Lena Andersson och Ukraina

1 Story

Introduktion

Lena Andersson och Ukraina är fokus för detta ORD. Inte hennes meriterꜜ som romanförfattare. Tack vare den talangen har Lena Andersson fått ett flertal litteraturpriser och har idag - i Sverige - ett icke ringa Kulturellt kapitalꜜORD, ofta kallat Symboliskt kapital, som kan överföras och användas som valuta i många andra sammanhang.

Svar 2 Lena Andersson försvarar Putins och Rysslands narrativ om kriget mot Ukraina.

Lena Andersson har en fil. kand. i språk och några poäng i statsvetenskap. Hon har ingen forskarutbildning och har såvitt skribenten känner till ej publicerat något vetenskapligt. Dock kan man i en del av hennes icke-litterära texter som krönikor i dagspressen notera en "akademiserad" språkstil för att stärka argumentationens trovärdighet i kombination med sitt Kulturkapital.

Referenser och mer

• Lena Andersson   Wikipedia • 29 referenser
• Lena Andersson   Wikipedia • 2 referenser
• Kulturellt kapitalORD i uppslagsverket BiBB

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2025.10.10 Uppdaterades: 2025.10.12

2 Story

Lena Andersson försvarar Putins och Rysslands narrativ om kriget mot Ukraina

Lena Andersson har ingen utbildning eller ämnesrelaterad erfarenhet när hon yttrar sig om Rysslands angreppskrig mot Ukraina och Europa. Å ena sidan kan man läsa och höra - i en TV-intervju nedan - det som Lena Andersson säger som resultat av hennes egna reflektioner men å andra sidan kan man se henne som ganska typisk för en grupp personer som anser sig erbjuda större insikt i vad Ukraina bör göra än vad landets ledning och befolkning, med mycket stor majoritet, själv anser. Och vad en mycket stor majoritet i Sverige, Europa och USA anser.

Lena Andersson skrev bland annat följande i en artikel i Svenska Dagbladet i augusti 2025 ...

När väst någon enstaka gång talar om fred numera heter det att fred endast kan slutas på Ukrainas villkor. Det är att motsätta sig fred, eftersom inga utsikter finns för rysk kapitulation. På sitt sätt är det imponerande med denna nyfunna västerländska omedgörlighet, men jag har svårt att omfatta den. Hur kan man inte vara mer villig än vad som är fallet att få stopp på dödandet och lemlästandet? Hur kan det vara så oviktigt? [...]

Om det alltså före kriget fanns minsta aning om att Ryssland uppfattade talet om att få Nato till granne i Ukraina som en provokation och aggression, borde klokskapen ha gjort allt för att undvika det. (Lena Andersson, SvDꜜ)

Det ryska narrativet är mycket tydligt: att det var en provokation från Nato och Västvärlden som tvingade Ryssland att angripa och annektera Krim 2014, försöka erövra Donbas och närliggande regioner och i februari 2022 försöka ta makten över hela Ukraina. Ett land som man kallar ett icke-land och som narrativet påstår styrs av nazister.

Det Lena Andersson skriver och säger, är inte något självständigt tänkande utan en ganska oförbehållsam acceptans av ett narrativ som förekommer i en del kretsar. Men det finns en andra del i Anderssons framställning som också är dominerande i vissa kretsar: att det centrala är att få stopp på dödandet även om det kräver underkastelse av Ukraina - ofta kallade kompromisser. Med oanade konsekvenser och inga förstasidesnyheter. Och med oanade konsekvenser av fortsatt rysk militär upprustning och hot mot andra länder.

Donald Trump har oräkneliga gånger förklarat att han vill se ett slut på dödandet i Ukraina. Detta är en önskan som delas av många men det är ingen strategi. Trump har ingen strategi utan det ena taktiska förslaget följer på det andra. Man kan argumentera för att frånvaron av strategi förlänger kriget, dödandet och vägen mot en mer konstruktiv framtid.

En intervju i TV-programmet 30 minuterꜜ fick Lena Andersson utan besvärande följdfrågor berätta varför det delvis är Natos fel att Ryssland startade ett angreppskrig mot Ukraina och att Ukraina borde ingå en kompromiss med Ryssland. Om, man inte vill se (hela) programmet finns en sammanfattning via SvT Nyheterꜜ. Den har rubriken ""Lena Andersson om kriget i Ukraina: Västländerna är stridslystna"". I texten står också ...

Det finns inte något som talar för att Ryssland vill expandera – och Ukraina kanske måste förhålla sig neutralt till Ryssland. Det säger författaren Lena Andersson när hon besöker SVT:s 30 minuter. – Putin är inte Hitler, Putin är Putin och det är något annat. [...] Andersson tycker att fler västländer borde vara mer öppna för kompromisser eftersom Ryssland inte verkar ge signaler på att vilja avsluta kriget inom någon snar framtid. Hon menar att Ukraina kanske måste acceptera Rysslands krav på neutralitet och jämför med Finlands situation under kalla kriget.

– Det går inte att pressa Ryssland. Man måste acceptera hur de är. Om det får den här följden så kanske det finns skäl att se det som ett kallt krig istället (Lena Andersson, SvT Nyheter).

I fredsforskning - som skribenten studerat för områdets grundare professor Johan Galtung - talar man om skillnaden mellan negativ och positiv fred. Den negativa freden är frånvaron av öppet militärt våld men kan innehålla många former av strukturellt våld. Exempel på det senare är russifiering av ukrainska områden som Ryssland lagt beslag på, indoktrinering av skolbarn och många andra former av diskriminering och förtryck. Det strukturella våldet är kvävande och utan bortre gräns.

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski kritiserar Lena Andersson

Ungefär samtidigt i veckan framträdde den svenska författaren Lena Andersson i SVT:s ”30 minuter” och svamlade om att ”västländerna är stridslystna” och att ”man får acceptera sitt geografiska öde”. Vissa friheter ska man tydligen avstå från om man råkar vara granne med Ryssland. Det var som att lyssna till ett eko från Valdaj [en årlig konferens där Putin framför sina åsikter].

Lena Andersson kunde sprida det ryska narrativet i Sveriges Television på bästa sändningstid. I rysk tv hade hon blivit utburen och fängslad, om hon dristat sig att påtala sanningen: att det är Ryssland som invaderat Ukraina. (Peter Wolodarski, DNꜜ)

Lena Andersson försvaras av bland andra Svenska Dagbladets chefredaktör i en ledare som kritiserar Wolodarski och säger ...

Att det finns människor som vågar väcka obekväma frågor och utmana konsensus är viktigt av åtminstone två skäl. För det första handlar det om förmågan till intellektuell prövning. När rådande uppfattningar ifrågasätts bidrar det till att argumenten testas och vässas. För det andra handlar det om demokratisk legitimitet. Att motargument får ta plats som kan bemötas med nyfikenhet, respekt och saklighet stärker den offentliga debatten. Det skapar tillit – inte svaghet.(Lisa Irenius, SvD)

Eftergiftspolitik

Att ge efter för krigiska makthavare har en lång tradition. 2014 när Obama var president i USA lät västvärlden Ryssland annektera Krim och svarade endast med några fördömande proklamationer och svaga sanktioner. Stärkt av detta gick Putin vidare i ett erövringskrig i östra Ukraina. Och då även detta tilläts fortgå följde attacken mot Kiev i februari 2022.

Det närmast ikoniska uttrycket för eftergiftspolitik (appeasement)ꜜ är när Englands dåvarande utrikesminister Neville Chamberlin 1938 stiger av ett flygplan med ett dokument i handel och säger att nu har han säkrat "Peace in our time." Resten är historia.

Lena Andersson och hennes meningsfränder ingår således i en lång tradition. Att kalla osaklig historieskrivning för självständigt tänkande och en balanserande röst i det offentliga samtalet är ett utslag av falsk balansꜜ

Scenarier för alternativa röster och synsätt

I grunden är det bra att det finns olika röster och aspekter. Då långt är det enkelt i varje fall i en demokrati värd namnet. Så är det inte i Ryssland, Nordkorea, Kina och i flera andra länder. Men för att inte hemfalla åt falsk balansꜜ kan inte vilka perifera åsikter som helst ges samma utrymme och behandlas på samma sätt. Det lär finnas tre artiklar som hävdar att det finns ett samband mellan vaccin och autism, och 50.000 som säger att det inte finns något samband. De som framför "perifera" - i någon aspekt annorlunda - åsikter måste kunna verifiera sin bas för dessa.

I fallet Rysslands angreppskrig mot Ukraina hade det varit mer trovärdigt om de som framför uppfattningar liknande Lena Anderssons dels hade studerat Ukrainas och Rysslands historien bättre och dels hade lagt fram vad de tror kommer att hända om beslut hade fattats i linje med deras syn. Hur skulle sådana scenarier kunna se ut?

President Putin och hans regering har skickat över en miljon av sina män i döden och närmare 1.000 tillkommer sju dagar i veckan. Om Putin hade önskat hade dödandet och lemlästandet upphört samma vecka. Om Ukraina slutar att försvarar sig och accepterar vad Lena Andersson och hennes meningsfränder anser kommer Ukraina inte att finnas. Vilket sagts av många med större insikter än detta ORDs skribent.

Det kan tilläggas att Finlands president Alexander Stubb helt nyligen sagt att Ukraina idag står starkare än för ett år sedan.

Referenser och mer

• Eftergiftspolitik   Wikipedia • 1 referens
• Appeasment   Wikipedia • 136 referenser | bibliography
• Krig är också slaveri, Lena Andersson (2025.08.03) krönka i Svenska Dagbladet
• Den som fått på käften ska sitta still, lyder Putins logik, ledarartikel (2025.10.06) av Peter Wolodarski, Dagens nyheter
• Höj debattnivån, Peter Wolodarski, ledare av Lisa Irenius, Svenska Dagbldet
• Lena Andersson om kriget i Ukraina: Västländerna är stridslystna, SvT Nyheter (2025.10.03), en minuts sammanfattning av TV-intervjun med Lena Andersson i "30 minuter"
• Intervju med Lena Andersson, (2025.09.30), SvT Play i programmet "30 minuter". Kan ses t o m 2027.03.13
• NarrativORD i uppslagsverket BiBB
• Nyttig idiotORD i BiBB
• Falsk balansORD i BiBB

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2025.10.10 Uppdaterades: ....