Paradigm

1 Story

Introduktion

Ordet och begreppet Paradigm har idag glidit från sin ursprungliga betydelse och kan nu omväxlande ses i betydelsen omvärldsuppfattning, tankemodell eller ekosystem. Konceptet Paradigm etablerades i den globala vetenskapliga terminologin genom Thomas Kuhns bok "De vetenskapliga revolutionernas struktur" (1962). Det har påpekats av bland andra filosofen Margaret Mastemanꜜ att Kuhn gav begreppet paradigm flera (21 stycken) olika innebörder. Hennes kritik påverkade Kuhn att modifiera sin syn på vad som menas med paradigm och paradigmskifte. Språkforskare talar om ords betydelseglidning eller dess semantiska breddning.

Svar 2 Om paradigm i den vetenskapliga världen.

Bilden är en både sann och osann metafor. Sann i den meningen att varje paradigm har sitt paraply som skydd mot "ovidkommande" eller sådant man inte tror på. Men osann i den meningen att personerna ser så glada ut, en förskönad bild av hur verkligheten ofta ser ut både i universitetsvärlden och i samhället. Disruptiva förändringarꜜ har många kostnader.

Några exempel på hur paradigm används idag.

Troligen kan många inom sina respektive arbets- och intresseområden berätta om så stora förändringar att de skulle kunna omtalas som paradigmförändringar. Från telefoner med nummerskiva till mobiltelefoner, från tryckta tidningar till digitala, framväxten av färdigmat och sociala media. Eller från bensinbilar till elbilar och från "stridsvagnskrig" till drönarkrig. Eller från tryckta avhandlingar till Pdf och kanske snart avhandlingar i webbformatꜜ. Och mer AI inom mycket.

Att ordet paradigm har fått en bred tillämpning är i sig ett intressant fenomen. Ordet fångar uppenbarligen förändringar av ett sådant slag att det behövdes ett bra gemensamt ord för att kunna tala om dem. Men än mer intressant är att studera Paradigmskiften inom olika områden. Att solen inte snurrar runt jorden och att Darwins evolutionsteori - utom för vissa religiösa grupperꜜ - är exempel på grundläggande paradigmskiften. Men många andra som de i exemplen ovan och inom andra områden och miljöer utspelas och utkämpas dagligen och nog överallt.

Referenser och mer

• Paradigm   Wikipedia • 0 referenser | bibliografi
• Paradigm   Wikipedia • 39 referenser | Bibliography
• Paradigm Svenska Akademiens Ordböcker
• Affärsmodeller och Ekosystem för Uppslagsverk, avhandling i webbformat av Johan Schlasberg
• En av fyra amerikanare förkastar evolutionsteori IDstory på BiBB
• Disruptiv ORD på BiBB

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2026.07.04 Uppdaterades: ....

2 Story

Om paradigm i den vetenskapliga världen

Om man verkligen vill fördjupa sig i utvecklingen av ordet och konceptet paradigm är bland annat artikeln The Incommensurability of Scientific Theories på fria och mycket respekterade Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) att rekommendera. För övrigt kan nämnas att en sökning på "paradigm" på SEP gav 670 träffar.

Ordet Inkommensurabilitetꜜ kan närmast betyda ojämförbar. Se Wikipedia. Här några kota citat från artikeln på SEP ...

En av de mest kontroversiella slutsatserna som har följt av Kuhns påståenden om vetenskapliga teoriers inkommensurabilitet är att företrädare för olika paradigm arbetar i olika världar.

Enligt Kuhn begränsar dessa tre sammanlänkade aspekter av inkommensurabilitet (förändringar i de problem och standarder som definierar en disciplin, förändringar i de begrepp som används för att formulera och lösa dessa problem samt förändringar av världen) tillsammans tolkningen av vetenskaplig utveckling som kumulativ. Vetenskapliga framsteg är, menade Kuhn, inte bara en fortlöpande upptäckt av nya fakta som därefter förklaras. I stället förändrar vetenskapliga revolutioner vad som överhuvudtaget räknas som fakta. När dominerande teorier ersätts av inkommensurabla utmanare ombeskrivs de påstådda fakta enligt nya och oförenliga teoretiska principer.

Huvudsyftet med Kuhns Structure var att utmana idén om vetenskapliga framsteg som kumulativa, enligt vilken det som korrigeras eller förkastas under vetenskapens utveckling är sådant som aldrig egentligen var vetenskapligt från början, och Kuhn använde inkommensurabilitet som grund för denna kritik. I stället för att förstå vetenskapliga framsteg som en förändringsprocess mot någon fast sanning jämförde Kuhn sin ståndpunkt med Darwins: vetenskapliga framsteg liknar evolutionen genom att dess utveckling bör förstås utan hänvisning till ett fast och permanent mål.

Referenser och mer

• Margaret_Masterman   Wikipedia • 6 referenser | Bibliography
• Inkommensurabilitet   Wikipedia • 1 referens
• Thomas Kuhn   Wikipedia • 9 referens
• The Structure of Scientific Revolutions   Wikipedia • 70 referenser | Bibliography
• The Incommensurability of Scientific Theories, omfattande reviderinbg 2024
• Stanford Encyclopedia of Philosophy ORD på BiBB

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2026.07.04 Uppdaterades: ....