Energistadgefördraget

2 Story

En artikel i Sveriges Naturꜜ (2020) beskriver svårigheterna att förändra ECT-avtalet. Utöver att starka krafter vill skydda befintliga investeringar i bland annat fossil produktion har avtalet flera punkter som kritikerna vill ska förändras som till exempel ...

I den europeiska debatten har tongångarna gått höga mot fördraget. I EU-parlamentet har skarpa hot framförts från toppolitiker. Ett upprop har samlat flera hundra akademiker och klimataktivister med uppmaningen att fördraget ska begravas. Men ytterligare en förändring anses också central, nämligen att ogilitigförklara skrivningarna som binder parterna vid reglerna 20 år efter det att de klivit ur. (ref. artikeln)

Häromåret fick Italien betala 2 miljarder i skadestånd med hänvisning till denna så kallade "solnedgångsparagraf" trots att man lämnade organisationen 2016.

2020 publicerades ett öppet brevꜜ av ett stort antal klimatforskare med flera som innehöll hård kritik mot ECT-avtalet.

I en debattartikel i DN (2023) framför Rikard Allvin att ECT-avtalet idag ...

Energistadgefördraget skapades under 1990-talet i syfte att ge en extra garanti för västerländska energiinvesteringar i det forna östblocket, men dess tillämpningsområde har radikalt förändrats under de senaste 15 åren. I dag används avtalet snarare som ett påtryckningsmedel för stora företag med fossila investeringar i syfte att motarbeta ny klimat- och miljölagstiftning.

Sverige är nu ordförandeland i EU - men regeringen har hittills varit tyst i denna fråga - och Allvin framför att avtalet är förlegat och klimatskadligt och att EU i sin helhet borde lämna avtalet.

Utdrag ur EU:s officiella tidning

Nedanstående referens om ett misslyckat försök att ändra energistadgefördragetꜜ är ett utdrag ur EU:s officiella tidning.

Punkter i texten säger i punkterna I till L ...

I. De avtalsslutande parterna nådde den 24 juni 2022 en principöverenskommelse om moderniseringen av energistadgefördraget. Ändringarna av fördraget omfattar ändringar av energistadgefördragets standarder för investeringsskydd och en hänvisning till ländernas rätt att vidta lagstiftningsåtgärder av skäl som miljöskydd eller klimatåtgärder.

J. Lagtexten i det slutliga avtalet har ännu inte offentliggjorts formellt, vilket inte lever upp till transparensnivån i EU:s övriga handels- och investeringsavtal.

K. Sedan förhandlingarna avslutades har Tyskland, Frankrike, Spanien, Nederländerna, Polen, Slovenien och Luxemburg, som tillsammans representerar mer än 70 % av EU:s befolkning, meddelat sin avsikt att dra sig ur energistadgefördraget. Italien drog sig ur energistadgefördraget 2016. Andra medlemsstater överväger fortfarande möjligheten att dra sig ur energistadgefördraget.

L. Rådet har inte lyckats nå kvalificerad majoritet för en modernisering av energistadgefördraget som grund för antagandet av moderniseringen vid energistadgekonferensen i november 2022. Som en följd av detta togs moderniseringen bort från energistadgekonferensens dagordning.

Utdraget visar i sin helhet många länders uttalade önskan att fördraget revideras och moderniseras. Hanteringen visar också att de intressen som vill förhindra en grön energiomställning har stor legal makt. Då dessa frågor är komplicerade att förstå för gemene man och gemene politiker är det av värde att frågan om det föråldrade energistadgefördraget oftare tas upp till diskussion i olika fora och media.

Referenser

• Sverige kan inte låta sig tas som gisslan av fossilbolag, Rikard Allvin, handelsexpert | debattartikel i DN (23.04.30)
• Vill ändra energibolagens möjlighet att stämma stater som ställer om, artikel i Sveriges Natur (2020.12.21)
• Open letter from climate leaders and scientists to signatories of the Energy Charter Treaty (ECT), (2020)
• Resultatet av moderniseringen av energistadgefördraget, utdrag 6 sidor från EU: officiella tidning 2023.05.11 | Utdraget finns på BiBBs server

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.05.02 Uppdaterades: 2023.05.17