att bolaget NE sedan många år medvetet bryter mot Marknadsföringslagen kan vi se vad de skriver och inte skriver om "Stockholmssyndromet".

Stockholmssyndromet (Norrmalmstorgssyndromet)
att personer som tas som gisslan sympatiserar med elleridentifierar sig med förövarna. [...] I dag refereras det ofta till Stockholmssyndromet, inte minst i såväl svensk som internationell populärkultur.

NE skriver inte ett ord om att begreppet Stockholmssyndromet aldrig varit en diagnos inom den medicinska/psykiatriska professionen och är hårt kritiserad av forskare

Således är det objektivt här visat ett exempel på att NE inte objektivt.

BiBB gör inte anspråk på att vara objektivt och värdeneutralt men däremot på att vara transparent och ange källor för läsarens fortsatta källkritik.

Referenser och mer

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2026.09.10 Uppdaterades: ....

Media Språkfrågor




SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

QR-code


Läs och se 50+ Nya:  Artiklar  och  ORD



You know a lot, we may add a little®

infografik