Dela
Cornelis Drebbel
1 Notis
Inspirationen till detta ORD kommer från en artikel om uppfinnaren och den mångsidigt begåvade Cornelis Drebbelꜜ i Svenska Dagbladet. Rubriken säger att Drebbel är okänd och artikelns slutmening är att Drebbel levde under knappa förhållanden i London, där han dog 1633. Och sedan glömdes han bort. Vilket både sant och osant. Detta gäller nog i Sverige men i många andra länderꜜ är han både känd och hyllad. I Wikipedias många versioner finns det en artikel om Cornelis Drebbel på 28 språk.
Svar 2 Om Cornelis Drebbel. Svar 3 Om bortglömda konstnärer, uppfinnare och andra banbrytare.
Cornelis Drebbel har inte, enligt Alvestrand, fångats upp av tidigare och aktuella svenska uppslagsverk så det är ett nöje att lyfta fram Cornelis Drebbel i BiBB. Understreckaren är en bra berättelse om Drebbels liv och produktion. Det behövs nu en serie lyckosamma tillfälligheter om Drebbel ska synas utan kikare mot utlandet.
Referenser
- Finns någon mer orättvist okänd?, Anders Alvestrand, professor em vid KI (2023.05.17) | understreckare i Svenska Dagbladet om Cornelis Drebbel
- Cornelis Drebbel
Wikipedia • 1 referens - Cornelis Drebbel
Wikipedia, • 28 referenser
Skribent
Publicerades: 2023.05.19 Uppdaterades: 2023.05.24
2 Story
Cornelis Drebbel levde mellan 1572 och 1663 (cirka 60 år). Född holländare men flyttade till London 1605. Han beskrivs ofta som ingenjör och uppfinnare med en lång rad sinnrika konstruktioner på sin meritlista. Han räknas ofta, vilket inte är helt korrekt, som uppfinnaren av ubåten. Med sex barn krävdes både hårt arbete i laboratoriet och inflytelserika välgörare. Bland dessa räknades konungen James den förste (död 1625) och hans son prins Henry av Wales (död 1612). Med deras stöd fick han ett eget laboratorium på Eltham Palaceꜜ in Greenwich.
För den som vill bekanta sig mer med Cornelis Drebbel rekommenderas ett besök på denna engelska sajt om Drebbelꜜ som drivs av Stiftelsen Drebbel. Där finns omfattande dokumentation, timeline med mera. Här hittar man också en text om det var Drebbel som uppfann hur man skapade "syre". Om hans termometrar, äggkläckningsmaskin, unika rödfärg, pumpmaskin med mera.
Om ödet velat annorlunda kunde Drebbel ha blivit konstnär. Han var en utmärkt koppargravör och kartan ovan visar på stor artistisk talang. Via länken nedan till en zoombar bildꜜ kan man se den imponerande detaljrikedomen.
Även om Cornelis Drebbel inte uppmärksammats i Sverige finner man många spår på andra ställen. En artikel från 1955 av Colieꜜ handlar om Drebbel och hans franska forskarkollega Salomon de Caus och inte minst om hur den betydlig mer kände Francis Bacon inspirerats av dessa båda forskare. Hans liv slutade nog inte så lyckligt då hans laboratorium avvecklats och han lär ha drivit en pub i Londons hamnkvarter och levt under enkla omständigheter.
Den idag mycket respekterade amerikanska historikern Vera Kellerꜜ skrev 2008 sin avhandling om Cornelis Drebbelꜜ. Keller har senare skrivit flera mycket intressanta böcker om hur en ny syn på vetenskapen växte fram från slutet av 1500-talet. Bland hennes verk finns Knowledge and the Public Interest, 1575–1725 (Cambridge UP, 2015), och The Interlopers: Early Stuart Projects and the Undisciplining of Knowledge (Hopkins, 2023).
1932 skrev Dr. G Tierieꜜ en bok om Cornelis Drebbel. Den ger en intressant och detaljrik bild av hans liv, person och verksamhet. Boken är en faksimil.
Några kapitelrubriker: The story of Drebbel's life | Drebbel as engraver and author; some information regarding his inventions | Mechanical instruments | Optical instruments
Referenser
- Colie R.L. (1955) 'Cornelis Drebbel and Salomon de Caus: Two Jacobean Models for Salomon's House', Huntington Library Quarterly Vol. 18, No. 3 (May, 1955), pp. 245-260
- Eltham Palace Wikipedia M, 23 referenser
- Site about Cornelis Drebbel
- Karta av staden Alkmaar, etsning 1597 av Cornelis Drebbel
- Vera Keller, professor i historia vid Oregon university
- Cornelis Drebbel (1572–1633): Fame and the making of modernity, Keller Vera, PhD thesis (2008), Princeton
- Cornelis Drebbel, Tierie G. (1932), pdf 144 sidor. Faksimil. In English
Skribent
Publicerades: 2023.05.19 Uppdaterades: 2023.05.23
3 Notis
Svaren ovan har tydligt visat att Drebbel inte alls har varit eller är bortglömd även om alla facklors sken inte lyser hela vägen till Europas norra breddgrader. Men man kan vara bortglömd på olika sätt och av olika anledningar. Många begåvade kvinnor har genom historien snarare blivit bortgömda än bortglömda. Idag gräver konstkuratorer efter målande och skulpterande kvinnor och litteraturforskare får förlag att bredda sin utgivning - för att ta några exempel.
Men även inom vetenskap och teknik finns liknande berättelser. Att italienaren Filippo Pacciniꜜ upptäckte koleravibronen 1854 glömdes bort och det var inte förrän 1966 som det officiellt erkändes att det var Paccini som först gjort upptäckten och inte tysken Robert Koch.
John Harrisons banbrytande mekaniska klockor som löste Longitudproblemetꜜ försvann i en källare i engelska amiralitetet och återfanns och restaurerades 1920-33 av klockspecialisten och sjöofficeren Rupert Gould. Både berättelsen om Longitudproblemet och klockorna som idag finns på Royal Observatory i Greenwich är mycket spännande. Filmen Longitude växlar mellan centralpersonernas med- och motgångar mellan 1700-talet och 1900-talet.
Referenser
- Om koleraepidemin i Landskrona 1853-54 via IDstories.se
- LongitudproblemetORD i BiBB®
Skribent
Publicerades: 2023.05.19 Uppdaterades: 2023.10.07
Ditt intresse bidrar till nya ORD i BiBB.
Se Lista och Guide till nya ORD.
You know a lot, we may add a little®
