Kognitiv auktoritet

Svar 1 AI

Kognitiv auktoritet hänvisar till graden av tillit och förtroende som individer har för en viss person, organisation eller informationskälla som en pålitlig och kunnig informationskälla. Kognitiv auktoritet bygger på informationskällans rykte, expertis och erfarenhet hos de inblandade individerna och den upplevda trovärdigheten hos informationen som delas. I samband med informationssökning spelar kognitiv auktoritet en betydande roll för att forma människors uppfattningen om informationens trovärdighet och tillförlitlighet.

Människor tenderar att lita på information från källor med en hög grad av kognitiv auktoritet och kan vara mindre benägna att ifrågasätta eller tvivla på riktigheten av information från dessa källor. Kognitiv auktoritet kan utvecklas över tid genom konsekvent och tillförlitlig informationsdelning, transparenta processer och ett positivt rykte.

Att upprätthålla kognitiv auktoritet kräver kontinuerliga ansträngningar för att upprätthålla kvaliteten och trovärdigheten hos den information som delas. (Ibid.) Originalꜜ

Skribent

Texten är genererad via ChatGPT 23.01.29. Accepterad av redaktionen i BiBB.

Publicerades: 2023.01.30   
Uppdaterad senast: 30 januari 2023.

Svar 2 Notis

Bibliotekarien och informationsspecialisten Patrick Wilson gav 1983 ut boken "Second-hand knowledge: An inquiry into cognitive authority" och där myntades ett begrepp som har blivit än mer viktigt i vår tid - Kognitiv auktoritet.

Ordet kognitiv kommer från latinets cognoscere 'lära känna', 'veta' och är ett ord med många avledningar ↓: kognitiv dissonans, kognitiv terapi med flera. I boken konstateras att mycket av det vi vet är uppgifter i andra hand, något som förmedlas till oss via andra personer och källor. Vi gör ständigt bedömningar av hur trovärdig en viss information är. Trovärdigheten kan bland annat bero på en helhetsbedömning av en källa - en myndighet, ett uppslagsverk - eller en enskild person.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, redaktionen i BiBB.

Publicerades: 2023.01.30   
Uppdaterad senast: 30 januari 2023.

Svar 3 Story

Begreppet kognitiv auktoritet för tanken till att trovärdighet i första hand är en intellektuell process och att vi gör en kunskapsmässig bedömning av den information vi utvärderar. Ett enkelt exempel som att 30-40% av de amerikanska republikanska väljarna fortfarande (november 2022) hävdar att Donald Trump förlorade presidentvalet 2020 på grund av valfusk visar att trovärdighet är en mycket mer komplicerad process.

I Johan Schlasbergs avhandling "Ekosystem för uppslagsverk, forskningskommunikation och avhandlingar" myntades begreppet "Referensstatus ↓" för att beskriva ett bredare antal faktorer och förhållanden som påverkar vår bedömning av någons eller någots tillförlitlighet och trovärdighet.

Uppslagsverk är som alla inser beroende av sin trovärdighet - Referensstatus ORD - och är ett intressant exempel på avgörande skillnader mellan hur referensstatus skapades för tryckta uppslagsverk och för digitala uppslagsverk. Ny teknik möjliggjorde skapandet av Wikipedia och med detta följde en stor diskussion ↓ om Wikipedias trovärdighet.

Ett flertal frågor om hur Referensstatus etableras i uppslagsverket BiBB diskuteras i BiBBs Modell för ORD.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, grundare av uppslagsverket BiBB.

Publicerades: 2023.01.30   Uppdaterad senast: 17 april 2023



 Kontakta BiBB om ORD som kan behöva uppdateras och andra synpunkter.     Om sajten.



You know a lot, we may add a little®