IDstory /Näringsliv/ + Tags

Massturismens dagar är räknade

Originalꜜ.   Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Could we be witnessing the end of mass tourism?

Massturism

I december 2024 skrev jag en artikel där jag hävdade att turismen i Europa hade blivit ohållbar. Städer hade i praktiken förvandlats till nöjesparker, där invånarna trängts ut av turisthorder. Nästan ett år senare ser jag tecken på att mass­turismen har nått sin topp – och nu befinner sig i kris.

En av 28 artiklar i BiBB Näringsliv

Som svar på detta har utvecklingen gått från att bara handla om klagomål från lokala invånare till faktiska politiska beslut. Städer som Venedig, Amsterdam, Barcelona och Dubrovnik försöker nu lägga om kursen. Venedig tar redan inträdesavgifter av dagsbesökare och har börjat begränsa antalet kryssningsfartyg i lagunen. Amsterdam har infört förbud mot nya hotellbyggen och flyttat kryssningsterminalerna bort från centrum. Barcelona har gått ännu längre: från och med 2028 kommer stadens licenser för turistlägenheter inte att förnyas.

Samtidigt har landsbygdsområden som Tyrolen i Schweiz och Skottlands högländer börjat experimentera med dynamiska kapacitetsgränser – algoritmer som styr marknadsföring och bokningar efter hur många besökare området klarar av. I Medelhavet prövar flera öar flexibla turistavgifter beroende på säsong, boendeform eller miljöpåverkan. Detta är inga symboliska åtgärder, utan ett strukturellt och nödvändigt skifte i synen på turismen.

Dagens mass­turism föddes för två decennier sedan med lågprisflyget, förstärkt av globalisering och senare av digitala plattformar. Logiken har alltid varit densamma: fler besökare, mer intäkter. Men denna gränslösa expansion – byggd på en idé om oändligt antal besökare – har krockat med städernas fysiska, miljömässiga och sociala begränsningar. Varje nytt rekord i turistankomster betyder mindre bostäder, mindre offentliga ytor, mindre lokalt liv. Nu börjar stadshusen inse det uppenbara: turistmättnad är inte ett framgångstecken, utan ett cancerliknande problem.

Lyckligtvis kan teknologin bidra till att lösa den kris den själv skapade. Datadrivna analysverktyg gör det möjligt att övervaka besökarströmmar i realtid, förutse överbelastning och omfördela turister. Städer kan använda denna information inte för att locka fler, utan för att balansera deras närvaro. Målet är inte att eliminera turismen – utan att tämja den. Att göra den förenlig med vardagslivet och platsens identitet.

Det viktiga är att detta inte handlar om nostalgi, utan om innovation. Europa avvisar inte turismen – det omformar den. Från att mäta framgång i antalet turister bör vi börja mäta den i upplevelsekvalitet, vistelselängd och hur mycket besökare faktiskt bidrar ekonomiskt. ”Permanensturism” prioriterar längre vistelser, närmare relationer till lokalbefolkningen och minskad miljöpåverkan. Öar som Sardinien, Madeira och Balearerna testar avgifter som varierar med säsong och ekologiskt fotavtryck. I Alperna använder vissa regioner realtidsdata för att justera sin turismreklam efter antalet besökare.

Även de stora huvudstäderna börjar tänka om. Paris främjar kulturell och närturism och försöker locka färre, men mer engagerade besökare. Lissabon försöker balansera kryssningsturismens tryck med att återställa bostäder för invånare. Medelstora städer som Bilbao och Malaga satsar på mer diversifierad turism – med fokus på kunskap, gastronomi och kulturindustri. Städer försöker i allt högre grad undvika den överbefolkning som urholkar deras sociala väv, försämrar livskvaliteten och raderar den identitet som en gång gjorde dem attraktiva.

Bakom denna förändring ligger en enkel insikt: turismen kan inte överleva om den förstör det som gör den möjlig. En stad som tränger ut sina invånare till periferin, förvandlar varje bostad till ett tillfälligt boende och varje gata till en selfiescen begår långsamt självmord. Lyckligtvis verkar allt fler städer ha förstått detta – och börjat agera.

Spanien befinner sig naturligtvis i centrum av denna debatt. Landet är en global turiststormakt, och ekonomin är fortfarande starkt beroende av sektorn. Turismen står för över 12 % av BNP och sysselsätter miljontals, men den orsakar också växande spänningar: ohanterliga hyror, avfolkning av stadskärnor och konflikter mellan invånare och besökare.

De sociala spänningarna märks tydligt: från svårigheter att hitta bostad till demonstrationer mot turismens överflöd i Palma, Malaga och på Kanarieöarna. Det som en gång var en källa till nationell stolthet håller på att bli ett socialt dilemma. Frågan är inte om turismen ska fortsätta skapa välstånd – utan hur den ska kunna göra det utan att förgöra sina egna förutsättningar.

Att införa hållbara modeller blir inte enkelt. Restriktioner står i konflikt med mäktiga ekonomiska intressen. Men omställningen har redan börjat, driven av en ny social medvetenhet. Yngre generationer reser på andra sätt: de söker autenticitet, hållbarhet och respekt för miljön. Många är inte längre ute efter att ”bocka av” resmål eller samla meningslösa foton, utan efter genuina upplevelser. Och de städer som bäst kan erbjuda detta är de som kommer att blomstra i den nya eran.

Framtidens turism kommer kanske inte att handla om antalet foton man tar, utan om antalet samtal man för med människor på plats. Att leva en plats, inte konsumera den som snabbmat – att bidra till dess ekonomi utan att ändra dess själ. Besökare ska vilja återvända och ändå hitta något nytt.

Ett år senare märks förändringen redan. Flygplatserna är fortfarande fulla, men städerna börjar tömmas på klichéer. Europa omformar sitt sätt att visa sig för världen. Och om omställningen lyckas – om turismen blir mer rättvis, balanserad och mänsklig – kan vi om några år se tillbaka och säga med lättnad: ja, mass­turismens era är över. Äntligen.

References

Author

Enrique Dans, Professor of Innovation, IE Business School in Spain

IE Business School  engelsk flagga Wikipedia, 41 referenser

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

Enrique Dans: 2025.10.22 Publicerades i BiBB: 2025.10.22



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 Näringsliv 28

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®