Ifri - Institut français des relations internationales

1 Story

Introduktion

Ifri - Institut français des relations internationales är ett ledande och mycket etablerat franskt forskningsinstitut. Ifri har sitt huvudkontor i Paris och startade 1979 och har idag cirka 55 anställda och ett trettiotal "research fellows". Ifri har en budget på cirka 8 miljoner Euro.

Svar 2Rapport från november 2025: Europe-Russia: Balance of Power Review. 3 Energirapporter från Ifri. 4 Rapporter från Ifri om Ryssland-Ukraina.

Ranked among the world's most influential think tanks, the French Institute of International Relations (Ifri) is a platform where free, responsible, operational and forward-looking thinking is developed. Ifri's work is intended to provide food for thought for public and private decision-makers, academia and representatives of civil society. (Källa: About Ifriꜜ)

Referenser och mer

'Ifri' finns ej på Wikipedia
Institut français des relations internationales Wikipedia • 2 referenser
Ifri, home page
About ifri, home page

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2025.12.10 Uppdaterades: ....

2 Story

Rapport från november 2025: Europe-Russia: Balance of Power Review

Rapporten inleds med följande ...

Europeiska länder kan inte längre undvika den "ryska frågan", eftersom Ryssland har valt krig. De har den nödvändiga potentialen – det vill säga de ekonomiska medlen, den militära kapaciteten och den tekniska expertisen – för att bemöta Ryssland senast 2030, förutsatt att de visar den politiska viljan att göra det. (Ibid.) Originalꜜ

Viktiga slutsatser

1) Ekonomiska fronter

Ryssland har lyckats upprätthålla sin makroekonomiska stabilitet, men är nu på väg mot en mycket skadlig stagflation på medellång sikt. Landet investerar nästan uteslutande i krigsansträngningen. Europa lyckades absorbera chocken av energifrånskiljningen genom att behålla sin enighet och förbättra sin geoekonomiska integration. Kontinenten omprövar sin industriella strategi samtidigt som den maximerar sin fullständiga integration i de internationella finansiella kretsloppen.

2) Försvar och säkerhet

Fullständigt fastkörd i Ukraina utkämpar Ryssland ett utnötningskrig till priset av betydande förluster. På så sätt upprätthåller det en konfrontativ hållning gentemot de europeiska länder som stödjer Ukraina. Moskva placerar den nukleära faktorn i centrum för sin eskalationslogik för att hämma dessa. Deras svaga punkt ligger i det landbaserade området där Ryssland har fördel av massan och eldkraften. Däremot behåller de europeiska länderna övertaget i luft-, marin-, rymd- och cyberdomänerna.

3) Politiska system och samhällelig resiliens

Beslutsfattandet är koncentrerat till Vladimir Putin, vars nuvarande mandat löper fram till 2030. Det ryska samhället, uthålligt som det är, har anpassat sig till kriget, vilket enligt den officiella retoriken ska främja framväxten av nya eliter. I verkligheten bärs de mänskliga förlusterna av de fattigaste regionerna i federationen. De europeiska länderna förblir engagerade i en logik som bygger på öppenhet gentemot globaliseringen. Den europeiska allmänna opinionen stöder i stor utsträckning Ukraina, med insikten att det indirekt handlar om vilken samhällsmodell som ska råda på kontinenten.

4) Allianser och internationell positionering

Ryssland drar nytta av militärt stöd från Nordkorea och Iran, samt av Folkrepubliken Kinas stöd. Trots att det fördöms av många länder är sanktionerna begränsade till västvärlden. Diplomatiskt bidrar kriget till att understödja en ”post-västlig” diskurs som finner genklang i det ”Globala syd”, även om Rysslands bidrag till utvecklingsbistånd är försumbart jämfört med Europas. Kriget har stärkt banden mellan EU och Nato genom Sveriges och Finlands medlemskap. Utsikterna för ytterligare utvidgning framstår som kraftfulla hävstänger för kontinentens omvandling.

Punkterna ovan är översatta från rapportens sammanfattning