Dela
unik qr

Konspirationsteoretiker

Konspirationsberättelser Open Access Språkfrågor

1 Story

En Konspirationsteoretiker är en vanlig benämning på en person som skapar, sprider och tror på konspirationsteorier. Om detta är en bra benämning på sådana personer är under debatt av forskare och andra.

Svar 2 OA Open Access forskning. Svar 3 Om språkaspekter på ordet konspirationsteorier. Konspirationsberättelser är ett bättre alternativ.

Problemet har två delar. Är konspirationsteorier teorier i den betydelse som ordet teori används inom vetenskaplig forskning? Kan personer som sprider och tror på något så ovetenskapligt som konspirationsteorier i någon mening kallas "teoretiker"? Om detta kan man ha olika uppfattningar. I Svar 3: framförs att konspirationsberättelser är en bättre benämning och att forskningens språkbruk med fördel skulle kunna ändras.

Det ligger i ordet konspirations historia att en sådan vanligen är hemlig. De som ville spränga engelska parlamentet i luften 1605 eller mörda Gustav 111 år 1792 var konspiratörer som i hemlighet förberedde sina dåd. Men de konspirationsteorier som idag görs störst skada i samhället är vanligen inte hemliga i den meningen utan publiceras och sprids för att förvirra och snedvrida större samhällsfrågor. Inte sällan för att vinna ekonomiska och politiska fördelar. Mer om detta i ORDet Konspirationsaktivistꜜ.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2024.04.11 Uppdaterades: 2024.04.13


2 Open Access forskning

Vem är en konspirationsteoretiker?

Tsaposꜜ (2023) har i en artikel i Social Epistemology reflekterat över hur man teoretiskt (i varje fall inom hennes fält: filosofi) kan definiera vad som menas med en konspirationsteori och vem som är konspirationsteoretiker. Tsapos instämmer med Duetzꜜ (2023) att det finns ett flertal definitioner på konspirationsteorier även om dessa kan sammanfattas i ett färre antal typer. Men hur är sambandet mellan konspirationsteori och de som tror på dessa. Är de alla konspirationsteoretiker?

Vi har sett att den enklaste definitionen av termen "konspirationsteori" får oss att dra slutsatsen att vi är alla konspirationsteoretiker. Ändå skulle ingen eller väldigt få av oss lätt identifiera sig som sådan och frågan uppstår också hur ett sådant koncept skulle kunna vara teoretiskt fruktbart. (Tsapos) Original

Tsapos har gått igenom litteraturen inom området och säger om denna att

De lösningar som erbjuds kommer antingen att lösa problemet med självidentifiering eller problemet med teoretisk fruktbarhet, men ingen modell gör båda. (Tsapos) Original

Tsapas vrider och vänder i artikeln på olika sätt att nå en från andra tidigare begrepp och analyser tillräckligt differentierad - och undersökningsbar - teori om konspirationsteorier och dess anhängare. Men ...

Slutligen tror jag att min analys tyder på att samhällsvetares ansträngningar att definiera konspirationsteori och teoretiker som ett empiriskt fruktbart begrepp hittills inte har varit helt framgångsrika. Framstående modeller tycks antingen likna eller kan inordnas i redan väletablerade begrepp inom kognitiv psykologi, och därmed misslyckas differentieringstestet på att vara ett värdefullt tillägg till vår konceptuella verktygslåda. Jag utesluter dock inte möjligheten av andra konceptualiseringar som är både teoretiskt fruktbara och på lämpligt sätt differentierbara. Framtida arbete får utvisa. (Tsapos) Original

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2024.04.11 Uppdaterades: ....


3 Story

Språkaspekter på ordet konspirationsteorier

Ordet teori har en särskild betydelse i forskningsvärlden och är nära förknippat med något som är framtaget eller formulerat (postulerat) med vetenskapliga metoder och krav på vetenskaplighet. Till exempel krävs en eller flera namngivna trovärdiga skribenter, referenser till både tidigare forskning och som stöd för en framlagd teori. I den meningen kan en konspirationsteori i princip aldrig vara en teori.

Deutz tar i sin artikel upp att begrepp har olika etymologisk status där teorier som Relativitetsteorin har högst status medan hypoteser och hunches (aningar, gissningar) har väsentligt lägre etymologisk status. Kan teorier om konspirationsteorier klättra upp på den etymologiska statusskalan om man når en större inomvetenskaplighet enighet? Många forskare har börjat sina analyser med hur begreppet konspirationsteori definieras i uppslagsverk. Kanske behöver man tänka lite mer radikalt för att hantera problematiken?

Det först steget vore att byta språkbruk och hävda att Konspirationsberättelser är en mer korrekt benämning på det som i media och vardag (och uppslagsverk) benämns som konspirationsteorier.

Ett andra steg vore att skilja mellan de som producerar och sprider konspirationsteorier för konspirationsaktivister. De gör inte sällan detta för att nå ekonomiska, politiska och sociala vinster.

De som lite allmänt tror på en eller flera konspirationsteorier är absolut inte konspirationsteoretiker. De behöver inte etiketteras i dessa termer.

När forskare i filosofi i större omfattning började intressera sig för området kallade de sin första konferens (2022) för The 1st International Conference on the Philosophy of Conspiracy Theory. Tidskriften Social epistomologyꜜ hade 2023 ett spåecialnummer om "Conspiracy Theory Theory".

Forskarvärlden kunde alternativ ha valt att benämna området Conspiracy stories och tidskriftens specialnummer "Conspiracy Stories Theory".

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2024.04.11 Uppdaterades: 2024.04.13



Ditt intresse bidrar till nya ORD i BiBB.
Se Lista och Guide till nya ORD.



You know a lot, we may add a little®