Nuonaffären

1 Notis

Nuon
Ooops ...J.S.

Nuonaffären anses av många bedömare som en av de största felsatsningarna i Sverige genom tiderna. Det statliga svenska bolaget Vattenfall AB meddelade 2009 att man ingått ett avtal om att förvärva den holländska energikoncernen Nuon för 8.5 miljarder euro kontant (då cirka 95 miljarder kronor). Affären genomfördes i två steg men den operativa kontrollen övergick till Vattenfall redan vid erläggandet av den första köpeskillingen.

Svar 2 Om svårigheterna att generellt göra "bra" bedömningar av risker i mycket stora projekt. Om ansvarsfrågorna

Nuon hade vid den tidpunkten cirka 10.000 anställda och drev två kol- och gaseldade kraftverk, nio vindkraftsanläggningar, en bioenergianläggning och sju anläggningar för lagring av gas enligt Dagens industriꜜ.

I ett Pressmeddelandeꜜ från Vattenfall AB sades att affären skulle skapa ett ledande europeiskt energibolag. Genom gemensamma investeringsprogram kommer samgåendet att påskynda övergången till klimatneutral drift till år 2050.

Det förekom en livlig och infekterad debatt om hur mycket pengar Vattenfall förlorat på Nuonaffären, siffror på mellan 50 och 90 miljarder kronor har framförts från olika håll. En av frågorna har gället om Vattenfall betalade för mycket, en annan om affären borde gjorts överhuvudtaget. Diskussionerna har varit än mer infekterade om vem och vilka som hade ansvaret för detta misslyckade megaförvärv? Och den vidare hanteringen av det?

Förvärvet medförde ett förtydligande i framtida stora affärer för ansvarsfördelningen mellan regeringen och de statliga bolagen. Någon oberoende granskningskommission tillsattes inteꜜ då ett förslag till en sådan 2014 röstades ned av de borgerliga pertierna med stöd av Sverigedemokraterna.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

BiBB.se

(bibb.se)
Publicerades: 2023.12.10
Uppdaterades: ....

2 Story

Riskbedömning och ansvar vid mycket stora investeringar

Efterklokhet är betydligt enklare att utöva än att i komplicerade vägval och inför tunga investeringar välja "rätt". Att Elon Musk har det i särklass största ansvaret för vad som idag verkar vara en enorm kapitalförstöring i rekordtakt enligt Wall Street Journal med flera - genom förvärvet av Twitter för 44 miljarder USD - är lätt att se. Men vad kan och bör "man" lära sig av dessa och många andra affärer som gått snett?

Ett metod kan vara att förtydliga och reflektera över ett projekts grundantaganden. I fallet Nuon har det framförts att "ingen" kunde förutse energiprisernas utveckling. Att spå om framtiden har alltid varit svårt och just därför behöver olika antaganden öppet prövas.

Sverige står igen inför gigantiska och komplicerade investeringar inom energiområdet. Vad kan och vill "man" lära av Nuonaffären? Är det politiska ansvaret tillräckligt specificerat tydligt och kan det utkrävas?

Om X, Y och eller Z går (mycket) fel enligt planer och kalkyler vilka och vad är det då som påverkas eller rent utav drabbas med allvarliga konsekvenser?

Det är välkänt att det är svårt att göra kurskorrigeringar i stora projekt. Ofta satsas mer och mer hellre än att erkänna allvarliga misstag. Ett flagrant exempel på detta är Rysslands angreppskrig mot Ukraina - och indirekt Europa.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.12.10
Uppdaterades: ....

Ekonomi Energi



Lista på eventuellt nya ORD i BiBB.
Ditt intresse kan bidra till att nya ORD publiceras.



You know a lot, we may add a little®