Debattartiklar

Svar 1 Notis

debattartikel
Fritt efter Piet Mondrian (J.S.)

Debattartiklar är ett viktigt verktyg - en arena - för ett lands demokratiska dialoger. Debattartikeln ↓ är enligt Wikipedia ...

En debattartikel är ett uttrycksmedel som används i tidningar, och har vissa likheter med insändare. [...] Debattartiklar har seriösare karaktär och författaren måste alltid träda fram med sitt namn.

En debattartikel handlar ofta om ett ämne av nationellt intresse och är inte en krönika, en insändare eller en ledarartikel. Krönikor är ofta personliga reflektioner över stort och smått och publiceras av "krönikörer" som skriver regelbundet i någon eller några tidningar eller tidskrifter. En insändare i en tidning placeras under en annan rubrik i tidningar och kan mer sägas vara en "folkets röst" i en ofta mer lokal fråga. Ledarartikeln har historiskt varit uttryck för en tidnings åsikt eller ställningstagande i en fråga, något som luckrats upp under senare år.

Debattartiklar är lätta att hitta i en tidning eller tidskrift då de ofta förekommer under rubriken Debatt. Debattartiklarna har en redaktör som väljer och granskar de vanligen insända förslagen till en debattartikel. De mest attraktiva debattsidorna är de med stor räckvidd och hög status som DN, SvD, GP, Sydsvenskan, Expressen och Aftonbladet. Redaktionerna får betydligt fler artikelförslag än vad som publiceras. Flertalet tidningar har idag tagit bort möjligheten att direkt online kommentera en debattartikel. Många tidningar har tips om hur man skriver en debattartikel eller insändare.

Debattartiklar i stora media har ofta avsändare från stora politiska, fackliga och andra "intressenära" organisationer. Men även andra röster förekommer och då inte sällan från forskarvärlden.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, redaktionen i BiBB.

Publicerades: 2023.08.15   
Uppdaterad senast: 18 september 2023.

Svar 2 Story

Vem kan läsa en debattartikel?

Alla kan, sedan några år, fritt se och höra programmen från Sveriges Television och Sveriges Radio. Utöver nyheter, underhållning och andra kategorier finns program som till sin karaktär liknar en debattartikel. "OBS kulturkvarten" i P1 är ett bland många exempel.

Men tidningarnas debattartiklar finns vanligen bakom en betalvägg. Detta kan jämföras med att forskningsartiklar vanligen publiceras bakom en betalvägg i vetenskapliga tidskrifter som ägs av ett fåtal globala förlagsjättar. Kritiken mot denna praxis tilltar i styrka för varje år.

Det finns argument för och emot att tidningarnas debattartiklar ska vara fritt nåbara för alla.

FÖR: Att de demokratiska samtalen skulle breddas och engagera fler är mycket sannolikt.

EMOT: Tidningar och tidskrifter är beroende av abonnemangsintäkter.

Bägge aspekterna finns med i en artikel i tidskriften Curie ↓ ...

Gabriella Wulff, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, framför att artiklar om forskning borde vara fria i media.

Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter, ser ingen möjlighet att låsa upp betalväggarna för forskningsrelaterat innehåll. Det är kostsamt att bedriva fri och oberoende journalistik, menar hon.

Det är skillnad på fria artiklar om forskning och fria debattartiklar. Det kostar mer för en tidning av producera egna forskningsartiklar än debattartiklar och man kan argumentera för att debattartiklar bidrar på ett annorlunda sätt till de demokratiska samtalen än artiklar om forskning.

Det är fritt för alla tidningar att välja vilka sidor man vill erbjuda alla och vilka som kräver ett abonnemang. I den demokratins kris - nationellt och globalt - som nu bara verka växa vore det värt, rent av viktigt, att testa nya lösningar. För tidningar som får statsstöd skulle det kunna vara ett krav. I vetenskapliga tidskrifter markeras tydligt vilka artiklar som är Open Access (fritt tillgängliga) och detta är en praxis som skulle kunna etableras generellt även i dagspressen.

Finns det forskning som belyser debattartiklarnas funktion ur ett demokratiskt dialogperspektiv? Efter förfrågan till verksamma inom statsvetenskap vid Göteborgs universitet - inte såvitt är känt.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, grundare av uppslagsverket BiBB.

Publicerades: 2023.08.15   
Uppdaterad senast: 18 saeptember 2023.



 Kontakta BiBB om ORD som kan behöva uppdateras och andra synpunkter.     Om sajten.