Idiomatiska uttryck

1 Story

Idiomatiska uttryck och idiom används inom språkforskning som synonymer och ingår i ett växande intresse bland forskare inom fraseologi för flerordsenheter. I detta ORD är ett idiom en sådan och de utmärks av att betydelsen inte framgår av de enskilda orden utan av flera enheter tillsammans.

Med fraseologi avses forskning om hur ord kombineras med varandra och den uppsättning flerordsenheter som finns i ett språk [...] idiom (som kasta in handduken ’ge upp’). (Göteborgs universitetꜜ)

Svar 2 Exempel och referenser till idiom i det svenska språket. Svar 3 Frågor om idiomens nutida begriplighet och användning.

Idiom har också en (idag mindre vanlig) betydelse av särspråk till exempel "hans skånska idiom" för att referera till sv. Akademins svenska.seꜜ. I en avhandling om ordspråk från 2015 sägs att ....

Det finns en stor gråzon mellan ordspråk, idiom och ordstäv och gränsdragningen mellan de olika uttrycken kan vara svår att göra. [...] Idiomen är inte syntaktiskt självständiga enheter utan måste inkorporeras i en kontext. De består oftast av en verbfras: vara någon på spåren, föra någon bakom ljuset, en prepositionsfras: för brinnande livet, i samma veva, eller en nominalfras: familjens svarta får, pudelns kärna. Det finns dock idiom som består av en hel sats, till exempel Det var en annan femma eller Kusten är klar. (Widebäck sid. 24ꜜ)

Wikpedia tar bland annat upp frågan om var idiomen kommer ifrån ...

Många av de svenska idiomen är lånade och översatta från andra språk, ibland felöversatta. En övervägande del av svenska idiom och ordspåk har sitt ursprung i Bibeln eller i latinska, grekiska, arabiska, engelska, franska eller tyska uttryck och visdomsord. (Wikipediaꜜ)

Referenser

• Idiom (språk)   Wikipedia • 3 referenser
• Svenska ordspråk   Wikipedia • 45 referenser
• Idiom i svenska.se
• Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
• Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog, Anders Widbäck (2015), doktorsavhandling, Uppsala universitet

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.08.31 Uppdaterades: 2023.09.07

3 Story

Idiom är inte bara vanliga i dagligt tal de är också ett slags markör på någons kunskap om ett idioms betydelse och hur det passar i en viss kontextORD. Idiom förstås och används olika i olika generationer, sammanhang och grupper. Deras frekvens i dagligt tal varierar också över tiden. Om dessa frågor kom 2007 en uppsatsꜜ med en talande titel Ursäkta, men skulle du kunna göra mig en björntjänst.

Uppsatsen undersöker några olika gruppers förståelse och användning av idiom.

Undersökningen genomfördes med enkäter där 139 informanter, varav ungefär hälften gick i högstadiet och den andra hälften var över 50 år, fick kryssa i flervalsfrågor om betydelse och användning för 20 idiom. Resultatet visade att de äldre informanterna inte bara hade en bättre kännedom om idiomens betydelser, utan också använde sig av idiomen i större utsträckning än de yngre. Vidare gick det att utifrån resultatet se att några av idiomen, främst Göra en björntjänst, håller på att genomgå en förändring i sin betydelse medan andra idiom, såsom Vara en katt bland hermeliner, verkar vara på väg att försvinna ur vårt språk. (Ibid. ur sammandraget)

En artikel Svenska Dagbladetꜜ från 2018 tar upp frågor om idioms och ordspråks nutida begriplighet och användning. Bland annat nämns att språkforskaren Julia Prentice i en avhandlingꜜ visat att ungdomar i flerspråkiga miljöer hade såväl betydelseförskjutningar som sammanblandningar mellan uttryck som innehöll samma ord.

Att göra någon en björntjänstꜜ är som sagt inte att göra något "jättebra" utan att göra något välment som går helt fel. Och det är nog bra om den betydelsen kvarstår.

Referenser

• Forskare: Risk för att våra ordspråk används fel ökar E. Skagegård (2018) artikel i Svenska Dagbladet
• Ursäkta, men skulle du kunna göra mig en björntjänst?, A. Trulsson (2007), Uppsala universitet, D-uppsats
• På rak sak. Om ordförbindelser och konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer, J. Prentice (2010), avhandling - Göteborgs universitet
• Björntjänst   Wikipedia • 2 referenser
• MetaforORD i BiBB^®
• MetaforORD i BiBB^®

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.08.31 Uppdaterades: ....