Om uppslagsverket BiBB
I början på 2000-talet blev Wikipedia en ny modell för uppslagsverk. Det var fritt och skapades av alla som ville bidra. Stor skepsis följde. Dock finns ett säkerhetsnät för att det inte ska spåra ur och en policy för neutralitet - NPOV ORD.
Utvecklingen fortsätter. BiBB är ett exempel. AI och tjänster som ChatGPT kommer att förändra hur många letar efter fakta.
Behovet av bra moderna uppslagsverk kommer att öka.
A) Kännetecken för uppslagsverket BiBB
/1Flera svar på samma ORD
I BiBB finns flera svar för samma ORD och de har olika karaktär vilket kan ge läsarna fler perspektiv. Det kan finnas tre svar om franska revolutionen och fyra svar om golfströmmen ORD.
/2Fyra kategorier av svar
För att öka variationen av svar har BiBB fyra svarskategorier: Stories, Notiser, AI och Artiklar. Vad detta innebär beskrivs på sidan om vår Modell för ORD.
/3Info om när och av vem ett svar skrevs och uppdaterades
Uppslagsverk - och tjänster som ChatGPT - har en mycket stor utmaning i att uppdatera sitt innehåll. I BiBB anges alltid NÄR ett svar publicerades första gången, av vem, och när det uppdaterades. I årsredovisningarna för Store Norske Leksikon anges antalet årliga uppdateringar.
Ett ORDs trovärdighet beror bland annat på en kombination av ett uppslagsverks generella Referensstatus ↓ och vem som har skrivit ett svar. Lätt tillgänglig information om källor och skribenten ökar trovärdigheten.
"Transparens är den nya objektiviteten".
/4BiBB har hög modernitet / webbnivå
Ett digitalt uppslagsverk är mer modernt än ett fysiskt, men man kan även gradera digitala uppslagsverk. BiBB kallar detta för ett uppslagsverks 'Webbnivå'. Begreppet innehåller delar som tillkomsthistoria, teknisk standard, transparens, design och länkar.
BiBB strävar efter en hög webbnivå.
Hyperlänkar eller webblänkar är bland det mest grundläggande på nätet. Alla sajter har interna länkar för att underlätta att läsa mer om det man är intresserad av. Många uppslagsverk som till exempel Wikipedia har externa länkar till referenser. NE har inte externa länkar vilket är ett av tecknen på dess låga webbnivå.
Externa länkar ställer högre krav på underhåll och uppdateringar. Och en viss acceptans hos läsaren att länkfel inte helt kan undvikas.
/5 Informationsbekvämlighet och källkritik
Svaren i BiBB har en grundmodell som antar att läsare vill veta olika mycket mer och att denna önskan skiftar beroende på situation och avsikt. Svaren i BiBB erbjuder flera nivåer för ökad lätthet - informationsbekvämlighet - att få veta önskar mycket mer.
Att väcka intresse för mervetande är ett av målen i BiBB.
B) Några andra frågor om uppslagsverket BiBB
//B1Metadiskussion och transparens
I såväl strategiska som tekniska och etiska frågor ställs ägarna och ledningen av ett uppslagsverk inför ett antal vägval. Dessa kan presenteras mer eller mindre öppet. En öppnare attityd bidrar till ökad trovärdighet.
Det måste finnas en metadiskussion.
//B2BiBB som publiceringsplattform
Doktorander - (cirka 3.000 startar varje år) - är en intressant grupp artikelförfattare i BiBB. En idé och möjlighet är att en doktorand som en del i sina studier skriver en eller några artiklar och får ett antal högskolepoäng i sin utbildning. Dessa BiBB-svar kan ses som en del i högskolornas lagstadgade Samverkansuppgift. Denna uppgift har förstärkts i den nya Högskolelagen 2021.
//B3 BiBBs redaktion
En redaktion avgör vilka svar som publiceras, men skribenten ansvarar för svarets innehåll. Innan BiBB får en anställd redaktör kommer det uppdraget att skötas av Johan Schlasberg som i denna fas av BiBB även kommer att skriva en del svar.
Cirka 90% av de nya artiklarna i NE↗ skrivs idag av den egna redaktionen.
//B4BiBB och Wikipedia
BiBB är inte en wiki som till exempel Wikipedia som ingår i Wikimedia Foundation↗ enW och är en av världens 10 mest besökta sajter.
Ett nytt uppslagsverk måste förhålla sig till Wikipedia på ett strategiskt sätt. Några gör som ChatGPT och "kopierar" Wikipedia och återpaktererar det under eget namn. BiBB har en helt annan strategi som innebär att i ett av svaren i flertalet ORD citera något från Wikipedia men framför allt länka till Wikipedia.
Vi vill göra det lätt för läsarna att få veta mera. Referenserna i Wikipedia - i första hand svenska och engelska Wikipedia (som har cirka sju miljoner ord) ökar möjligheten till källkritik.
//B5Upphovsrättsliga frågor
Forskare och andra sakkunniga som skriver svar och artiklar som publiceras i BiBB har upphovsrätt till sina artiklar och BiBB har ständig publiceringsrätt. En text kommer senare att publiceras som mer i detalj reglerar dessa frågor. En bra modell är motsvarande text↗ i fria Stanford Encyclopedia of Philosophy.
//B6Tekniska frågor och AI
Systerverksamheten IDstories↗ har en egenutvecklad teknisk plattform. Utvärdering pågår om att inledningsvis använda denna och parallelt utveckla en plattform som är anpassad för BiBB.
När BiBB är större än idag kommer uppslagsverket BiBB att få en annan design.
Alla svar i BiBB är kodade för att kunna läsas i såväl datorer som paddor och mobiltelefoner.
AI-utveckling
Ett av flera svar i ett ord i BiBB är ofta genererat via ChatGPT ORD. ChatGPT 4 är väsentligt mer sofistikerat än den tidigare versionen. Man ska vara medveten om att cirka 10% av svaren via ChatGPT är rent "hittepå". Den engelska facktermen för detta är, i varje fall i forskarkretsar, att ChatGPT "hallucinates". Det är extra förrädiskt att den fabulerar fram exakta felaktigheter vilket ger ett intryck av trovärdighet. Därför kontrollerar - och kommenterar ibland - BiBBs redaktion det ChatGPT-svar som finns i vissa ORD. Läs mer om uppslagsverk och AI.
C) Generella aspekter på moderna uppslagsverk
/// C1 Referensstatus och trovärdighet
Johan Schlasberg har i sin avhandling formulerat begreppet referensstatus↗ för för att beteckna en källas trovärdighet. Det bygger på ett äldre koncept om 'kognitiv auktoritet'.
Bilden visar ett hierarkiskt mönster för hur till exempel ett uppslagsverks referensstatus sprider sig neråt och horisontellt.
Källor har olika rangordning, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på graden av kännedom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. En uppnådd referensstatus lever ofta kvar länge.
Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus.
Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.
/// C2 Fri och likvärdig tillgång
Tillgänglighet och likvärdighet är centrala faktorer när man bedömer kvaliteten i Sveriges sjukvård, skola och omsorg. Samma kriterier är av nationellt värde också för ett allmänt svenskt uppslagsverk med signerade svar! Detta är en av anledningarna till att ser vi NE online som ett nationellt problem.
/// C3 Volym och användbarhet
Utöver tillgänglighet och referensstatus är ett uppslagsverks omfång en intressant faktor när en användare bedömer ett uppslagsverks användbarhet. Det finns två perspektiv där volymen har helt olika betydelse.
Start i ett enskilt ORD - ORDvärde
Om någon läser ett ORD man valt via en sökmotor eller fått på annat sätt har det totala antalet ORD (artiklar) mindre betydelse. Det allmänna intrycket av trovärdighet och citerbarhet är troligen av större betydelse. Den logiken gör att BiBB tillför värde redan vid ett lägre antal ORD.
Start på en hemsida - SAJTvärde
Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja tjänster med flest produkter (stort innehåll) och hög Referensstatus om det gäller kunkskap. I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) inom varje kategori nästan helt dominerar marknaden. Google har ungefär 85-90%↗ av marknaden för Sök i många länder. Amazon.com är störst inom e-handel i USA och allt fler söker produkter direkt på Amazon och inte via en sökmotor då man är tillräckligt säker på att Amazon ger relevanta och handlingsbara (actionable) svar. Hur AI och tjänster som ChatGPT kan komma att förändra dessa kartor är lite tidigt att förutspå.
Idag har engelska Wikipedia cirka cirka sju miljoner artiklar med cirka 550 nya artiklar per dag.. Svenska Wikipedia har cirka tre miljoner artiklar men cirka 70% av dessa är automatgenerade via ett robotprogram - LSJbot↗ svW - inom natur och geografi. Roboten är inte aktiv sedan 2016.
I detta perspektiv är det mer rationellt att söka efter ORD på Wikipedia än på BiBB. Man skulle kunna säga att BiBB kan ha högt "ORDvärde" men lågt "Sajtvärde". Fler ORD i BiBB ökar sakta men säkert Sajtvärdet. Andra resurser inom BiBB Akademi bidrar till att öka sajtvärdet.
Fokuserade uppslagsverk som Stanford Encycyclopdia of Philosophy (mindre än 2.000 artiklar) har både högt ordvärde och högt sajtvärde.
/// C4 Användargränssnitt och användarnytta
I webbdesign skiljer man ibland mellan "user interface" (UI) och "user experience" (UX). Det första kallas ofta användargränssnitt och kan handla om navigering, knappar, design och känsla. UX - usability/användarnytta handlar mer om besökaren får den upplevelse och nytta som var förväntad. BiBB fäster stor vikt vid dessa frågor.
/// C5 Ägande, organisation och företagsmiljö
Ägarfrågan påverkar affärsmodellen och relationen till innehållsproducenterna. Ägs uppslagsverket - som till exempel Store Norske Leksikon - av en ideell organisation eller är det privatägt som NE? Vad vill ägaren med uppslagsverket och i vilket större "paket" ingår det? Kostnaderna för att driva ett ideellt ägt uppslagsverk är lägre och företagskulturerna är och blir mycket olika.
Dina kommentarer och idéer är välkomna. Mejl eller 070 576 20 15.
You know a lot, we may add a little®
& 
