

Lärstilar
1 Story

Lärstilar är ett ovetenskapligt koncept om att människor lär sig på olika sätt: som visuellt (att se), auditivt (att lyssna), taktilt (använda händerna) och kinestetiskt (använder kroppen). Lärstilar är pseudovetenskap. Forskningsöversikter visar att det inte har utvecklats någon hållbar teoribildning om lärstilar. Se Wikipediaꜜ
Svar 2 Två artiklar om att konceptet "Lärstilar" saknar vetenskaplig grund. Svar 3 AI-dialog. Svar 4Läsning förändrar din hjärna.
Uppdatering 2025.04.17: En artikel Läsning förändrar din hjärnaꜜ publicerad på svenska i BiBB från forskarplattformen The Conversation lyfter fram vikten av lästräning. Den ökar en persons allmänna förmåga att förstå vad hen läser till skillnad från t ex. videokonsumtion.
Att människor har olika sätt för optimalt lärande låter intuitivt rimligt men saknar vetenskaplig grund. Anekdotiska exempel kan stödja tanken men idéer och koncept som intuitivt låter rimliga behöver inte vara det utan kan tvärtom vara direkt kontraproduktivaORDnär de appliceras i större skala.
I Wikipediaꜜ refereras en omfattande genomgång av forskningen om lärstilar.
[...] "för närvarande finns det ingen adekvat evidensbas för att motivera att bedömningar av lärstilar införlivas i allmän pedagogisk praxis. Sålunda skulle begränsade utbildningsresurser bättre ägnas åt att anta andra pedagogiska metoder som har en stark evidensbas. som det finns ett ökande antal (APS critique, 2009 | Wikipedia) Originalꜜ
Trots omfattande forskning som visar att det inte finns olika lärstilar av signifikant betydelse omfattas detta narrativORD fortfarande av många. Att det finns kommersiella företag som paketerar och säljer konceptet lärstilar - av många kallade en neuromyt - i kurser med mera är inte förvånande.
I franska Wikipediaꜜ presenteras en omfattande tabell som tydligt visar att det finns ett flertal konflikterande modeller och schatteringar av tankefiguren 'lärstilar'. Kritiken är omfattande, se ett exempel nedan ...
Många akademiker och forskare har kritiserat teorin om lärstilar. Vissa psykologer och neurovetare har ifrågasatt den vetenskapliga grunden och de teorier som de bygger på. Enligt Susan Greenfield, ur en neurovetenskaplig synvinkel, är metoden 'absurd'. (Ibid.) Originalꜜ
I en forskningartikel av Newton (2015)ꜜ diskuteras hur det kommer sig att en neuromyt som konceptet om olika lärstilar trots bristen på vetenskapligt stöd är så spridd ...
Förekomsten av "inlärningsstilar" är en vanlig "neuromyt", och dess användning i alla former av utbildning har grundligt och upprepade gånger misskrediterats i forskningslitteraturen. Men anekdotiska bevis tyder på att användningen av dem fortfarande är utbredd. Denna perspektivartikel är ett försök att förstå om och varför myten om inlärningsstilar består. (Ibid.) Originalꜜ
Här följer ett citat från artikelns avsnitt Slutsatser och rekommendationer ...
Lärstilar fungerar inte, men den aktuella forskningslitteraturen är full av artiklar som förespråkar deras användning. Detta undergräver utbildning som forskningsfält och har sannolikt en negativ inverkan på studenter (Ibid.) Originalꜜ
Referenser och mer
- Lärstilar
Wikpedia • 18 referenser
- Learning styles
Wikipedia • 71 referenser | bibliografi
- Styles d'apprentissage
Wikipedia • 28 referenser
- Universal Design for Learning
Wikipedia • 21 referenser
- Belief without evidence? A policy research note on Universal Design for Learning, Michael PA Murphy (2021) | Policy Futures in Education Volume 19, Issue 1, January 2021, Pages 7-12 |
- The Learning Styles Myth is Thriving in Higher Education, Philip Newton (2015), Frontiers in Psychology Vol. 6 |
- Läsning förändrar din hjärna, IDstory artikel på BiBB.
Skribent
Publicerades: 2023.03.06 Uppdaterades 2025.04.17
2 Story
Artiklar i tidningen Kvartal
Tidskriften Kvartal publicerade i mars 2023 två artiklar som framför allt uppmärksammar hur det Skolverket i Sverige bedriver en ganska omfattande utbildning av i första hand lärare utifrån ett perspektiv som om det finns en rimligt stark vetenskaplig grund för teorierna (hypoteserna vore kanske ett bättre ord) om olika lärstilar.
Under rubriken Omfamnat metoden trots svagt forskningsstöd kritiserar författarna Skolverket ...
Det är i högsta grad uppseendeväckande att en statsfinansierad storsatsning inom skolväsendet inte grundas i vetenskapligt belagda och väl beprövade lärandemetoder. Trots vetskapen om det svaga forskningsstödet har alltså skolmyndigheterna i Sverige valt att omfamna UDL som en modell för ordinarie skolverksamhet med specialpedagogiskt perspektiv.
Universal design for learning blir genom denna storsatsning ett redskap för en systemomvandling med starka ideologiska inslag, där svenska skolmyndigheter och de pedagogikforskare som anlitats blir drivande i en omfattande normförskjutning för skolans sätt att arbeta – för alla skolans elever. Artikel 1ꜜ.
Den andra artikelnꜜ av Ingvar och Mannerheim har ingressen ...
Storsatsningen “Specialpedagogik för lärande” med Skolverket som avsändare har pågått i sex år och riktar sig till skolor i syfte att ge personalen stöd i det specialpedagogiska arbetet med elever med särskilda behov. Men när skolmyndigheterna får kritik för att de sprider neuromyter, backar de skenbart – för att slutligen inte vika en tum. (Ibid.)
Under rubriken Bryter mot skollagen står ...
”Specialpedagogik för lärande” pågår just nu som en nationell kompetensutveckling. Den riktar sig till skolledare, elevhälsa och lärare i syfte att ge dem stöd i arbetet med skolans mest utsatta elevgrupper – de som av olika skäl behöver mer stöd i sitt lärande än ordinarie undervisning kan ge. Som utgångspunkt är det lovvärt.
Men som vi påvisat är det ramverk och de metoder man rekommenderar skolorna att använda, baserat på en teori vars praktik saknar effektstudier vad gäller elevers skolprestationer och effekterna vad gäller utjämningsuppdraget. Myndigheterna och de forskare de anlitat förespråkar en teori som inte har prövats på ett vetenskapligt sätt och som av internationellt erkända forskare beskrivs som abstrakt, med metoder som är svåra för en ensam lärare att operationalisera i ett klassrum med 20–30 elever. (Ibid.)
Enligt artikel 2 har dygt 30.000 lärare och andra verksamma i skolan genomgått en utbildning om "Lärstilar". Det finns anledning att ifrågasätta att detta fortgår och inte minst vilken resursanvändning konceptet lärstilar leder till. Att den har en viss intuitiv sannolikhet gör att den kan ge - och ger - många personer en felaktig bild av hur de ska lära sig mer som varar långt efter skoltiden. Vem betalar priset - utöver utbildningskostnaderna - för denna av så många forskare kallade neuromyt?
Bägge artiklarna har ett större antal noter med referenser till forskning, analyser och källor.
Referenser och mer
- Skolverket sprider undervisningsmyter, Ingvar M. (professor i Integrativ medicin) och Mannerheim F. (journalist) | (22 mars 2023)
- Skolverket bryter mot skollagen, Ingvar M. och Mannerheim F. | (22 mars 2023)
Skribent
Publicerades: 2023.03.06 Uppdaterades: 2023.09.20
3 AI-dialog via ChatGPT
Fråga: Finns det några vetenskapliga belägg för konceptet lärstilar?
Det har varit mycket debatt inom den vetenskapliga gemenskapen om begreppet lärstilar. Vissa forskare har felaktigt föreslagit att människor har olika lärstilar, som visuell, auditiv eller kinestetisk, och att undervisningsmetoder bör anpassas till dessa stilar för att förbättra inlärningsresultaten. Men det finns lite vetenskapligt stöd för denna teori.
En omfattande översikt av forskningen om lärstilar publicerad 2020 i tidskriften Psychological Science in the Public Interest fann att medan idén om lärstilar är populär bland lärare och allmänheten, finns det mycket lite empiriskt stöd för tanken att anpassa undervisningen till en elevs föredragna lärstil förbättrar inlärningsresultaten. // FELAKTIGT* //
Dessutom har ett antal studier funnit att försöka matcha undervisningsmetoder med elevernas föredragna lärstilar faktiskt kan vara kontraproduktivt, eftersom det kan leda till mindre effektiva inlärningsstrategier och mindre effektiv användning av undervisningstid.
Därför, medan konceptet lärstilar fortfarande är populärt, finns det begränsat vetenskapligt stöd för det, och många lärare och forskare varnar för att lita för mycket på denna metod när man utformar undervisningsprogram.
En följdfråga besvarades med tidskriftsnummer, titel och att den fanns bakom en betalvägg. Vid kontroll visar det sig att det inte finns någon sådan artikel i den tidskriften. När jag påpekar detta kom svaret ..
Jag ber om ursäkt, jag gjorde ett misstag i mitt tidigare svar. Det finns ingen översikt med titeln "The Learning Styles Myth Is Thriving in Higher Education" publicerad i Psychological Science in the Public Interest. Det är möjligt att jag har förväxlat det med en annan tidskrift eller artikel.
Skribent
Svar via ChatGPT 23.03.05. Accepterad av redaktionen i BiBB®. *Tillagt av redaktionen i BiBB. Att det felaktiga svaret var så exakt ökar risken att "man" tror på att även felaktiga svar via ChatGPTORD är korrekta. Läs mer om hur en AI-dialog skiljer sig från uppslagsverk
Publicerades: 2023.03.06 Uppdaterades: 2023.06.29
4 Story
Läsning förändrar din hjärna
En professor i fonologi vid Lunds universitet publicerade i slutet av 2024 en artikel på den stora forskarplattformen The Conversationꜜ som handlar om positiva effekter i hjärnan av läsning.
Han framför att man kan visa fysiska förändringar i hjärnan av läsning och att de som läser mer ökar sin kapacitet att förstå vad de läser. Kort sagt, de skapar mer mening i texterna. Han inleder artikeln med en välgrundad oro ...
Antalet personer som läser för nöjes skull verkar stadigt minska. Femtio procent av brittiska vuxna säger att de inte läser regelbundet (upp från 42 % 2015) och nästan en av fyra ungdomar i åldern 16-24 säger att de aldrig har varit läsare, enligt forskning från The Reading Agency.
Hans forskning visar att de lärare och förädrar som låter sin elever/barn "slippa" läsning för att de tycker att detta är jobbigt - och kanske hellre vill se video - gör den växande generationen en stor otjänst.
Referenser och mer
- Läsning förändrar din hjärnaIDstory i BiBB | artikel i The Conversation
Skribent
Publicerades: 2025.04.12 Uppdaterades: ....
AI-dialoger Kontroversiella ORD Universitet och utbildning

Swish: 123 599 15 26 BiBB (IDstories AB) om du vill bidra till utvecklingen av uppslagsverket BiBB med just nu 520
IDstories och ORD.
Föreslå nya artiklar, se lista.
Berätta gärna för andra om BiBB
- ett fritt uppslagsverk 4.0
You know a lot, we may add a little®