Debattartiklar

1 Notis

debattartikel
Fritt efter Piet Mondrian (J.S.)

Debattartiklar är ett viktigt verktyg - en arena - för ett lands demokratiska dialoger. Debattartikelnꜜ är enligt Wikipedia ...

En debattartikel är ett uttrycksmedel som används i tidningar, och har vissa likheter med insändare. [...] Debattartiklar har seriösare karaktär och författaren måste alltid träda fram med sitt namn.

Svar 2 Om vem som kan läsa debattartiklar då dessa ofta är bakom en betalvägg. Se uppdatering från journalist i Sydsvenskan.

En debattartikel handlar ofta om ett ämne av nationellt intresse och är inte en krönika, en insändare eller en ledarartikel. Krönikor är ofta personliga reflektioner över stort och smått och publiceras av "krönikörer" som skriver regelbundet i någon eller några tidningar eller tidskrifter. En insändare i en tidning placeras under en annan rubrik i tidningar och kan mer sägas vara en "folkets röst" i en ofta mer lokal fråga. Ledarartikeln har historiskt varit uttryck för en tidnings åsikt eller ställningstagande i en fråga, något som luckrats upp under senare år.

Debattartiklar är lätta att hitta i en tidning eller tidskrift då de ofta förekommer under rubriken Debatt. Debattartiklarna har en redaktör som väljer och granskar de vanligen insända förslagen till en debattartikel. De mest attraktiva debattsidorna är de med stor räckvidd och hög status som DN, SvD, GP, Sydsvenskan, Expressen och Aftonbladet. Redaktionerna får betydligt fler artikelförslag än vad som publiceras. Flertalet tidningar har idag tagit bort möjligheten att direkt online kommentera en debattartikel. Många tidningar har tips om hur man skriver en debattartikel eller insändare.

Debattartiklar i stora media har ofta avsändare från stora politiska, fackliga och andra "intressenära" organisationer. Men även andra röster förekommer och då inte sällan från forskarvärlden.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

BiBB.se

(bibb.se)
Publicerades: 2023.08.15
Uppdaterades: 2023.10.15

2 Story

Vem kan läsa en debattartikel?

Alla kan, sedan några år, fritt se och höra programmen från Sveriges Television och Sveriges Radio. Utöver nyheter, underhållning och andra kategorier finns program som till sin karaktär liknar en debattartikel. "OBS kulturkvarten" i P1 är ett bland många exempel.

Men tidningarnas debattartiklar finns vanligen bakom en betalvägg. Detta kan jämföras med att forskningsartiklar vanligen publiceras bakom en betalvägg i vetenskapliga tidskrifter som ägs av ett fåtal globala förlagsjättar. Kritiken mot denna praxis tilltar i styrka för varje år.

Det finns argument för och emot att tidningarnas debattartiklar ska vara fritt nåbara för alla.

FÖR: Att de demokratiska samtalen skulle breddas och engagera fler är mycket sannolikt.

EMOT: Tidningar och tidskrifter är beroende av abonnemangsintäkter.

Bägge aspekterna finns med i en artikel i tidskriften Curieꜜ ...

Gabriella Wulff, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, framför att artiklar om forskning borde vara fria i media.

Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter, ser ingen möjlighet att låsa upp betalväggarna för forskningsrelaterat innehåll. Det är kostsamt att bedriva fri och oberoende journalistik, menar hon.

Det är skillnad på fria artiklar om forskning och fria debattartiklar. Det kostar mer för en tidning av producera egna forskningsartiklar än debattartiklar och man kan argumentera för att debattartiklar bidrar på ett annorlunda sätt till de demokratiska samtalen än artiklar om forskning.

Det är fritt för alla tidningar att välja vilka sidor man vill erbjuda alla och vilka som kräver ett abonnemang. I den demokratins kris - nationellt och globalt - som nu bara verka växa vore det värt, rent av viktigt, att testa nya lösningar. För tidningar som får statsstöd skulle det kunna vara ett krav. I vetenskapliga tidskrifter markeras tydligt vilka artiklar som är Open Access (fritt tillgängliga) och detta är en praxis som skulle kunna etableras generellt även i dagspressen.

FFinns det forskning som belyser debattartiklarnas funktion ur ett demokratiskt dialogperspektiv? Efter förfrågan till verksamma inom statsvetenskap vid Göteborgs universitet - inte såvitt är känt.

Författaren Lena Anderssonꜜ skriver i en artikel i oktober 2023 om vikten av att det finns en öppenhet för olika åsikter i centrala stora medier.

Vad utgör då centrum? Rikstäckande etermedier, stora och anrika dagstidningar, tunga gamla bokförlag, statliga myndigheter. Satelliterna är viktiga men de förblir satelliter, perifera. (Andersson)

Att endast få kan yttra sig i dessa medier är en sak, att tyvärr alltför få kan läsa dessa debattartiklar är en annan sak.

Uppdatering

En artikel av Johan Anderbergꜜ i Sydsvenskan den 6 december 2023 framför mycket tydligt farorna med att viktiga debattartiklar endast är nåbara av ett fåtal. Han skriver avslutningsvis ...

Men vi måste ändå fråga oss hur svenska medborgare ska kunna ta del av journalistisk text i framtiden. Svaret kan inte vara att en liten läsande elit ska teckna fler tidningsprenumerationer medan fattigare människor och yngre generationer blir allt mer beroende av kinesiska och amerikanska teknikplattformar. Och att de för varje dag får en allt ytligare bild av vad som händer i världen.

Han skriver vidare att ...

Dagens betalväggar gör helt enkelt att journalistiken handikappar sig själv i denna tävlan om människors uppmärksamhet. Hur ska det här problemet lösas? Ingen aning. Men det är konstigt att vi inte pratar mer om denna motsättning mellan mediernas webbaserade affärsmodell och den grundläggande förutsättningen för journalistik: att nå ut.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.08.15
Uppdaterades: 2023.12.06

Kultur Media



Lista på eventuellt nya ORD i BiBB.
Ditt intresse kan bidra till att nya ORD publiceras.



You know a lot, we may add a little®