Korsord

1 Story

Korsord har funnits i Sverige i ungefär 100 år och idag syns de i olika svårighetsgrader i ett stort antal tidningar, tidskrifter och digitala miljöer. Se Wikipedia för historik och typer av korsordꜜ.

I svenska Wikipedia står att Konstruktion av korsord sker nästan alltid hantverksmässigt, till skillnad från sudoku. Detta blir nog allt mindre sant för varje år då det marknadsförs ett ökande antal dataprogram - huvudsakligen engelskspråkiga - som kan generera korsord av önskad svårighetsgrad, storlek och karaktär. Flera av dessa kan användas fritt i skolor och andra icke-kommersiella sammanhang.

I Sverige finns en förening Sveriges korsordsmakareꜜ som värnar om det manuellt konstruerade korsordet. På deras sajt kan man se presentationer av medlemmar som både erbjuder sina tjänster och säger intressanta saker om korsord. Redan på startsidan gör man en skarp markering mot datorgenerade korsord. Allt fler korsord skapas av datorer. Det blir billigare för tidningen, men väldigt mycket tråkigare för lösaren.

Korsord som underhållning och bildning

Att lösa korsord är både en stunds förströelse och lite bildande. Bilden illustrerar ett digitalt korsord i miniformat (max 9x9 rutor) i New York Times. Det är fritt för alla↗ och har hjälpmedel av flera slag. För att det inte ska ta mer än några minuter använder skribenten funktionen 'autocheck'. NYT har också ett fritt 'Wordle'.

Korsord har nycklar som kan vara mer eller mindre kluriga. Och ibland smarta och lite vitsiga. Man kan ha olika synsätt på hur mycket korsordshjälp man ska använda. Skribentens uppfattning är att först anstränger sig utan alla hjälpmedel, därefter Google och Wikipedia men aldrig Korsordshjälp eller sajter som ger svar nästan samma dag som korsordet publiceras. Bad sport.

Affärsmodeller för korsord

Även affärsmodellerna för korsord har förändrats. Kanske satt det någon förr och granskade ett antal inskickade tidningssidor för att se om alla de inskickade rutorna var rätt ifyllda? Idag är hanteringen både rationaliserad och ändrad för att bli lönsammare. Ofta räcker det med att lösa 20-30% av ett korsord för att klura ut det ord på fem-sju bokstäver som behövs för att delta i tävlingen. Om denna utveckling kan man ha olika synpunkter.

Korsord och (hjärn)hälsa

Det vore bra om korsord, suduko och andra "intellektuella övningar" resulterade i minskade risker att få sämre minne, bli dement eller få andra kognitiva försämringar men forskningen om detta är än så länge inte övertygande. Att ett ökande antal företag, inte sällan med en bild på en doktor i vit rock, hävdar detta gör det inte mer vetenskapligt grundat.

Dock finns det grund för att fysisk motion inte bara är bra för kropp och hälsa generellt utan också för hjärnan. Forskningsläget verkar vara att vi i dagsläget inte vet tillräckligtꜜ om sambanden mellan motion för kroppen och hjärnans funktion.

Referenser

• Korsord   Wikipedia Mob • 27 referenser
• Crossword   Wikipedia Mob • 84 referenser
• Does exercise really help aging brains?, Washington Post 2022.12.14
• Sveriges korsordsmakare

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.01.04 Uppdaterades: 2023.91.10