Akademisk frihet

1 Notis

Hot mot den Akademiska friheten kommer både utifrån och inifrån Akademin. Den senare är mer möjlig för Akademin att arbeta mot än de yttre. Akademisk frihet är en grundpelare för verksamhet vid universitet och högskolor i Sverige och i länder vi normalt beskriver som demokratier. Hoten mot den akademiska friheten tar sig många olika former som bland annat framgår i svenska och engelska Wikipedia. I USA pågår en alarmerande politisering av universitetens styrning med Florida som ett varnande exempel. I Sverige regleras denna frihet i Högskolelagens paragraf 6ꜜ.

Högskolelagen paragraf 6
Högskolelagen § 6

Svar 2 Regeringens beslut har väckt samfälld kritik från Sveriges högskolerektorer och många andra. Svar 3 Om artikel av en forskare om "Inre hot mot den akademiska friheten".

Akademisk frihet är i praktiken en komplicerad fråga och denna frihet möter både yttre och inreꜜ svårigheter och utmaningar. En aktuell fråga i Sverige är att Regeringen beslutade att förkorta styrelseledamöternas förordnanden från normalt tre år till 17 månader med hänvisning till ökat behov av kompetens inom säkerhetsfrågor mot bakgrund av avslöjanden om tänkbart otillbörligt inflytande från företag och organisationer i Kina.

Nu har regeringen beslutat om förordnande av ordförande och andra externa ledamöter i styrelserna för 30 statliga universitet och högskolor på Utbildningsdepartementets område för perioden 1 maj 2023–30 september 2024. Besluten omfattar 238 personer. (Regeringsbeslutꜜ)

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

BiBB.se

(bibb.se)
Publicerades: 2023.05.04

Uppdaterades: 2023.12.15


2 Story

Såvitt känt fattade regeringen sitt beslut om att förkorta mandattiden för universitetens styreledamöter utan någon konsultation med universitet och högskolor vilket hade varit att förvänta. Andra kritiska punkter handlar om de av många uppfattade "konstruerade" skälen till att styrelseledamöternas förordnanden kortats från 30 till 17 månader. Som skäl angav regeringen ...

Ledamöterna utses för en kortare period än vanligt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna. (pressmeddelande)

Kritikerna pekade på att även om det finns anledning att se över vissa säkerhets- och internationella samarbetsfrågor är högskolornas styrelser inte rätt fora att driva dessa frågor och än mindre är förkortade (förtroende)mandat för ledamöterna en modell som löser det regeringen säger sig vilja uppnå. Modellen riskerar att bli kontraproduktiv.

I en artikel i DN av professor Bo Rothsteinꜜ sägs bland annat ...

Utbildningsministerns motivering är att man vill få in säkerhetspolitisk kompetens i styrelsen med anledning av det starkt förändrade säkerhetsläget i världen. Detta måste vara ett synner­ligen billigt svepskäl eftersom styrelsen för ett universitet inte har att besluta om säkerhetsfrågor. Som en i dessa frågor väl insatt kritiker formulerat saken vittnar tanken på att styrelsernas sammansättning ska kunna påverka säkerhetsarbetet vid universiteten på ”obegripligt dålig kunskap hos Utbildningsdepartementet om vad styrelserna ägnar sig åt”. (Ibid.)

Rothstein framför att landets styrelseledamöter vid universitet och högskolor ska avgå i protest och avslutar sin debattartkel med att säga ...

Vi lever i en tid då inte bara akademisk frihet är hotad utan detta gäller generellt många medborgerliga fri- och rättigheter. Detta sker inte bara i diktaturstater utan även vissa demokratier.

Som en av de främsta forskarna inom mitt eget område – Aaron Wildavsky – formulerade saken: ”Speaking truth to power” är forskarsamhällets uppdrag. Om de politiska makthavarna också får makt över forskningen måste man fråga sig hur denna mission alls ska kunna utföras. (Ibid.)

Tidningen Universitetsläraren har också engagerat sig i frågan. En artikel som skrevs efter att landets högskolerektorer träffat utbildningsminister Mats Persson (L) och personligen framfört sin gemensamma kritik och farhågor fick rubriken Lunds rektor: Mats Persson verkar inte förståꜜ. Bland andra citeras Sanna Wolk som är förbundsordförande i den fackliga organisationen 'Sveriges universitetslärare och forskare' (SULF)

”Forskningens frihet är grundlagsskyddad i Sverige. Men det är helt klart att vi behöver stärka den akademiska friheten och lärosätenas autonomi nu när regeringen går in och kopplar ett hårdare politiskt grepp om högskolestyrelserna. Regeringsbeslutet är ett stort hot mot universitetens och högskolornas frihet och självbestämmande. Helt oacceptabel utveckling”. (artikel i Universitetsläraren.)

37 rektorer för universitet och högskolor har undertecknat en protest mot regeringensꜜ hastiga regeländring om ny och förkortad mandatperiod för högskolestyrelsernas ledamöter. De uppmanar regeringen att omedelbart tänka om.

ARW (Academic Rights Watch) har i en artikelꜜ framfört att kritiken mot regeringens beslut i första hand är politiskt motiverad

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.05.04
Uppdaterades: 2023.10.10


3 Story

Om inre hot mot den akademiska friheten

Det finns många exempel på att "Akademin" i beslut och ageranden - och i frånvaro av sådana - inte sällan bryter mot de höga ideal man gärna sätter på piedestal och hyllar. Academic Rights Watchꜜ är en organisation som många gånger framgångsrikt strålkastarbelyst skillnader mellan högskolornas regler, policies och deras faktiska tillämpningar.

Bred kritik och önskan om förändringar inom Akademin lyftes fram i en krönika av Louise Bringselius, docent i företagsekonomi, i Sydsvenskan i oktober 2022. Artikeln finns refererad och kommenterad i storyn Inre hot mot akademisk frihetꜜ av Johan Schlasberg (23.02.23), BiBB Akademi

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2023.05.04
Uppdaterades: ....

Kontroversiella ORD Universitet och utbildning

     



Lista på eventuellt nya ORD i BiBB.  
Något du är extra intresserad av?



You know a lot, we may add a little®