Akademisk frihet

Svar 1 Notis

Akademisk frihet är en grundpelare för verksamhet vid universitet och högskolor i Sverige och i länder vi normalt beskriver som demokratier. Hoten mot den akademiska friheten tar sig många olika former som bland annat framgår i svenska och engelska Wikipedia. I USA pågår en alarmerande politisering av universitetens styrning med Florida som ett varnande exempel. I Sverige regleras denna frihet i Högskolelagens paragraf 6 ↓.

Högskolelagen paragraf 6
Högskolelagen § 6

Akademisk frihet är i praktiken en komplicerad fråga och denna frihet möter både yttre och inre ↓ svårigheter och utmaningar. En aktuell fråga i Sverige är att Regeringen beslutade att förkorta styrelseledamöternas förordnaden från normalt tre år till 17 månader med hänvisning till ökat behov av kompetens inom säkerhetsfrågor mot bakgrund av avslöjanden om tänkbart otillbörligt inflytande från företag och organisationer i Kina.

Nu har regeringen beslutat om förordnande av ordförande och andra externa ledamöter i styrelserna för 30 statliga universitet och högskolor på Utbildningsdepartementets område för perioden 1 maj 2023–30 september 2024. Besluten omfattar 238 personer. (Regeringsbeslut ↓)

I Svar 2: Regeringens beslut har väckt allvarlig och samfälld kritik från Sveriges högskolerektorer och många andra. I Svar 3 introduceras en artikel av en forskare om "Inre hot mot den akademiska friheten".

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, redaktionen i BiBB.

Publicerades: 2023.05.04   
Uppdaterad senast: 17 september 2023.

Svar 2 Story

Såvitt känt fattade regeringen sitt beslut om att förkorta manadtiden för universitetens styreledamöter utan någon konsultation med universitet och högskolor vilket hade varit att förvänta. Andra kritiska punkter handlar om de av många uppfattade "konstruerade" skälen till att styrelseledamöternas förordnanden kortats från 30 till 17 månader. Som skäl för detta angav regeringen ...

Ledamöterna utses för en kortare period än vanligt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna. (pressmeddelande)

Kritikerna pekade på att även om det finns anledning att se över vissa säkerhets- och internationella samarbetsfrågor är högskolornas styrelser inte rätt fora att driva dessa frågor och än mindre är förkortade (förtroende)mandat för ledamöterna en modell som löser det regeringen säger sig vilja uppnå. Modellen riskerar att bli kontraproduktiv.

I en artikel i DN av professor Bo Rothstein ↓ sägs bland annat ...

Utbildningsministerns motivering är att man vill få in säkerhetspolitisk kompetens i styrelsen med anledning av det starkt förändrade säkerhetsläget i världen. Detta måste vara ett synner­ligen billigt svepskäl eftersom styrelsen för ett universitet inte har att besluta om säkerhetsfrågor. Som en i dessa frågor väl insatt kritiker formulerat saken vittnar tanken på att styrelsernas sammansättning ska kunna påverka säkerhetsarbetet vid universiteten på ”obegripligt dålig kunskap hos Utbildningsdepartementet om vad styrelserna ägnar sig åt”. (Ibid.)

Rothstein framför att landets styrelseledamöter vid universitet och högskolor ska avgå i protest och avslutar sin debattartkel med att säga ...

Vi lever i en tid då inte bara akademisk frihet är hotad utan detta gäller generellt många medborgerliga fri- och rättigheter. Detta sker inte bara i diktaturstater utan även vissa demokratier.

Som en av de främsta forskarna inom mitt eget område – Aaron Wildavsky – formulerade saken: ”Speaking truth to power” är forskarsamhällets uppdrag. Om de politiska makthavarna också får makt över forskningen måste man fråga sig hur denna mission alls ska kunna utföras. (Ibid.)

Tidningen Universitetsläraren har också engagerat sig i frågan. En artikel som skrevs efter att landets högskolerektorer träffat utbildningsminister Mats Persson (L) och personligen framfört sin gemensamma kritik och farhågor fick rubriken Lunds rektor: Mats Persson verkar inte förstå ↓. Bland andra citeras Sanna Wolk som är förbundsordförande i den fackliga organisationen 'Sveriges universitetslärare och forskare' (SULF)

”Forskningens frihet är grundlagsskyddad i Sverige. Men det är helt klart att vi behöver stärka den akademiska friheten och lärosätenas autonomi nu när regeringen går in och kopplar ett hårdare politiskt grepp om högskolestyrelserna. Regeringsbeslutet är ett stort hot mot universitetens och högskolornas frihet och självbestämmande. Helt oacceptabel utveckling”. (artikel i Universitetsläraren.)

37 rektorer för universitet och högskolor har undertecknat en protest mot regeringens ↓ hastiga regeländring om ny och förkortad mandatperiod för högskolestyrelsernas ledamöter. De uppmanar regeringen att omedelbart tänka om.

ARW (Academic Rights Watch) har i en artikel ↓ framfört att kritiken mot regeringens beslut i första hand är politiskt motiverad

Referenser
Skribent

Johan Schlasberg, grundare av uppslagsverket BiBB.

Publicerades: 2023.05.04   Uppdaterad senast: 12 maj 2023

Svar 3 Story

Om inre hot mot den akademiska friheten

Det finns många exempel på att "Akademin" i beslut och ageranden - och i frånvaro av sådana - inte sällan bryter mot de höga ideal man gärna sätter på piedestal och hyllar. Academic Rights Watch ↓ är en organisation som många gånger framgångsrikt strålkastarbelyst skillnader mellan högskolornas regler, policies och deras faktiska tillämpningar.

Bred kritik och önskan om förändringar inom Akademin lyftes fram i en krönika av Louise Bringselius, docent i företagsekonomi, i Sydsvenskan i oktober 2022. Artikeln finns refererad och kommenterad i storyn Inre hot mot akademisk frihet ↓ av Johan Schlasberg (23.02.23), BiBB Akademi

Skribent

Johan Schlasberg, grundare av uppslagsverket BiBB.

Publicerades: 2023.05.04   Uppdaterad senast: 4 maj 2023



 Kontakta BiBB om ORD som kan behöva uppdateras och andra synpunkter.     Om sajten.



You know a lot, we may add a little®