Bibsam

Svar 1: Story TEMA: Universitet och utbildning

Bibsam är en inköpsorganisation för digitala media till Sveriges högskolor.

Svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut tecknar tillsammans, genom KB, avtal för tidskrifter och databaser. Detta kallas för Bibsamkonsortiet.

Citatet kommer från startsidanꜜ på Kungliga biblioteket (KB) som har ansvar för ett konsortium (en grupp) som förser deltagande organisationer med tillgång till i första hand digitala resurser genom att teckna avtal med olika rättighetsinnehavare. Dessa är vanligen stora internationella förlag som Elsevier, Springer och Wiley.

KB har publicerat en Guideꜜ som visar hur Bibsam fungerar och hur nya organisationer kan ansluta sig. Dessa måste vara av kategorierna offentligt finansierad forskning, statliga myndigheter eller statligt ägda forskningsinstitut.

Detta betyder att om ett börsnoterat bolag eller privatfinansierad forskningsorganisation önskar tillgång till samma resurser som de nämnda får de skaffa detta på annat sätt än via Bibsam.

Svar 2↓ Om Bibsams strategi för Open Access.   Svar 3↓ Bibsam ur ett förlagsperspektiv.   Svar 4↓ Om breddad tillgång till högskolebibliotekens e-resurser.

Prismodell

Enligt Guiden finns ingen standardiserad prismodell

Priset per organisation baseras på olika parametrar som till exempel antal heltidsstudenter/personal, tidigare prenumerationer och publicerade artiklar.

Deltagande och nya konsortiemedlemmar får - via lösenord - tillgång till en "ConsortiaManager" som har information om innehåll, avtalsperiod, prismodell, priser och titellistor.

Utan Bibsam skulle såväl högskolebiblioteken som förlagen drabbas av väsentligt ökade transaktionskostnader ORD genom att tvingas förhandla fram enskilda avtal.

Kostnader

På KB.s sida om Bibsam publiceras vad konsortiets deltagare betalar för sin tillgångꜜ till de förlag (resurser) som Bibsam har avtal med.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, redaktionen i BiBB®

Publicerades: 2023.09.26   Uppdaterad senast: 22 mars 2024



Föreslå ett helt nytt ORD som kan passa i uppslagsverket BiBB®


Svar 2: Notis

open access

KB och Bibsam verkar för Öppen tillgång - Open accessORD - till offentligt finansierade forskningsresultat. Detta betyder inte att de kommersiella förlagen avser att släppa artiklarna fria utan att de mot ersättning kan göra detta.

Enskilda artiklar kan således friköpas och bli öppet tillgängliga. En fråga är hur den modellen på sikt kommer att påverka kostnaderna för akademisk publicering?

Utöver att Bibsam verkar för Öppen publicering av forskningsartiklar - som annars hade legat bakom en betalvägg - verkar man för publicering i open access-tidskrifter. OA-tidskrifter har vanligen väsentligt lägre status än ledande betaltidskrifter och OA-artiklar i dessa och har lågt meritvärde i en akademisk karriär. Att köpa loss (friköpa) artiklar i betaltidskrifter kan kosta från 25.000 till närmare en miljon kronor.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.09.26   Uppdaterad senast: 6 mars 2024


Svar 3: Story

Bibsam i ett förlagsperspektiv

I de stora globala akademiska förlagens perspektiv - till exempel Elsevierꜜ är organisationer som Bibsam och många liknande i andra länder att betrakta som nationella grossister eller "ihopsamlare" (eng. aggregator) av slutkunder.

Flertalet avv dessa förlag har väsentligt större resurser än Bibsam och dess gelikar. De har troligen bättre strateger, jurister, affärsutvecklare, programmerare och alla andra resurser i kraft av sina enorma vinster och sin globala information. Relationen är klart asymmetrisk.

I takt med att önskemålen och kraven på publicering med Open access har ökat utvecklade förlagen en affärsmodell som är ännu lönsammare än att sälja abonnemang. Idag tjänar flera förlag mer pengar på att sälja olika nivåer av OA-publicering än abonnemang. och de tjänar också pengar på att samtidigt sälja både och.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.09.26   Uppdaterad senast: 12 oktober 2023


Svar 4: Story

Bibsam
Bild Johan Schlasberg

Breddning av tillgången till högskolebibliotekens e-resurser

Det är ett rimligt antagande att ju fler som har - enkel - tillgång till de elektroniska resurser som är tillgängliga via Bibsam desto bättre är det för enskilda intressenter och samhället. Hur kan detta förenas med de kommersiella villkoren och de avtal som påverkar dessa frågor?

BiBB Akademi har engagerat sig i denna fråga då den är av liknande karaktär som att Sverige utöver utmärkta Wikipedia behöver ett fritt modernt uppslagsverk. Ett sådant finns i Norge - Store Norske Leksikonꜜ medan vi i Sverige endast har den omoderna betaltjänsten NE online.

Varför kan inte alla som så önskar få enkel tillgång till högskolornas e-resurser utan att vara student eller anställd vid en högskola eller ett universitet? Detta måste vara lösbart - om man vill. Detta är en förlorad möjlighet. Läs mer om Årskort till högskolornas e-resurser.

Att på något innovativt sätt göra det möjligt för personer som slutat en mångårig anställning vid en högskola eller universitet - eller andra - att få (fortsatt) tillgång till dessa e-resurser ligger idag tyvärr utanför Bibsams intresse.

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.09.26   Uppdaterad senast: 22 mars 2024



You know a lot, we may add a little®