NE online som problem

Olika kategorier. Den tryckta Nationalencyklopedin (NE) och uppslagsverket NE online tillhör olika kategorier. Den senare är inte en version av böckerna. Det var en bedrift att producera Nationalencyklopedin och den var under många år en viktig kunskapskälla i Sverige. Men sedan kom den digitala tsunamin med Google och Wikipedia.

Det är ingen motsättning mellan att ha en positiv syn på den tidens NE i bokformat och att hävda att uppslagsverket NE online är en omodern och allt mindre behövd tjänst. De tillhör olika epoker, miljöer och har mycket olika användarförhållanden. Trovärdighet skapas på ett annat sätt i den digitala världen.

Ökad medvetenhet om uppslagsverket NE online som ett nationellt problem.

Ju fler (beslutsfattare) som inser att uppslagsverket NE online är ett nationellt problem och börjar se behovet av alternativa modeller och fria tjänster desto bättre.
BiBB är en av flera möjliga bättre tjänster.

/1 Att NE online är en betaltjänst är ett stort problem

Endast ett för alla fritt uppslagsverk ger likvärdig tillgång till den typ av vetande som ett uppslagsverk erbjuder. Detta är en av grunderna för att hävda att NE online är ett nationellt problem. Tjänster som ChatGPT ORD riskerar att göra det än svårare att finna trovärdig citerbar kunskap vilket ökar behovet av ett modernt fritt uppslagsverk.

I Norge finns Store Norske Leksikon ORD som är fritt för alla och ägs via en stiftelse där alla Norges universitet är centrala aktörer. I Danmark finns det fria uppslagsverket Den Store Danske som erhållit betydande statligt stöd.

/2 Att NE online är omodernt är ett stort problem

Alla som använder "Internet" har lärt sig att man kan klicka på en länk för att få veta mer eller få en referens med mera. NE online har inga externa länkar.

Ledningen för NE säger att Wikipedia inte är en konkurrent till NE online. Det är antingen självbedrägeri eller vilseledande marknadsföring. Enligt en forskningsstudie är Wikipedia en klart bättre och mer användbar tjänst än NE online↗.

Se ett flertal forskningsstudier om NE online↗ som ger faktiska siffror om innehåll, författare och nya uppslagsord. I NE online publiceras ungefär 260 nya ord per år som alla analyserades i en studie 2018-2019↗. En genomgång för juli 2023 visade samma mönster av fokus på korta texter om personer inom kultur och politik, texter som helt saknar den vetenskapliga grund som NE hävdar att NE Online bygger på.

3/ NE online är ett hinder för en bättre och smartare tjänst

I Norge och Danmark utgjorde tidigare tryckta uppslagsverk basen för det som efter ett antal "turer" blev fria moderna uppslagsverk. I Sverige blev, efter några års dyra omställningsförsök, NE online en stödtjänst till NE-bolagets nya huvudstrategi att bli ett läromedelsföretag.

Förr hade nog alla Sveriges folkbibliotek den tryckta Nationalencyklopedin. Idag är det knappt 15% av dessa som abonnerar på NE online och det minskar varje år. Och detta trots att abonnemanget är ett "paket" med andra tjänster som korsordshjälp och ordböcker med mera.

De starka aktörer som skulle kunna se till att Sverige fick ett modernt fritt uppslagsverk med signerade artiklar förefaller se NE online som ett hinder. Jämför med politikers och bibliotekens intresse för ett nytt uppslagsverk 1980↗ eller kulturelitens intresse för SAOB ORD när detta häromåret var nerläggningshotat.

Koncernen som äger NE online

ägare av Nationalencyklopedin (NE)

Uppslagsverket NE online ingår i en underkoncern NE Nationalencyklopedin AB och verksamheten i Sverige drivs via NE Sverige AB. Bolagen ingår i en mycket heterogen företagsgrupp↗ som ägs av familjen Tönnesson. Koncernens största investering de senaste 5-10 åren är produktion och försäljning av vodka och gin. Gruppen förvärvade uppslagsverket 1994 och det har givit förluster på över 500 miljoner SEK. För några år sedan inleddes en väsentlig kursändring och uppslagsverket NE online har nu en underordnad roll jämfört med att bolaget idag i första hand är ett, förnärvarande, lönsamt läromedelsföretag.

Varumärket NE (för uppslagsverk)

Ett varumärke har eller får sitt kommersiella värde och 'statusvärde' i relation till olika målgrupper. Photoshop är ett mycket starkt varumärke för grafiska designers men knappast för sjuksköterskor och historielärare. Det generella värdet av varumärket NE är sjunkande även om försäljningen av läromedel går bra. Detta beror bland annat på minskande relevans för flertalet och att gruppen som 'växt upp' med NE i bokformat krymper och inte fylls på underifrån.

Varumärket NE har troligen betydelse vid försäljningen av läromedelstjänsterna till skolor och kommuner som är NE-bolagets största kunder. Många lärare och inköpare har fortfarande en hög tilltro till uppslagsverket NE online baserat på respekt för den tryckta Nationalencyklopedin. NE-bolaget gynnas av den offentliga sektorns tröghet och att det är svårt och tidskrävande att bedöma en icke transparent tjänst.

I reklamen för NE påstås - i strid med marknadsföringslagen↗ - att NE online är Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet. (NEs hemsida 2022.11.22). Man använder liknande formuleringar i sin internetannonsering. Detta är anmärkningsvärt och undergräver ytterligare förtroendet för NE online. På NE online sägs idag att uppslagsverket är baset på vetenskapliga grunder vilket utöver att vara diffust är osant. En genomgång av tjugo nya artiklar publicerade i juni/juli 2023 visade inga tecken på att de nya artiklarna hade en vetenskaplig grund.

användning av NE

Då NE online är en betaltjänst används den i de skolor där kommunen har ett avtal med bolaget. När eleverna är klara med sin skolgång kommer de inte att avända NE online.
Få privatpersoner abonnerar på NE-paketet online. Troligen beroende på att motsvarande eller bättre tjänster finns fria.

NEs tidigare varumärkesvärde för att få veta mer (mervetande) minskar kontinuerligt. Wikipedias Referensstatus ORD ökar nu sakta även bland lärare men det finns motstånd. Folkbiblioteken är beroende av Wikipedia men betalar inget. Vi har frågat över 20 som använder tjänsten för att i en digital tjänst svara på frågor.

Vad händer med NE online?

Uppslagsverket NE online är idag och imorgon inte särskilt väsentliga intäktskällor för "NE-koncernen". Man driver NE online med ringa kostnader - kanske två till tre tjänster och lite datasupport - och betraktar NE online som en klassisk 'Cash cow'↗.

Överväger NE-bolagets ägare att i framtiden förändra NE online till en fri tjänst? Idag finns INGA tecken på detta.

Det finns minst två stora hinder. Det skulle medföra betydande kostnader att kontrollera och uppdatera uppslagsverkets innehåll. Från initierad källa i bolaget NE har sagts att det skulle kräva över 50 manår och kosta 30-50 miljoner SEK. Uppslagsverket blir allt svårare att separera från läromedelstjänsterna och går knappast att sälja som en separat tjänst. Det strategiska valet har nog redan passerats.

Inget talar för att något särskilt (nytt) kommer att hända med uppslagsverket NE online vare sig hur det produceras, av vem↗ eller med strategin som betaltjänst. Ägaren och ledningen kanske ser utvecklingen som en framgång medan vi andra ser fram emot ett väsentligt modernare och bättre uppslagsverk. Kanske BiBB, kanske något annat?



Dina kommentarer och idéer är välkomna. Mejl eller 070 576 20 15.



You know a lot, we may add a little®