Encyclopédie Méthodique

1 Story

Méthodique: volym om handel

Mellan 1782 och 1853 utkom inte mindre än 206 volymer av ett idag alltför okänt franskt uppslagsverk som heter Encyclopédie Méthodique. Till skillnad från den berömda Encyclopedién av Denis Diderot med flera är innehållet organiserat efter ämnen, inte i alfabetisk ordning.☉

För en svensk läsare är det enklast att se de olika bandens omfattning och innehåll via en artikel i norska Wikipediaꜜ. Som exempel kan här noteras: Naturhistoria (9 band), Medicin (8 band), Rättsvetenskap (8 band), Konst & hantverk (8 band), Botanik (5 band), Antiken och mytologi (5 band) och Historia (5 band).

Initiativtagare till verket - som vanligen kallas "Méthodique" - var den inflytelserike förläggaren och författaren Charles-Joseph Panckoucke (1736 – 1798)ꜜ. Efter hans död fortsatte utgivningen av hans dotter och svärson.

Svar 2 AI-dialog via AI-ChatGPT om jämförelser mellan de bägge uppslagsverken. Exempel på att man kan föra en längre dialog med en AI-tjänst som ChatGPT.

Panckoucke kände Diderot och ursprungligen var Méthodique tänkt som en uppdatering av Encyclopédien men detta accepterade inte Diderot. Dock kom herrarna överens 1780 och verket kunde inledas på allvar. Att Diderot ändrade sig kan möjligen hänga samman med att han kände sin ålder: Diderot dog 1784. Det är intressant att man redan på den tiden var mycket medveten om behovet av uppdateringar av redan publicerat innehåll.

Köparna tecknade abonnemang på Métodique men fick ha stort tålamod då det som Panckoucke skrev till sina abonnenter var en stor och komplicerad uppgift. Antalet bidragslämnare i verket är cirka 2.000 och själva tryckningen lär ha engagerat cirka 1.000 personer.

Jämförelse Méthodique och <<Encyclop´édie av Diderot

Under senare år har forskare i allt högre grad börjat intressera sig för "Méthodique" och boken From ‘Encyclopédie’ to ‘Encyclopédie méthodique’ från 2013 av K.H. Doigtꜜ är ett bra exempel. Méthodique är ett verk som utvecklades under arbetets gång från mer av ett supplement och en uppdatering av Encyclopédien till ett verk av en helt annan karaktär. Hennes ambition är att analysera hur material i Encyclopédien har hanterats i Méthodique. Vad har reviderats, vad har tagits bort, vad finns med i form av både tidigare och ny text där den senare kritiserar den tidigare och andra jämförelser. Hon skriver ...

Titelns 'metod' talar för den nya encyklopedins avsedda instruktionsroll. Varje volym skulle ge vad som kan beskrivas som en självstudiekurs inom sitt kunskapsområde, med en inledande översikt, en analytisk disposition som organiserar artiklarna i ämnet och sedan artiklarna i alfabetisk ordning. (Ibid.) Original

Boken är klart intressant om man vill fördjupa sig i uppslagsverkens historia. Många av den tidens problem och utmaningar har kunnat lösas i vår digitala värld, inte på ett sätt utan på flera. I gengäld har vi fått andra problem.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

BiBB.se

(bibb.se)
Publicerades: 2023.08.29

Uppdaterades: 2023.09.21


2 AI-dialog

Fråga 1: Kommentera likheter och skillnader mellan 'l'Enclopedie' av Diderot och 'Encyclopedie Méthodique ' av Panckouke?

"L'Encyclopédie" av Denis Diderot och Jean le Rond d'Alembert, och "Encyclopédie Méthodique" av Charles Joseph Panckoucke är två av de mest framstående uppslagsverken från 1700-talets Frankrike. Här är några likheter och skillnader:

Likheter:

1.   Syfte: Båda uppslagsverken var försök att sammanställa och sprida kunskap för att belysa och utbilda allmänheten.

2.   Omstriddhet: Båda verken stötte på motstånd, särskilt från kyrkan, på grund av de progressiva och ibland sekulära åsikterna de presenterade.

3.   Format: Båda uppslagsverken var omfattande i sitt innehåll, och involverade många bidragsgivare och redaktörer.

Skillnader:

1.   Omfattning och struktur: Diderots "L'Encyclopédie" var mer än en encyklopedi i den traditionella bemärkelsen. Den kombinerade uppslagsverk med essäer och filosofiska diskussioner. "Encyclopédie Méthodique" av Panckoucke, å andra sidan, strävade efter en mer systematisk och ordnad presentation av kunskap, sorterad efter ämnesområde.

2.   Tidpunkt för publicering: "L'Encyclopédie" publicerades mellan 1751 och 1772, medan "Encyclopédie Méthodique" började publiceras 1782 och fortsatte fram till 1832. Den senare kan ses som en uppföljare eller utvidgning av Diderots och d'Alemberts projekt.

3.   Bidragsgivare: Medan "L'Encyclopédie" hade bidrag från ledande filosofer och tänkare från upplysningstiden som Voltaire, Montesquieu och Rousseau, hade "Encyclopédie Méthodique" ett annorlunda upplägg, med experter inom särskilda områden som skrev om sina specialområden.

4.   Reaktion och inflytande: "L'Encyclopédie" ses ofta som en av de mest inflytelserika böckerna från upplysningstiden och spelade en nyckelroll i att forma den offentliga meningen före den franska revolutionen. "Encyclopédie Méthodique" var inte lika omvälvande men tjänade som en viktig resurs för specialister inom olika fält.

Sammanfattningsvis var båda dessa uppslagsverk ambitiösa projekt som syftade till att förmedla och systematisera mänsklig kunskap. Medan Diderots "L'Encyclopédie" hade ett mer filosofiskt och omvälvande grepp, var Panckouckes "Encyclopédie Méthodique" mer inriktad på ordning och detaljrikedom inom specifika områden.

Fråga 2: Kan man säga att dessa bägge verk utgör grundmodellen för våra dagars såväl tryckta som digitala uppslagsverk?

Ja, det kan man definitivt hävda. "L'Encyclopédie" av Diderot och d'Alembert samt "Encyclopédie Méthodique" av Panckoucke representerade betydande framsteg inom kunskapssammanställning och -spridning. De introducerade och förfinade många av de principer och metoder som fortsätter att informera uppslagsverk idag, både tryckta och digitala:

1.   Systematik: Båda verken eftersträvade en strukturerad presentation av kunskap. Genom att organisera informationen på ett lättförståeligt sätt banade de väg för hur moderna uppslagsverk struktureras.

2.   Interdisciplinärhet: "L'Encyclopédie" och "Encyclopédie Méthodique" tog in bidrag från experter inom olika fält, vilket innebar att de omfattade ett brett spektrum av ämnen och discipliner. Detta är något som vi ser i uppslagsverk idag – från Wikipedia till specialiserade vetenskapliga databaser.

3.   Överklagande till allmänheten: Verken var avsedda att spridas bland allmänheten, vilket är en central princip för moderna uppslagsverk. De representerade idén att kunskap ska vara tillgänglig för alla.

4.   Kollaborativt skapande: Precis som många av dagens digitala uppslagsverk (t.ex. Wikipedia) bygger på bidrag från en mängd olika skribenter, så innehöll dessa encyklopedier arbete från en rad tänkare och experter.

5.   Kontinuerlig uppdatering: "Encyclopédie Méthodique", särskilt, var ett pågående projekt som uppdaterades och utökades under många år. Detta påminner om hur digitala uppslagsverk ständigt uppdateras för att återspegla ny kunskap och rön.

6.   Kritiskt tänkande: Diderots "L'Encyclopédie" var särskilt känd för att ifrågasätta etablerade tankesätt och presentera nya idéer. Detta kritiska tänkande är grundläggande för vetenskaplig forskning och moderna uppslagsverk.

Medan dessa 1700-talsverk naturligtvis skiljer sig från dagens digitala plattformar i många avseenden, kan deras inflytande ses i hur vi samlar, organiserar och distribuerar kunskap idag. De var avgörande steg mot den demokratisering av information som vi nu tar för givet i den digitala eran.

Fråga 3: I punkt 3 står 'Överklagande till allmänheten'. Är inte detta fel rubrik till efterföljande text?

Du har rätt. Titeln "Överklagande till allmänheten" verkar felaktig i detta sammanhang. Det jag menade att framhäva var hur dessa uppslagsverk var tänkta att vara tillgängliga och förståeliga för en bredare allmänhet snarare än enbart för en akademisk elit. Ett mer passande rubrikval skulle kanske vara "Tillgänglighet för allmänheten" eller "Breddad tillgänglighet". Tack för att du påpekade det!

Fråga 4: Vad kan det bero på att 'lEncyclopédie' är mycket välkänd medan 'Metodique' är nästa okänd utom av en grupp specialister och forskare?

Det finns flera anledningar till varför "L'Encyclopédie" av Diderot och d'Alembert har uppnått större berömmelse jämfört med "Encyclopédie Méthodique" av Panckoucke:

1.   Tidpunkt och Kontext: "L'Encyclopédie" publicerades vid en tidpunkt då upplysningsidealerna var på uppgång. Den kom ut i ljuset precis när Europa genomgick en omfattande intellektuell och kulturell omvälvning. Detta gjorde verket till en symbol för upplysningstidens ideal och strävanden.

2.   Kontrovers: "L'Encyclopédie" var mycket kontroversiell vid sin tid och stötte på motstånd från både kyrkan och staten. Denna kontrovers hjälpte paradoxalt nog till att öka verket berömmelse.

3.   Bidragsgivare: Som tidigare nämnts bidrog många framstående filosofer och tänkare till "L'Encyclopédie", inklusive Voltaire, Montesquieu, och Rousseau. Deras deltagande höjde verket profil och betydelse.

4.   Innehåll: Medan "Encyclopédie Méthodique" var mer specialiserad och detaljorienterad, omfattade "L'Encyclopédie" en blandning av teknisk kunskap, filosofi, kritik och essäer. Detta gjorde den mer tilltalande för en bredare publik.

5.   Historisk Påverkan: "L'Encyclopédie" tillskrivs ofta en viktig roll i att forma den offentliga meningen före den franska revolutionen och anses av många historiker ha haft en direkt påverkan på händelserna som ledde till revolutionen.

6.   Tillgänglighet och omfattning: Medan "L'Encyclopédie" var stort, var "Encyclopédie Méthodique" ännu större och mer omfattande, vilket kan ha gjort den mindre tillgänglig för genomsnittsläsaren.

Det bör noteras att även om "Encyclopédie Méthodique" kanske inte har uppnått samma kulturella genomslagskraft som "L'Encyclopédie", var det ändå ett otroligt ambitiöst och betydelsefullt verk i sig. Dess specialiserade och systematiska natur har gjort den mycket värdefull för forskare inom specifika områden, men detta kan också vara en anledning till att den inte är lika allmänt känd av allmänheten.

Fråga 5: Vad finns det för forskning om "Encyclopédie Méthodique"?

"Encyclopédie Méthodique" av Charles Joseph Panckoucke och senare av hans dotter Agnès-Adélaïde de Panckoucke och svärson Henri Agasse, är ett betydande verk inom den vetenskapliga och kulturella historien. Trots att det kanske inte är lika välkänt som Diderot och d'Alemberts "L'Encyclopédie", har det ändå varit föremål för forskning och studier.

Här är några aspekter av forskningen kring "Encyclopédie Méthodique":

1.   Innehållsanalys: Forskare har granskat innehållet i "Encyclopédie Méthodique" för att förstå hur vetenskap och kunskap organiserades och presenterades vid den tiden. Detta erbjuder insikt i hur olika vetenskapliga discipliner och yrken sågs under den senare delen av upplysningen.

2.   Bidrag till vetenskapliga discipliner: Eftersom "Encyclopédie Méthodique" är organiserad disciplinvis har den undersökts för att förstå hur specifika vetenskapliga områden utvecklades och representerades. Exempelvis innehåller verket avsnitt om naturlig historia, medicin, juridik och mycket annat.

3.   Utgivningshistoria: Forskare har också intresserat sig för själva processen med att skapa och publicera detta massiva verk. Det innefattar studier om Charles Joseph Panckoucke, en framstående bokhandlare och förläggare av sin tid, samt andra individer som var involverade.

4.   Kulturell och social inverkan: Precis som med andra encyklopedier från denna period, har det funnits forskning kring hur "Encyclopédie Méthodique" påverkade eller speglade kulturella och sociala trender i 1700-talets Frankrike.

5.   Jämförelser med andra verk: Naturligtvis finns det även studier som jämför "Encyclopédie Méthodique" med andra samtida uppslagsverk, inklusive "L'Encyclopédie" av Diderot och d'Alembert.

För den som är intresserad av att utforska forskningen kring "Encyclopédie Méthodique" djupare, rekommenderas det att söka i vetenskapliga databaser, bibliografier och specialiserade tidskrifter inom fransk upplysningshistoria eller vetenskapshistoria. Bibliotek som ägnar sig åt särskild samlingsvård kan också ha relevant material och resurser.

Fråga 6: Nämn några forskare inom detta område och deras verk /artiklar

Även om "Encyclopédie Méthodique" inte har samma omfattande forskningsprofil som Diderot och d'Alemberts "L'Encyclopédie", har den ändå studerats av vissa specialister inom området för upplysningstidens historia och uppslagsverkens historia.

När det kommer till forskare som har ägnat sig åt studiet av upplysningens encyklopedier eller specifikt till "Encyclopédie Méthodique", kan listan variera beroende på publikationens ålder, språk och tillgänglighet. Vid tidpunkten för mitt senaste träningsdata (september 2021), kan jag inte ange specifika artiklar eller verk om just "Encyclopédie Méthodique" från samtida forskare utan att göra en verklig sökning.

Däremot är några framstående forskare inom området för upplysningen och dess litteratur:
 Robert Darnton: Känd för sitt arbete om litterär liv och tryckfrihet under den franska upplysningen. Även om han inte har fokuserat uteslutande på "Encyclopédie Méthodique", har han granskat det kulturella och intellektuella landskapet i 1700-talets Frankrike.

  Daniel Roche: En historiker specialiserad på det 18:e århundradets Frankrike. Hans arbete berör ofta kulturella och intellektuella trender under upplysningen.

Om du är särskilt intresserad av forskning kring "Encyclopédie Méthodique", rekommenderar jag att besöka akademiska bibliotek eller använda online akademiska databaser som JSTOR, Google Scholar eller similar. Dessa källor kommer att ge dig möjlighet att söka efter specifika artiklar, böcker och andra publikationer om ämnet.

Skribent

Svar via ChatGPT-4 (version 3 aug. 23) 23.08.29 . Accepterat av redaktionen i BiBB®

Publicerades: 2023.08.29
Uppdaterades: ....

Kultur

     



Lista på eventuellt nya ORD i BiBB.  
Något du är extra intresserad av?



You know a lot, we may add a little®