Källkritik som investering

1 Story

Tankefiguren Källkritik som investering lyfter fram att källkritik i verkligheten är något situationsanpassat och inte något generellt. Källkritik kräver olika strategier och tidsinvestering beroende på situation och avsikt.

Att utöva källkritik i skolvärlden och i den akademiska världen är i verkligheten mycket olika aktiviteter med olika redskap och olika krav. Man kan säga att de har olika förhållningssätt där skolvärldens källkritik mer har karaktären av faktagranskning medan vetenskaplig forskning därutöver har krav på referensernas relation till teorier, metoder och deras roll i den vetenskapliga konversationen.

Svar 2 Källornas omfattning och språk.

I såväl skolvärlden som i Akademien finns en uppsättning "regler" - se Wikipediaꜜ - som säger hur man ska förhålla sig källkritiskt till uppgifter, texter och bilder. Där talas om ...

Vem är källans författare?
I vilket syfte har källan skapats?
Är informationen aktuell?
Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen?
Kan andra kontrollera uppgifterna?
Går det att hitta andra trovärdiga källor? (Wikipedia)

Men källkritik tar TID och målet är sällan att maximera sin tidsinsats utan att satisfiera sin faktagranskning och faktareflektion i förhållande till vad man just då vill uppnå. Tid är en knapp resurs och man vill använda/investera - denna så bra/smart som möjligt i relation till vad man vill uppnå.

En rimlig slutsats av detta resonemang är att skolan och Akademien kan lära ut regler men vad som sedan sker i verkligheten kan vara mycket annorlunda.

I det dagliga flödet av bilder och texter i alla dess former är det i praktiken omöjligt att förhålla sig källkritiskt i den meningen som de nämnda "reglerna" föreskriver. Det finns vare sig tid eller energi till detta. Vi skapar oss en egen informationsstrategi för vem och vad vi tror påꜜ. En av utmaningarna i källkritik är arbetet att bli medveten om det som INTE står i det sagda/skrivna men som kanske borde ha gjort det.

I vardagen framför TV:n, i en podd, i ett middagssamtal och i många andra situationer är det mer eller mindre intressant, enkelt och lämpligt att utöva och framföra källkritik.

Referenser

• Källkritik   Wikipedia • 47 referenser
• Source criticism   Wikipedia • 8 referenser | bibliografi
• ReferensstatusORD i uppslagsverket BiBB

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2024.11.12 Uppdaterades: ....

2 Story

Källornas omfattning och språk

TL;DR är en (internet)Akronym för Too Long Didn't Read. I grunden säger uttrycket att något - en text, ett radioprogram med mera är alltför långt för att man vill investera sin tid i att ta del av innehållet.

Ointresset att läsa mer/investera tid kan ha flera orsaker. Språket kan vara för svårt med långa meningar och ha för många för läsaren okända ord (som man inte orkar slå upp). Språket kan också vara överdrivet pratigt eller akademiskt "snårskogig". En annan aspekt är om språket är svenska, engelska, franska eller något annat språk.

Alla dessa aspekter bidrar till läsarens läsförståelse och kapacitet att idka källkritik.

I de ORD i uppslagsverket BiBB som har en referens till öppna vetenskapliga artiklar (Open access forskning) är referensen nästan alltid på engelska. I referensen finns alltid ett ORD som visar hur man via Google Translate kan läsa texten på önskat språk.

Referenser

• TL;DRORD i uppslagsverket BiBB

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2024.11.12 Uppdaterades: ....