Hybrit

1 Story

Hybrit värdekedja

Hybrit Development AB är ett svenskt företag som driver ett avancerat projekt med flera nya tekniker för att producera det man kallar "fossilfritt stål". Figuren är en omdesignad version av motsvarande figur på Hybrits hemsida. Hybrit är ett samägt bolag där de största ägarna är LKAB, SSAB och Vattenfall. Om sin mission skriver Hybrit ....

⚬  Driver omställningen mot en fossilfri värdekedja från gruva till stål med fossilfri el och vätgas.
⚬  Ger de tekniska förutsättningarna för att minimera koldioxidutsläppen från järn- och stålindustrin.
⚬  Skapar en forsknings- och utvecklingsplattform för företag i värdekedjan att samverka och skapa de bästa förutsättningarna för det fossilfria stålet.

Namnet Hybrit är en akronym för "Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology". Enligt Wikipediaꜜ har Hybrit ...

beskrivits som den största svenska industriella satsningen någonsin. Projektet har kritiserats för den stora inblandningen av staten och projektets riskfyllda karaktär.

Svar 2 Om att Hybrit är ett kontroversiellt projekt. Svar 3 Uppdateringar inklusive en video från ett seminarium på Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) våren 2023. Svar 4↓ Rapporten "Från brunt till grönt stål".

Internationellt pågår många - och delvis konkurrerande - projekt för att minska koldioxidutsläppen från ståltillverkning som idag anses står för 7-9% av världens antropogena (av människor orsakade) utsläpp av koldioxid. Mer om den internationella utvecklingen inom Grönt stål finns i ett snart kommande ORD i BiBB.

Utvecklingen av projektet Hybrit kommer uppdateras i detta ORD. Hybrit är ett projekt som på grund av sin investeringsstorlek och ett flertal ännu icke besvarade frågor har tilldragit sig stort intresse i media och bland forskare.

H2 Green Steelꜜ är ett annat stort projekt för att tillverka stål i Boden.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

BiBB.se

(bibb.se)
Publicerades: 2023.04.16

Uppdaterades: 2023.09.20


2 Story

Hybrit är ett kontroversiellt projekt i den meningen att det finns mycket olika synpunkter på projektets teknologi, energiförbrukning, investeringsvolym, kommersiell potential, transparens, alternativkostnader och hur strategiska beslut om Hybrit fattats och fattas.

Det får anses rimligt att privata företag och statliga företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad har ett antal affärshemligheter. Ett enormt stort projekt som Hybrit har så stor nationell påverkan att det behövs en tydlig och klar diskussion om vad som öppet bör och kan sägas om projektet och inte. Det finns ingen skarp gräns utan detta är delvis en fråga om makt.

Ett område är vilka organisationer och personer som har ansvar för de beslut som fattas. Detta är en av frågorna i en intervjuꜜ i kanalen Riks med forskaren Christian Sandström.

En artikel i tidskriften Kvartal ställs frågan Lever vi en grön bubbla?ꜜ och den drar paralleller mellan historiska gröna projekt som etanol - och Hybrit.

I tidskriften Ekonomisk Debatt framför Magnus Henrekson och Christian Sandström i artikeln Det ”gröna” stålet i Norrland – ett nytt Stålverk 80?ꜜ mycket kritiska synpunkter på de stora stål- och vätgasprojekten i Norrland. Bland annat berörs frågor om beslutsfattandet, konsensuskultur, energiåtgång, miljönytta, politikernas roll och de samhällsekonomiska effekterna. De tar upp den mycket stora elåtgången i Hybrit och skriver ...

Hybrit-företagen och H2 Green Steel har tillsammans för avsikt att förbruka 82 TWh per år, fördelat på 55 TWh för LKAB:s järnsvamp, 15 TWh för SSAB:s vätgasstål och 12 TWh för H2GS. Detta motsvarar Finlands totala årliga elanvändning, drygt fem gånger vattenkraftsproduktionen i Norrbottens län och mer än hälften av Sveriges nuvarande elanvändning. (Ibid.)

Hybrit har också diskuterats i större media som i en ledarartikel i Expressen Klarar du att säga nej Ebba Busch?ꜜ. Bland annat står ...

Frågan är därför inte om världen ska ställa om till grönt stål, utan vilken roll Sverige ska ta på sig i denna omställning. [...] Nu konstaterar Affärsvärlden i stället att ”SSAB har tappat den gröna ledartröjan: Utmanarna har en klar fördel” (18/1 2023). Både tyska och spanska stålkoncerner väntas producera mer fossilfritt stål än SSAB och komma i gång tidigare med kommersiell produktion. [...] Redan till år 2030 behöver Hybrit 20 TWh el för sin vätgasproduktion. Varifrån ska denna el komma? Den väldigt grundläggande frågan har ingen något svar på i dagsläget. Det måste gå, tycks vara svaret som alla nöjer sig med. (Ibid.)

(Sedan artikeln publicerades har Anna Dahlberg blivit statssekreterare hos statsministern.)

I en serie artiklar i Svenska Dagbladet har Peter Wennblad ställt frågor om Hybrit. En av dessa hade rubriken Svenskarna köper klimatgrisen i säcken?ꜜ En central fråga i artikelserien handlar om insyn och sekretess ...

Men klimatpolitiken och omställningen av Sverige? Ska verkligen bärande delar av tidernas största, dyraste och mest omvälvande samhällsprojekt vara hemliga för medborgarna?br>Så är det nämligen. [...]

Var gränsen går mellan det privata och det allmänna intresset är svårt att säga. Rentav omöjligt.
Däremot kan man med säkerhet säga att Hybritprojektet är extremt komplext och riskfyllt. Och kostsamt. LKAB kommer att investera uppemot 400 miljarder kronor de närmaste decennierna för att ställa om sin produktion.

En komplikation i dessa frågor - och andra - är att vissa referenser ligger bakom betalväggar vilket gör att de kanske inte är nåbara för många.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.04.16
Uppdaterades: ....


3 Notis

Seminarium på IVA

Ingenjörsvetenskademien (IVA) hade den 27 april ett gratis event (en debatt) med temat "Biter det svenska fossilfria stålet?". I panelen finns både förespråkare för Hybrit och dess kritiker. I ingressen till eventet står ...

Just nu pågår några av Sveriges största industrisatsningar i modern tid för att utveckla teknik och metoder för tillverkning av fossilfritt stål. Vilka är drivkrafterna, möjligheterna och utmaningarna?

Till videonꜜ och talarna i panelen.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.04.16
Uppdaterades: 2023.10.10


4 Notis

Rapport: "Från brunt till grönt stål"

Rapporten som är författad av ekon. dr. David Sundén har underrubriken Bedömning av satsningarna på fossilfritt stål i Norrland utifrån ett teknik- och marknadsperspektiv

Rapporten belyser de investeringar som LKAB:s, SSAB:s och H2GS planerar i Norrland på vad som i media benämnts som fossilfritt stål. [...] Rapporten är den första i en serie inom ramen för Skandinaviska Policyinstitutets projekt ”Samhällsekonomiska effekter av att producera fossilfritt stål i norra Sverige”. Detta delprojekt lägger grunden för en företags- och samhällsekonomisk bedömning av satsningarna på att producera fossilfritt stål i norra Sverige. (Presentation på Skandinaviska Policyinstitutets hemsida)

Rapportens slutsatser i punktform

☑ Satsningarna kan inte förväntas leda till vare sig förbättringar på stålets kvalitet eller produktionskostnader.

☑ Tekniken ger inga konkurrensfördelar.

☑ ”Det gröna stålet” kommer fortfarande innebära stora mängder koldioxidutsläpp.

☑ Vinsterna från den högkvalitativa järnmalmen riskerar slarvas bort på ett projekt som kan bli helt olönsamt.

☑ Bolagen satsar allt på ett kort vilket gör att de saknar alternativ att falla tillbaka på.

☑ Elåtgången för att producera kommer påverka hela nordiska elmarknaden.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.11.08
Uppdaterades: 2023.11.09

Energi Kontroversiella ORD

     



Lista på eventuellt nya ORD i BiBB.  
Något du är extra intresserad av?



You know a lot, we may add a little®