Dela

Uppslagsverket NE
som nationellt problem

Det är ingen motsättning mellan att ha en positiv syn på NE i bokformat och att hävda att uppslagsverket NE online är en omodern och allt mindre användbar tjänst. De tillhör olika epoker.

Nationalencyklopedin (NE) var under 1980- och 90-talet en bra kunskapskälla. Men sedan kom den digitala tsunamin med Google och Wikipedia och den tryckta NE blev snabbt historia. Moderna uppslagsverk kan inte skapas som kopior av de gamla. Trovärdighet skapas på ett helt annat sätt i den digitala världen.

Ökad medvetenhet om uppslagsverket NE online som ett nationellt problem.

Ju fler (beslutsfattare) som inser att uppslagsverket NE online är ett nationellt problem och börjar se behovet av alternativa modeller och fria tjänster desto bättre.
BiBB är en av flera möjliga bättre tjänster.

/1 Att NE online är omodernt är ett stort problem

Alla som använder "Internet" har lärt sig att man kan klicka på en länk för att få veta mer eller få en referens med mera. NE online har inga externa länkar.

Ledningen för NE säger att Wikipedia inte är en konkurrent till NE online. Det är antingen självbedrägeri eller vilseledande marknadsföring. Enligt en forskningsstudie är Wikipedia en klart bättre och mer användbar tjänst än NE online↗.

Se ett flertal forskningsstudier om NE online↗ som ger faktiska siffror om innehåll, skribenter och nya uppslagsord. NE online har inte den vetenskapliga grund som man hävdar att NE Online bygger på.

/2 Att NE online är en betaltjänst är ett stort problem

Endast ett för alla fritt uppslagsverk ger likvärdig tillgång till det vetande som ett uppslagsverk erbjuder. Detta är ännu ett skäl till att NE online är ett nationellt problem.

I Norge finns utmärkta Store Norske LeksikonORD som är fritt för alla och ägs via en stiftelse där alla Norges universitet är centrala aktörer. I Danmark finns det fria uppslagsverket Den Store Danske som erhållit betydande statligt stöd.

3/ NE online är "upplevt hinder" för en bättre tjänst

I Sverige blev, efter många års mycket kostsamma omställningsförsök, NE online en stödtjänst till NE-bolagets nya huvudstrategi, att bli ett läromedelsföretag.

Förr hade nog alla Sveriges folkbibliotek den tryckta Nationalencyklopedin. 2024 är det knappt 12% av dessa som abonnerar på NE online trots att abonnemanget är ett "paket" med andra tjänster som korsordshjälp och ordböcker med mera.

De aktörer som skulle kunna se till att Sverige får ett modernt fritt uppslagsverk med artiklar / ORD med skribentnamn - "ett stort BiBB" - tror nog att NE online är tillräckligt bra vilket gör att det till ett hinder. Jämför med politikers och bibliotekens intresse för ett nytt uppslagsverk 1980↗ eller kulturelitens intresse för SAOBORD när detta häromåret var nerläggningshotat.

Koncernen som äger NE online

Uppslagsverket NE online ingår i en underkoncern NE Nationalencyklopedin AB och verksamheten i Sverige drivs via NE Sverige AB. Bolagen ingår i en mycket heterogen företagsgrupp↗ som ägs av familjen Tönnesson. Koncernens största investering de senaste 5-10 åren är produktion och försäljning av vodka och gin. För några år sedan inleddes en väsentlig kursändring och uppslagsverket NE online har nu en underordnad roll jämfört med att bolaget idag i första hand är ett läromedelsföretag.

Varumärket NE (för uppslagsverk)

Många lärare och inköpare har fortfarande en hög tilltro till uppslagsverket NE online baserat på respekt för den tryckta Nationalencyklopedin. NE-bolaget gynnas av den offentliga sektorns tröghet och att det är svårt och tidskrävande att bedöma en icke transparent tjänst.

I reklamen för NE påstås - i strid med marknadsföringslagen↗ - att NE online är Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet. (NEs hemsida 2022.11.22). Man använder liknande formuleringar i sin internetannonsering. Detta är anmärkningsvärt fel och undergräver ytterligare förtroendet för NE online. På NE online sägs idag att uppslagsverket är baserat på vetenskapliga grunder vilket är diffust och osant.

Då NE online är en betaltjänst används den i de skolor där kommunen har ett avtal med bolaget. När eleverna är klara med sin skolgång kommer de inte att använda NE online.
Få privatpersoner abonnerar på NE-paketet online. Troligen beroende på att motsvarande eller bättre tjänster finns fria.

Vad händer med NE online?

Överväger NE-bolagets ägare att i framtiden förändra NE online till en fri tjänst? Idag finns INGA tecken på detta.

Det finns minst två stora hinder. Det skulle medföra betydande kostnader att kontrollera och uppdatera uppslagsverkets innehåll. Från initierad källa i bolaget NE har sagts att det skulle kräva över 50 manår och kosta 30-50 miljoner SEK. Uppslagsverket blir allt svårare att separera från läromedelstjänsterna och går knappast att sälja som en separat tjänst.

Inget talar för att något särskilt (nytt) kommer att hända med uppslagsverket NE online vare sig hur det produceras, av vem↗ eller med strategin som betaltjänst.

Dina kommentarer är mycket välkomna.

You know a lot, we may add a little^®