Falsk balans
AI-dialoger Kontroversiella ORD Ryssland-Ukraina
1 Notis
Falsk balans syftar på att media i sin ambition att framstå som sakliga, rättvisa och balanserade ger lika mycket utrymme - och indirekt trovärdighet - åt båda sidor även när dokumenterade fakta stöder den ena sidan väsentligt mer än den andra.
Artikeln om falsk balans i svenska Wikipedia är tunn medan den är väsentligt bättre i engelska Wikipediaꜜ. I ett exempel sägs att medan 97% av alla forskare 2013 ansåg att klimathoten har orsakats av människor hävdade 69% av gästerna i TV-kanalen Fox NewsORD att det inte var så.
Svar 2 AI-dialog. Svar 3 Exempel med Rysslands krig mot Ukraina och om klimatproblemen.
Falsk balans är en partiskhet som vanligen härrör från ett försök att undvika partiskhet och ger ostödda eller tvivelaktiga positioner en illusion av respektabilitet. Det skapar en allmän uppfattning om att vissa frågor är vetenskapligt kontroversiella, även om de i verkligheten kanske inte är det, vilket skapar tvivel om forskningens vetenskapliga tillstånd, och kan utnyttjas av intressegrupper som företag - som fossilindustrin eller tobaksindustrin, eller ideologiskt motiverade aktivister som vaccinationsmotståndare eller kreationister. (en. Wikipedia) Originalꜜ
Referenser
- Falsk balans Wikipedia • 3 referenser
- False balance Wikipedia • 24 referenser
Skribent
Publicerades: 2023.07.27 Uppdaterades: 2023.09.07
2 AI-dialog via ChatGPT
Fråga: Vad menas med "falsk balans" i media?
"Falsk balans" är en term som används för att beskriva en tendens i nyhetsrapportering där journalister presenterar en fråga som om det fanns två lika giltiga sidor, även när det inte är fallet. Detta görs ofta i strävan efter att upprätthålla en uppfattning om objektivitet eller balans.
Ett exempel kan vara inom vetenskapsjournalistik, där en majoritet av vetenskapssamhället kanske stöder en viss uppfattning, men medierna presenterar det som en 50/50-split mellan den vetenskapliga synpunkten och en minoritetsåsikt för att "balansera" berättelsen. Detta kan leda till att allmänheten missförstår den verkliga balansen av bevis och opinion inom vetenskapen.
Ett annat exempel kan vara politisk rapportering, där vissa frågor presenteras som om det fanns lika starkt stöd för två motstridiga positioner, när den faktiska balansen av opinion kanske lutar mycket mer åt ena sidan.
Falsk balans kan leda till misinformation och en förvrängd förståelse för viktiga frågor.
Skribent
Svaret via ChatGPT-4 23.07.27 (version 23.07.20). Accepterat av redaktionen i BiBB®
Publicerades: 2023.07.27
Uppdaterades: 27 juli 2023
3 Story
Ett exempel om Ryssland och ett om klimatförnekelse
Alla politiker ljuger inte lika mycket, en del ljuger mycket mer än andra. Rysslands statschef Vladimir Putin ljuger oavbrutet om Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina. Hur många intervjuer med honom "bör" Sveriges Television sända och ledande media publicera (på nyhetsplats)? Och bör dessa ha en kommentar eller inte? Något generellt svar finns inte och varje tidning/kanal har sin policy. Det sägs ofta att upprepade lögner kommer att finna sina troende. Sanningen ligger dock inte alltid mitt emellan.
DN:s chefredaktör Peter Wolodarski om falsk balans i media
En ledartikel i Dagens Nyheter - En intellektuell fasad är inget vaccin mot stolligheterꜜ som illustreras av en stor bild på författaren Lena Andersson - har som utgångspunkt hennes inlägg i Studio 1ꜜ om klimatförändringar och en tidigare krönika i SvDꜜ.
I ett stycke står att juli 2023 uppmätts som varmast någonsin och var cirka 1,5 grader varmare än snittet för åren 1850–1900 enligt EU:s klimattjänst Copernicus.
När jag lyssnar på Lena Andersson i P1:s ”Studio ett”, eller läser henne i Svenska Dagbladet, ser jag inga referenser till dessa grundläggande förhållanden. Eller till forskningens etablerade samband mellan koldioxidutsläpp och stigande medeltemperatur. I stället vill hon ”ifrågasätta”, vara skeptisk. (Wolodarski)
// Andersson använder en inte ovanligt argumentationsmodell för personer som är vaccinskeptiker, konspirationsteoretiker och klimatförnekare, att hävda att "stora media" inte publicerar deras åsikter i lika hög grad som de beskrivningar som räknas som "etablerade".// (Kommentar av redaktionen i BiBB)
Wolodarski säger att Lena Andersson vederlägger med sina texter tesen om att kontroversiella uppfattningar inte tillåts i den svenska offentligheten. Och fortsätter ...
Det är en medial sjuka i vår tid av massiv desinformation, som Trumpåren och sociala medier bidragit till, att reducera allt till en ”debatt”. Mediers uppgift är inte bara att ”guida” eller ”balansera” mellan olika inlägg. Det är att fungera som organ för kunskap, så att medborgaren lättare kan verka i demokratin. (Wolodarski)
Att ge lika mycket plats åt enskilda debattörers semesterobservationer (hotellpersonalen på Sicilien ”kallar det normal sommar”) som etablerade institutioners mätningar och forskarsamhällets slutsatser, är inte bara att skapa falsk balans. Det är att svika det journalistiska uppdraget: att försöka komma så nära sanningen som möjligt.(Wolodarski)
Referenser
- En intellektuell fasad är inget vaccin mot stolligheter, Peter Wolodarski, DN (2023.08.20) ledarartikel
- Till slut kom äntligen extremvädret, Lena Andersson, (2023.08.12), krönika i Svenska Dagbladet
- Har svensk media blivit väderfixerad?, Sveriges Radio P1 (2023.08.15)
Skribent
Publicerades: 2023.07.27 Uppdaterades: 20 augusti 2023.08.20
Ditt intresse bidrar till nya ORD i BiBB.
Se Lista och Guide till nya ORD.
You know a lot, we may add a little®